Den STORA tråden om att göra Mensas IQ-test

Nej det kan de inte eftersom de behöver lära sig tänka på så vis först och givetvis så kan de med högre intelligens även de lära sig mer lösningar. Det finns riktigt begåvade människor som har det som särintressen med resultat på nivåer vi andra aldrig kommer i närheten av.

Även majoriteten av medlemmar i Mensa kan få problem med att lösa matriser och problem de med intelligens som inte riktigt att mäta, lyckas knäcka. Det finns alltid ett tak. Jag märker hela tiden av människors olika tak på samma vis mer begåvade snabbt kan märka mina. De som inte märker av taken, är generellt inte uttalat begåvade.

Det är hela tiden ett par procent som ligger över de andra och 20 % eller mer av befolkningen kan inte börja prestera såsom bara 2% kan. Det är inte så det funkar med abstrakt tänkande. Annars hade vi givetvis omedelbart lärt de under snittet att börja prestera som den stora massan (genomsnittet).

Att utbildning, gravidhälsa + förlossning, näringstäthet samt vacciner och sjukvård påverkar är glasklart men om det vara handlade om att lära sig lite mer för alla andra så hade inte det gått så trögt med resultaten som avstannat. Toppen är redan nådd.

Det är ingen som har sagt att det inte finns skillnader i människors kognitiva förmågor. Jag säger fortfarande inget annat än att jag är övertygad om att minst 20 % av befolkningen har kapacitet att komma med i Mensa.

Det betyder, som du säkert förstår, inte att 20 % av befolkningen har en IQ på 130. Det betyder snarare att testet är gravt missvisande. Om man utgår från normalfördelningskurvan (bellkurvan) och 20% kan komma med så innebär det att det krävs en IQ på 112 för att komma med i Mensa.

Den resterande delen av befolkningen har inte kapacitet att höja sig till en nivå som räcker för att bli antagen (även om dom övar osv).

Att ha förutsättningar att lösa matriserna säger visserligen något om din kognitiva förmåga, men man kan sm sagt förmodligen inte dra någon annan slutsats än att din IQ inte ligger under 112 eller liknande, om du får ett toppresultat.

Även detta är för övrigt missvisande, eftersom ett IQ-test innehåller flera olika delar. Ja, det finns en g-faktor, men du kan också vara oproportionerligt bra på vissa typer av tester (Individer på autism specktrat brukar vara extra bra på just matriser).

Och som sagt – om man gjorde ett komplett test på Mensamedlemmar, så skulle jag tro att merparten har en ganska låg intelligens i traditionell mening.

Du kan förstås invända mot mitt påstående att 20 % har kapacitet att komma med i Mensa, men om du inte förstår vad jag säger i övrigt – då har du nog ingen särskilt hög intelligens i traditionell mening. Och det faktum att du inte verkar förstå statistiska samband på högstadienivå stärker det intrycket.

Ursäkta mig men tala inte om min förståndsförmåga när du missar att testerna hela tiden följer samma siffror av befolkningsfördelningen.

Och jo, jag både har flera närstående som är medlemmar som högre intelligens i traditionell mening.

Det enda som stärker dina intryck är Dunning Kreuger. Du är inte med i matchen och därmed diskvalificerad när det gäller kompetensförmåga att förstå vad jag säger.

Gå och lägg dig igen.
Kausalitet...

Jag tycker att din teori är intressant och jag kan inte utesluta att den faktiskt kan stämma. Jag skrev A-provet och var ganska långt ifrån att komma in. Efter träning klarade jag B-provet med god marginal och fick IQ >135.

Ja, de är lite svårt att förstå vad du säger. Men så mycket som att din dedukrtiva förmåga är mycket svag och att du bygger din självkänsla på den IQ du fått för dej att du har är uppenbart.

Det är helt korrekt att exempelvis WAIS-testet uppdateras regelbundet i takt med att befolkningen blir bättre på att lösa sådana testuppgifter (den utvecklingen – ofta kallad Flynn-effekten – verkar dock ha avtagit eller till och med vänt i delar av den utvecklade världen). Syftet är att det genomsnittliga resultatet i en normalpopulation alltid ska vara 100.

Jag antar att Mensa åtminstone försöker göra någon form av motsvarande standardisering av sina tester.

Men detta är ingen invändning mot mitt resonemang.

Poängen är, som jag redan förklarat, att de som gör Mensas test inte på något sätt är representativa för den grupp som testerna är standardiserade på. Standardiseringen av testerna har gjorts med ett tvärsnitt av befolkningen som underlag, där majoriteten aldrig tidigare har gjort ett intelligenstest (sannolikt är dom också ganska omotiverade). Mensas testdeltagare, däremot, är självselekterade personer som (av någon oklar anledning) vill vara med i Mensa, och som i praktiken nästan alltid har tränat på motsvarande testuppgifter i förväg.

Kort sagt: riktiga IQ-tester som WAIS är inte nonsens, men för att resultatet ska vara relevant så måste standardiseringsgruppen ha samma erfarenhet av testformatet som den grupp vars intelligens man vill bedöma.

Det är precis så som jag säger. Exakt hur stor andel av befolkningen som kan lyfta sig till den nivån är oklart, men min gissning är att det handlar om minst 20 %. På en höft tror jag att de ungefär så stora andel av befolkningen som har en mer komplex utbildning (läkare, jurist eller ingenjör). Jag tror faktiskt att d är möjligt att en ännu större andel kan kvalificera sej till ett Mesa medlemskap.

Dessutom är inte G-faktorn så dominerande att det räcker med att bara göra ett matrismönstertest (även om ett sådant test i sig inte är meningslöst).

Det roliga är att alla jag har träffat som är med i Mensa ger intryck av att befinna sig på autismspektrumet. Denna subgrupp av befolkningen brukar prestera bra just på visuospatiala tester, men ofta betydligt sämre på verbala IQ-tester.

Om man antar att man enbart kan fastslå att de har en visuospatial IQ som inte ligger under 112 (viket är fallet om 20% kan kvalificeras sej), och samtidigt vet att många av dem skulle prestera betydligt sämre på ett fullständigt IQ-test, så är det inte orimligt att den typiska Mensamedlemmen faktiskt är ganska obegåvad – i alla fall sett till den allmänna definitionen av intelligens som vi diskuterar här.

Läste första raderna och skippade resten. "Förstår man ingenting " så kan man ta sina härskartekniker och fara iväg dit där de funkar istället.

Orkar inte argumentera med löjliga människor.

Jag avvek rimligen från den standardiserade population som använts för att kalibrera A-testet. Denna population gavs nog inte en chans att öva på tidspressen. Jag är osäker på huruvida den standardiserade population som används för att kalibrera B-testet har gjort ett test innan och inte presterat bland de 2% med högst resultat. För det är ju så verkligheten ser ut för de som skriver B-testet.

Finns det en kalibrering inlagd i B-testet som tar hänsyn till att provtagaren redan haft ett försök på sig och därmed på flera sätt dragit lärdom av första testet?

De verkar som att B-testet är något man ges möjlighet att göra efter att ha gjort A-testet och blivit antagen. de alltså inget urvalskriterier för bli medlem.

Vad jag vet är att menas test A test är en exakt motsvarighet av de som ligger ute på nätet. Vilket naturligtvis inte betyder att det är exakt samma uppgifter.

Jo, men du måste ju förstå att de lite störande med en person pratar sin höga intelligens som denna fått för sej (eller lurats till och med?) att den har. Och sedan förstår inte personen i fråga statistiska samband på högstadienivå. Jag träffat så många Mensa typer som är direkt obegåvade men som alvar tror att dom är i de närmsta är genier

Nej B-testet är en andra (och sista chans) att komma in för de som skrev A-testet men inte nådde upp till gränsen för att komma in. Man måste prestera minst lika bra som de 2% i standardpopulationen som presterade bäst.

Jag presterade svagt på A-testet eftersom jag underskattade hur fort man faktiskt måste svara för att hinna svara på alla frågorna. Till B-testet var jag totalt förberedd på tidspressen.

Det är därför som jag tycker att följande är en både rimlig och relevant undran: Finns det en kalibrering inlagd i B-testet som tar hänsyn till att provtagaren redan haft ett försök på sig och därmed på flera sätt dragit lärdom av första testet?

Eller kunde man lika gärna haft B-testet som A-test?

Jag vet faktiskt inte om Mensa försöker göra någon form av korrigering för att kompensera för att du redan gjort ett liknande test. Som du säger är det helt rimligt att man skulle behöva göra det, för att din tidigare erfarenheten inte ska ge dej en fördel.

Men faktum är att det egentligen inte spelar någon roll, eftersom internet svämmar över av just den typen av uppgifter som du kommer att få göra på ett Mensa test (Oberoende av vilken "upplaga" det är).

Kort sagt: den "konditionering" du eventuellt fått genom att göra test A före det att du gör test B är ingenting i jämförelse med den konditionering du redan fått innan test A bara genom att ha övat på liknande uppgifter som du hittat på nätet.

Man kan dock tänka sej andra förklaringar till förbättringar vid B testet jämför med A testet. exempelvis att man lyckades övervinna sin nervositet när man gjorde test B, och därför klarade det bättre. eller som i ditt fall att du gjorde en missbedömning av hur lång tid de skulle ta när du gjorde A-testet.