Hur klarar alkisar av att dricka varje dag?

Mmm, heroinister har samma typiska problem. Har de jobbat upp toleransen måste de ju knarka som fan för att ens känna sig okej.

Att ha en missbrukarpersonlighet låter helt enkelt jävligt tråkigt. Orka hinka toksprit för att på sin höjd dämpa lite ångest.

Men vad vet jag. Jag är ju bara en vanlig, enkel, överbetald CGI-karaktär.

Hur svårt kan det här vara att förstå?

Klart du inte blir alkisk om du går ut hårt i tre dagar.

Gissar att de flesta som är alkisar börjat med att dricka 1-2 dagar per helg, kanske inte orimliga mängder.
Sen större mängder.
Efter ett tag kanske man tycker att det är rimligt att dricka en mindre mängd på söndag också.
Sen hela söndagen.
Varför inte unna sig lite på onsdagen också? Det är ju ändå lill-lördag. Men det räcker inte med en liten mängd.

Vad händer sen?
Det är då det riktiga beroendet kommer. Prova då att sluta med det när du kanske redan supit bort dina vänner och familj med alla lögner och ursäkter, och alla andra problem du ställt till med på jobbet och annat.

Inte så enkelt att sluta nu va?

Jag har också testat för skoj skull i ren projekt men jag mår illa ju mer jag dricker. Samma sak om jag försöker missbruka olika typer av mat eller annat.
Jag har dock missbrukar genen som folk påstår ska underlätta men det hjälper inte heller.

Det går säkert om man tar stegvis varje dag men jag pallar inte, det är inget för mig.

Ibland önskar jag kunde dricka för att dämpa min ångest och deprissioner men jag kan inte.

Toleransen byggs upp men skadeverkningarna är desamma. Jag förstår nu hur sjukt mycket stryk kroppen måste ta på alkoholister.

Jag har aldrig varit någon stordrinkare men de senaste åren har jag knappast druckit något alls. I helgen skulle dottern ut och festa och jag köpte lite dricka till henne. Passade då på att köpa ett par starköl till mig själv.

Drack således två små öl (33 cl) på 5,5%. Blev obehagligt snurrig i huvudet och fick ångest och huvudvärk när de gått ur kroppen. Som jag förstår det är en sådan mängd "ingenting" och vissa kanske dricker så mycket varje dag.

Man får en helt annan syn på hur slitna och sjuka alkoholister måste bli efter dagligt intag av betydligt mer dag efter dag, år efter år.

Jag tror faktiskt inte att alkisar dricker precis varje dag, ibland säger kroppen ifrån och då får man ta en paus..

Alla får ju inte baksmälla. Sen beror det på vad, hur och när du dricker allt du dricker under dagen.

Var det inte inbillning då? Aldrig hört att en sån liten mängd skulle göra nån bakis. Men du kanske väger väldigt lite och hade ätit dåligt?
Sist jag träffade min väldigt smala kompis drack vi varsin flaska skumpa (750 ml) Hon blev stupfull och jag bara märkbart berusad.

Sant, det finns de som "bara" helgdricker som förstör sitt liv och kropp. Eller periodar. Ni förstår vad jag menar. Riktiga resecentrumalkisar har ofta en överjävlig toleransnivå.

De dricker ju inte för att må dåligt, de dricker för att de mår dåligt.

När jag hade det som värst då drack jag varje dag i flera månader. Till slut visste jag inte när jag börjat den omgången. Mestadels vin men ibland sprit. Det kunde bli tre liter vin på en dag. En annan dag mindre och sedan mer igen. Det började gradvis för snart tjugo år sedan med att man drack på helgerna. Var man ledig så drack man kvällen innan och slösade sin lediga dag med att vara bakfull.

Sedan blev det att jag hamnade i en depression och ångest spiral och började dricka flera gånger i veckan. Ungefär sju år sedan var detta.

Något år senare så drack jag i princip varje dag. Inte mycket på veckorna till att börja med men sedan hände det att jag drack innan jobbet för att ens kunna ta mig dit. Var konstant i ett stadie av promille antagligen. Haft perioder av att inte dricka på någon månad men sedan har det smält till igen och det gått veckor /månader av att dricka varje dag. Tills för snart två månader sedan då jag stod på systemet igen med vin och en flaska kapten. Tittade ner i korgen och tänkte bara att nej nu får det vara slut. Jag ställde på riktigt tillbaka allt igen och gick ut. Var rejäl stammis på systemet då, var där flera dagar i veckan.

Fyfan aldrig mer säger jag! Förstört min kropp rejält. Har fettlever, högt blodtryck, gått upp 30 kg och har ingen ork och sämre kondition än en 90åring. Går i behandling nu men tänker på alla dessa år jag har slösat. Det har varit gömma dricka, ljugande, illamående, trötthet, hets för att köpa dricka, slöseri med pengar och förstörd kropp och ja jag har jobbat under tiden med varierande resultat. Aldrig mer att jag tänker dricka!!! Min ångest kommer aldrig försvinna om jag inte slutar. Vågade inte kalla mig alkoholist i början men sedan insåg jag att drt var det jag är.

Man vill egentligen inte dricka varje dag men till slut blir det så ändå. Har hänt flertalet gånger att man druckit, spytt, fortsatt för annars mår man ännu sämre. Tror man iaf.

En vecka är alldeles för lite för att komma upp i proffsnivå.
Kör ett år eller fler så kanske du kommer vara i samma klass

Det är som att springa ett maratonlopp i en vecka och undra varför proffslöpare klarar utav det

Det är bara idel träning som gäller, finns inga genvägar om du inte tänker dig att börja blandmissbruka samtidigt. Men det måste nästan klassas som dopning i sammanhanget

Om alkohol inte funnits så kanske vi hade bott i grottor fortfarande
Det är tack vare alkohol och rusprodukter som människan byggt upp den moderna civilisationen och alla uppfinningar som betyder något

Öl kom före bröd i jordbrukarkulturen tex,



https://www.spiegel.de/international/zeitgeist/alcohol-s-neolithic-origins-brewing-up-a-civilization-a-668642.html

Garanterat inte. Vi ”normala” vill uppnå en förhöjd känsla när vi häller upp och klunkar i oss den där första ölen på fredagen vid grillen.

Har du utvecklat ett missbruk vill du snarare slippa sjunka ned i mörkret, det handlar inte om att få den förhöjda känslan, utan om att hålla näsan ovanför vattenytan, mentalt sett.