Vart träffar en man i övre 30-års åldern en partner?

Om du läser vad jag skriver så kanske du ser att jag inte avser att gå direkt på Skarsgård? Man börjar med halvkändisar och givetvis inte då heller dryga influencers å sånt skit. Man måste även se till att man befinner sig i samma sammanhang som dem av en genuin anledning. Då klickar man med olika människor och ibland klickar man med en som råkar vara mer eller mindre känd.

Om man har svårt att ta in detta konceptet så beror det nog på svag självkänsla och liten erfarenhet att agera som en utåt människa. Det behöver man givetvis också öva på då. Bara att sätta igång.


Låter som en konstig trist inställning. Varför kan man inte skaffa vänner som en vuxen person? Det gör jag ofta och det fungerar bra och ger berikning i livet. Så jag rekommenderar det och du kan väl låta bli helt enkelt. Jag tror min lösning hjälper TS mer än din att inte lära känna nya bekantskaper som man kan umgås med.


Jo jag skriver ju att man ska befinna sig i sammanhanget. Då betyder det att man har något att erbjuda. Det räcker med att man börjar som statist. Då har man det att erbjuda. Sen beter man sig naturligt, upprepar och lär känna fler och fler människor. Man kanske lär känna någon fattig filmskapare som behöver hjälp med att bära saker, köra någonstans och så kommer man in i smeten. Det vara bara ett exempel på hur man börjar.

Det du talar om är något helt annat. Det är väl ingen normal som vill vara sån rövslickare som vill ta stjärnglans. Men kan du inte vara en genuin människa som har ett äkta beteende? Nä det låter ju inte så när du har någon konstig motivering till varför en vuxen person inte kan skaffa vänskap med en annan vuxen person av någon märklig anledning.

har du något intresse? pröva att gå med i någon förening. naturlig mötesplats där ni redan har ett gemensamt intresse. sen så kanske du inte ska gå rakt ut att du söker flickvän i det rummet dag ett liksom

Jag har haft en del tjejkompisar igenom livet. En av dom gillade jag som mer än kompis men det var tyvärr inte ömsesidigt, som hela tiden i mitt liv. Det är JUST DET som är det svårt. VART finns singelkvinnor idag? Och som vill hitta någon? Och som inte är kräsen med längd?


Jag tror absolut inte att jag kan få en tjej via nätdejting. Jag har varit aktiv på typ alla svenska sidor som finns och det har inte lett till något.

Jag har aldrig tackat nej till aktiviteter som AW och sånt, problemet är att jag alltid jobbat på mansdominerade arbetsplatser. Gym gick jag på en tid men det är ju bara enstöringar med hörlurar där, det absolut sämsta stället. Sedan ser jag förjävlig ut i träningskläder, jag måste verkligen tänka på hur jag klär mig för att ha en chans. Det är SJUKT svårt att träffa singeltjejer.


1. Det har jag slutat med för några år sedan.
2. Det är just här jag måste hitta något lämpligt, vissa saker har jag gjort några gånger men kanske lite för sällan.

Finns det inte nåt slags paralympics datingcenter för udda fåglar? Känns som det vore hemmabana för merparten av Flashbacks användare...

Danskurs säger jag. Bugg tex.

Gör aktiviteter för det finns mycket kvinnor utan att höra direkt kvinnliga aktiviteter. Te x, går du en språkkurs så är troligtvis 4/5 deltagare kvinnor utan att du för den delen framstår som suspekt som är där.

Kanske någon form av samarbete mellan Familjeliv och Flashback vore något? Man bjuder alla på en finlandsbåt som gjort sitt under parollen "Sista resan för hopplösa singlar" och halvvägs ut på Östersjön sänker man båten.

Den stora frågan är vad sajternas annonsörer skulle säga?

Så män skall tvingas göra kvinnliga aktiviteter men kvinnor slipper göra manliga? Det känns ju jämställt och modernt...

Dans är väl manligt med, vi gjorde det för länge sedan, fullt av tjejer där. i alla åldrar.

Du tänker en språkkurs i Thailändska så man kan konversera sin importfru?

Om man gillar andra män...

Va, brukar ju va en man å en kvinna.