2025-03-03, 17:08
  #2281
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Regislator
Det refererade fallet har bara prövats i underrätt. Många andra omständigheter kring det är inte kända. Detta med att dra fram gamla domar tycks f ö mest gälla förtalsmål enligt BrB.

Nej, jag ändrar mig först vid substantiella bevis för motsatsen 😀

Man kan ju tycka att lagtexten är ett substantiellt bevis för motsatsen.
Försvarlighets-rekvisitet är uttalat i lagtexten.
Citera
2025-03-03, 17:20
  #2282
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Regislator
1. Vilken osann uppgift har de lämnat?
2. Är detta en förtalsuppgift?
3. Om personen uppger uppgifter om sig själv på sin LinkedIn, Facebook etc torde det oftast vara skälig grund ja.

1. Det vet jag inte, men det står i stämningen att det ska vara uppgifter som är osanna och det jag har hört här i flera trådar är påståendet om att han skulle vara polis/jobba för polismyndigheten. Du verkar vara en av få vid de här laget som tror att Dumpen inte tummar på sanningen.
2. Du menar alltså att sanningskravet delas upp och vägs var för sig baserat på om uppgiften är förtalsgrundande eller inte?
3. Lessler vad säger du?
Citera
2025-03-03, 18:45
  #2283
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Regislator
1. Vilken osann uppgift har de lämnat?
2. Är detta en förtalsuppgift?
3. Om personen uppger uppgifter om sig själv på sin LinkedIn, Facebook etc torde det oftast vara skälig grund ja.

1) "När "xx" inte sexchattar med barn så arbetar han som polisens IT-forensiker" Står som beskrivning om personen.
"du sexchattar med ett barn" - ur deras chatloggar som publicerades.
”Du skickar kuk-bilder till ett barn”. - ur deras chatloggar som publicerades
2) Finns säkert en hög mer saker. Den första skulle kunna vara sann, de har dock inga belägg för att han någonsin sexchattat med ett barn.
De andra två påståendena är objektivt falska, inte nog med att det är osanna uppgifter, dumpen vet med 100% säkerhet att det är osanna uppgifter. De kan inte ens hävda att de hade skäl att tro att det var sant.
Det var inte ett barn han sexchattade med, det var en vuxen.
Det var inte ett barn han skickade kuk-bilderna till det var en vuxen.

Det är helt klart förtalsgrundande uppgifter.
Att han jobbar som polis eller IT-forensiker åt polisen är inte förtalsgrundande.

3)Ja inom rimlighet så klart.
Citera
2025-03-03, 18:53
  #2284
Medlem
Kallebrogens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Regislator
Dumpen har utgivningsbevis och är därmed nyhetsförmedling. HD kan inte bortse från den ordning lagstiftarna uppställt, oavsett vad de själva eller någon annan skulle råka tycka. I ett tidigare förarbete SOU 1953:14 diskuteras förtalsbrottet i ett tryckfrihetsperspektiv mer ingående än i prop 1962:10. Där är det väldigt tydligt att pressen får publicera allt så länge det inte är ogrundat eller falskt. Axberger hänvisar till detta.
Nej, utgivningsbeviset gör inte det hela till en del av "den yrkesmässiga nyhetsförmedlingen."

Uttalandet skiljer på "den yrkesmässiga nyhetsförmedlingen" och "sensations- eller skandaljournalistik," vilken uttalandet inte täcker, trots att även sådan journalistik lika väl kan falla under TF/YGL (och oftast gör det).

Om du vill stödja dig på något annat, tidigare uttalande så får du citera och hänvisa.

PS. Ett uttalande från en departementschef är inte "den ordning lagstiftarna uppställt." Det är vägledande, men inte bindande.
Citera
2025-03-03, 19:25
  #2285
Medlem
Lesslers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Regislator
1. Vilken osann uppgift har de lämnat?
2. Är detta en förtalsuppgift?
3. Om personen uppger uppgifter om sig själv på sin LinkedIn, Facebook etc torde det oftast vara skälig grund ja.


Citat:
Ursprungligen postat av KanelbulleKungen
1. Det vet jag inte, men det står i stämningen att det ska vara uppgifter som är osanna och det jag har hört här i flera trådar är påståendet om att han skulle vara polis/jobba för polismyndigheten. Du verkar vara en av få vid de här laget som tror att Dumpen inte tummar på sanningen.
2. Du menar alltså att sanningskravet delas upp och vägs var för sig baserat på om uppgiften är förtalsgrundande eller inte?
3. Lessler vad säger du?

Man kan argumentera för att vad en person självmant har uppgett offentligt på sitt konto i ett socialt medium borde kunna utgöra åtminstone skälig grund - det står ju där svart på vitt för alla och envar att ta del av. Frågan är dock om det räcker med hänsyn till hur vi av allmän, kollektiv erfarenhet vet hur sociala medier fungerar:

Man kan nämligen även argumentera mot att en uppgift i en profil i sig är skälig grund för att den uppgiften är sann. Inte sällan kan uppdateringar av en användares profiluppgifter släpa efter i tiden - de kan vid en viss given tidpunkt vara inaktuella. Folk kan helt enkelt strunta i att uppdatera under kortare eller längre tid. Under den tiden hinner man byta jobb eller bostadsort eller vad det nu är.

Så frågan är då om Dumpen har vidtagit skäliga mått och steg för att säkerställa att uppgiften på Linked-In var korrekt. Det har man inte gjort, man har tagit den för given. Mot bakgrund av att profiluppgifter mycket väl kan vara inaktuella - även på Linked-In - kan det argumenteras för att Dumpen på något sätt borde ha dubbelkollat huruvida uppgiften var korrekt för att uppnå skälig grund.

Det hade varit en enkel match, till exempel genom att fråga målsäganden om saken, nu när man ändå hade honom på tråden, så att säga. Denna enkla dubbelkoll kan ställas mot den potentiellt stora skadan som kan orsakas av att uppgiften är felaktig.

Det är följaktligen inte så enkelt som att säga, att en uppgift i en offentlig profil i sig kan tas för god såsom skälig grund i förtalsregelns mening.

Ungefär så skulle jag nog ha argumenterat, om jag hade varit målsägandens ombud i målet.
__________________
Senast redigerad av Lessler 2025-03-03 kl. 19:29.
Citera
2025-03-03, 19:32
  #2286
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Lessler
Tingsrätten skriver att vid försvarslighetsbedömningen ska försvarligheten prövas med utgångpunkt i att uppgifterna är sanna, det vill säga de förmodas vara sanna. Eftersom det var fråga om en oförsvarlig publicering, konstaterar tingsrätten att anledning saknas att pröva huruvida uppgifterna verkligen var sanna (i förtalsregelns mening, vill säga). Därmed saknar uppgifternas sanningshalt betydelse för utgången i målet.

Jag menade att det redan vid försvarlighetsbedömningen var omöjligt att bortse från att de var osanna/svårligen kunde motbevisas, redan bedömts som förtal, samt rapporterats i media. Det fanns ju dessutom som man konstaterar i domen inget större nyhetsvärde.
Citera
2025-03-03, 19:35
  #2287
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Lessler
Man kan argumentera för att vad en person självmant har uppgett offentligt på sitt konto i ett socialt medium borde kunna utgöra åtminstone skälig grund - det står ju där svart på vitt för alla och envar att ta del av. Frågan är dock om det räcker med hänsyn till hur vi av allmän, kollektiv erfarenhet vet hur sociala medier fungerar:

Man kan nämligen även argumentera mot att en uppgift i en profil i sig är skälig grund för att den uppgiften är sann. Inte sällan kan uppdateringar av en användares profiluppgifter släpa efter i tiden - de kan vid en viss given tidpunkt vara inaktuella. Folk kan helt enkelt strunta i att uppdatera under kortare eller längre tid. Under den tiden hinner man byta jobb eller bostadsort eller vad det nu är.

Så frågan är då om Dumpen har vidtagit skäliga mått och steg för att säkerställa att uppgiften på Linked-In var korrekt. Det har man inte gjort, man har tagit den för given. Mot bakgrund av att profiluppgifter mycket väl kan vara inaktuella - även på Linked-In - kan det argumenteras för att Dumpen på något sätt borde ha dubbelkollat huruvida uppgiften var korrekt för att uppnå skälig grund.

Det hade varit en enkel match, till exempel genom att fråga målsäganden om saken, nu när man ändå hade honom på tråden, så att säga. Denna enkla dubbelkoll kan ställas mot den potentiellt stora skadan som kan orsakas av att uppgiften är felaktig.

Det är följaktligen inte så enkelt som att säga, att en uppgift i en offentlig profil i sig kan tas för god såsom skälig grund i förtalsregelns mening.

Ungefär så skulle jag nog ha argumenterat, om jag hade varit målsägandens ombud i målet.

Där finns väl en uppgift om anställning som knappast är en förtalsuppgift. Eller har jag helt missförstått?
Citera
2025-03-03, 19:43
  #2288
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Kallebrogen
Nej, utgivningsbeviset gör inte det hela till en del av "den yrkesmässiga nyhetsförmedlingen."

Uttalandet skiljer på "den yrkesmässiga nyhetsförmedlingen" och "sensations- eller skandaljournalistik," vilken uttalandet inte täcker, trots att även sådan journalistik lika väl kan falla under TF/YGL (och oftast gör det).

Om du vill stödja dig på något annat, tidigare uttalande så får du citera och hänvisa.

PS. Ett uttalande från en departementschef är inte "den ordning lagstiftarna uppställt." Det är vägledande, men inte bindande.

Fast HD eller annan domstol kan knappast själva bestämma vilka medier av alla med utgivningsbevis som bedriver god journalistik. Dumpens aktivistiska journalistik är en systematisk granskning och opinionsbildning och kan därför svårligen hänföras till skandaljournalistiken.
Citera
2025-03-03, 19:45
  #2289
Medlem
Lesslers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Regislator
Jag menade att det redan vid försvarlighetsbedömningen var omöjligt att bortse från att de var osanna/svårligen kunde motbevisas, redan bedömts som förtal, samt rapporterats i media. Det fanns ju dessutom som man konstaterar i domen inget större nyhetsvärde.

Jo, visst, på så sätt - hur mycket går att de facto bortse från när materialet ligger mitt framför näsan på juryn/rätten?

För generellt är ansvarsfrihetsregelns konstruktion ett gissel, i det att det till exempel är så att sanningsbevisning förebringas inför huvudförhandlingen, men den får egentligen inte åberopas förrän försvarlighetsfrågan är avgjord. I vilken grad kan egentligen juryn/rätten, om den lägger handen på hjärtat, vara säker på att denna bevisning ändå inte färgar försvarlighetsprövningen? Rättegången tas i ett sammanhang, parterna argumenterar i alla frågor innan den är över och överläggning tar vid.

Just detta har diskuterats i doktrin som ett problem i förtalsmål. Ändå har vi den ordning vi har; lagtexten är konstruerad som den är och domstolarna har sin tågordning. Då anses helt enkelt försvarlighetsfrågan vara oberoende av sanningen.

Inget större nyhetsvärde, det hade väl i alla fall betydelse just för försvarlighetsbedömningen - bidrog till att det ansågs oförsvarligt?
__________________
Senast redigerad av Lessler 2025-03-03 kl. 19:47.
Citera
2025-03-03, 19:49
  #2290
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Aramir2
Man kan ju tycka att lagtexten är ett substantiellt bevis för motsatsen.
Försvarlighets-rekvisitet är uttalat i lagtexten.

Försvarlighetsrekvisitet går inte att tolka utifrån lagtexten, det krävs att man försöker utröna vad lagstiftaren menar är försvarligt. Detta hittar man i förarbetena.
Citera
2025-03-03, 19:55
  #2291
Medlem
Lesslers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Regislator
Där finns väl en uppgift om anställning som knappast är en förtalsuppgift. Eller har jag helt missförstått?

Jag minns inte exakt hur det var formulerat i stämningsansökan och orkar inte kolla upp det nu, men har för mig att det gjordes ett nummer av att vissa uppgifter påstods vara osanna. Sedan tog jag fasta på vad som utväxlades i ordväg mellan dig och KanelbulleKungen nyss. Men uppgiften i sig måste givetvis på något sätt vara förtalsgrundande, det är sant.

EDIT: Vet inte om det hävdas av målsäganden att Dumpen påstod att han jobbade på polisen och att det i sig anses vara klandervärt i relation till vad han gjorde. Om det är något sådant, då eventuellt.
__________________
Senast redigerad av Lessler 2025-03-03 kl. 19:57.
Citera
2025-03-03, 20:10
  #2292
Medlem
Lesslers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Regislator
Försvarlighetsrekvisitet går inte att tolka utifrån lagtexten, det krävs att man försöker utröna vad lagstiftaren menar är försvarligt. Detta hittar man i förarbetena.

Det beror på vilken tolkning man väljer att använda.

I Sverige är vi så övermåttan förtjusta i våra kära förarbeten - emellanåt löjligt förtjusta - och det finns både för- och nackdelar med det. Hursomhelst finns som bekant fler rättskällor än vad en kommitté en gång i tiden slöt sig till eller vad en departementschef anförde i en propp. Samt, som sagt, fler tolkningsmetoder än den subjektiva.

Trots allt, även i förarbetenas förlovade land, är motiv guidande men lagtext bindande för rätten.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in