Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Var och hur plockade Borgnäs upp det där med att TH gillade att städa?

Sa dom att hela innanmätet flöt runt i skål? Nej.

"Ovala?"
Ja faktum är att uppgiften om ovala glasskålar på bilderna går helt i linje med att det fanns runda glasskålar på rättsläkarstation.
Bild på rund skål:
https://www.ikea.com/se/sv/images/products/vardagen-skal-klarglas__0712928_pe729140_s5.jpg?f=m
notera den till synes ovala formen, perspektivlagarna i aktion

Att DU åberopar Watson är en skymf mot Sherlock Holmes och Dr Watson, ja.

se ovan
(ditt resterande pladder kan vi bortse ifrån med tanke på ditt tidigare felaktiga svammel om glasskålar och "obducenter").

Nu får du väl ändå ge dig!
Du har en konstant otrevlig ton mot dem du svarar - och du är den ende som har det i tråden.
Skärpt dig, det här är inget krig eller någon kamp som det gäller att vinna där man måste dissa meningsmotståndare. Det är ett diskussionsforum om ett rättsfall. Håll dig till ämnet.

Ordet ”Obducent” har rimligen inte yppats av någon läkare som presenterat sig någonsin och runda glasskålar har inte ens nämnts av fotohandlarparet.

Dessutom var skålar av glas rena hedenhös vid obduktioner på 80-talet och sannolikt något som endast förekom i konservatismen högborg, dåvarande KS, och ingen annanstans. Fullkomligt gammaldags, opraktiskt och riskabelt.

Fundera istället över hur en mycket god mångårig vän med CdC har kunnat träffa och samtala med henne i Stockholm den 15/6. Samma dag som hans idrottsidol dog, därför är han säker på datumet.
Hur går det ihop med din teori att TA och TH styckade henne 9-11/6?

Om om hade funnits hade kärringen skjutit ihjäl björnen med eldgaffeln.

Jag är ganska säker på att uppgiften om säljaren finns i sammandragen av TÅ:s förhör. Polisen listade datum och händelser som var kopplade till duon Catrine/Tor.

Att kamma igenom annonserna är drygt men fullt möjligt. Man kan begära kopior på annonssidorna.. Det blir väl fyra sidor sammanlagt.

Tyvärr tror jag att tidningarna man hittade var från maj.

Men eftersom C sparade två Aftonblad, fanns det säkerligen något viktigt i dem.

Dessa kvällstidningar hittades i hennes skåp.

Ja, det kunde varit känt, men finns det några belägg för det? Och att just Thomas Allgén kände till det, som ju inte arbetade i Solna. Och att han kände till detta faktum så starkt att han är beredd att riskera bokstavligen livstids fängelse på att gambla på att fotohandlaren inte direkt ringer polisen.


Det får du tycka, men jag vidhåller det. Att dokumentera sitt eget brott är mycket ovanligt i "normala" fall, men förekommer bevisligen i nutid i gängkriminella sammanhang. Dock har uppenbarligen dessa personer, som ej tillhör kategorin högutbildade människor, ändå förstånd att inte handskas med bilder/filmer på ett sådant som sätt kan betraktas som ytterst vårdslöst.


Det är klart att det på plats kunde funnits stor anledning att betvivla det. Om vi utgår från att historien faktiskt utspelade sig exakt som den långt senare berättades så uppträdde ju mannen mycket märkligt, helt förutom innehållet på bilderna. Det talas om att personen uppträdde överlägset och stöddigt, rusade runt i butikens innandömen, förtjust gottades sig och demonstrativt visade upp bilderna på sitt mordoffer, samt presenterade sig med den icke-medicinska benämningen "obducent" och använde - enligt mig - märkliga ordval:

Någon som ÄR läkare och vill att sina mordbilder skall framstå som legitima, men hemliga, kunde ha sagt något i stil med att "Dessa fotografierna skyddas av hög rättsmedicinsk sekretess" eller liknande. Den bufflige fotobutikskunden uttrycker sig dock mycket banalt, med ordval som låter som från en TV-serie: "Det här får inte komma ut!".

(Notera också att Thomas Allgén var känd för att tala lite invecklat och omständligt, och naturligtvis ger ett starkt intryck av en timid personlighet.)

I Sanningen är en sällsynt gäst låter Borgnäs Anne-Catherine Härms mamma lägga ut texten om Teets påstådda "städmani".
Längre hänvisar Borgnäs till Robert P Brittains artikel om sadistiska seriemördare från 1970, där det anges att dessa kan uppfattas som pedantiska.

Jag tar mig friheten att tro att Borgnäs väljer att ta med uppgiften om Teets städvanor på grund av att han anser att det stämmer överens med Brittains beskrivning.

Se s. 280 respektive s. 346 i pocketutgåvan från 2004.

Jaha, då ska vi se här. Det var alltså du som initialt drog en parallell till dokumentation av egna brott i samtiden. När andra då jämför förhållandena nu respektive under 1980-talet anser du att det är irrelevant. Varför tar du upp företeelser som enligt din egen uppfattning är irrelevanta?

Vidare kan jag konstatera att vi inte tycks komma vidare gällande fotohandlarparets vittnesmål.

Du vill eller förmår inte ge några rimliga förklaringar till varför fotohandlarparet avstod från att kontakta polisen vid de flertalet tillfällen då de borde ha gjort det, om deras historia var sann.

Din i fotohandlarparsfrågor befryndade meddebattör, den saligen insomnade Lawnmoverman, vill inte berätta hur eller för vem imaginära runda glasskålar är besvärande.

Slutsatsen blir således att det bästa argumentet för fotohandlarparets berättelse är att det fanns runda glasskålar på rättsläkarstationen. Mot detta står att inga foton någonsin har återfunnits, att ingen i personalen i närtid kunde bekräfta deras historia, att beskrivningen av den styckade kroppen inte stämmer överens med da Costas och att de inte kontaktade polisen förrän alla detaljer fanns ute i pressen.

Det var ju till och med så att de faktiskt inte kontaktade mordutredningen nu heller! Fotohandlaren berättade det istället privat för en bekant i Rotary, som var polis, och den var denna polis som förmedlade uppgiften till mordutredningen.

Det är alltså vid multipla tillfällen som fotohandlarparet har möjligheter att officiellt interagera med polisen:

1. Om historien inträffat exakt som de berättat, och bilderna innehöll det som de sade, hade de kunnat ringt polisen med kunden var borta från butiken.

2. Om bilderna verkligen visade något så otroligt ovanligt och explicit som en styckad kvinnokropp - som de framkallade i sin fotobutik i Solna och det strax efteråt görs otroligt ovanliga och explicita likfynd av en styckad kvinnokropp - i Solna.

3. Om bilderna verkligen lämnats in till deras butik i Solna av en person som uttryckligen presenterade sig som "obducent" och det senare på året grips en "obducent i Solna" så finns även här en närmast extremt stark möjlighet att koppla samman händelserna och kontakta mordutredningen.

4. Fyra år senare, under extremt stort massmedialt rabalder, skall en "obducent" åtalas för att ha mördat och styckat en kvinna i Solna, samt fotograferat hela processen - men inte heller detta får fotohandlarna att kontakta mordutredningen, utan det hela tar sig omvägen via en bekant i Rotary.

****


Det är ju en rent häpnadsväckande mängd alternativa läggningar som dessa personer ansågs hysa. Nu vet jag ju inga siffror och det är oklart om det finns några sådana heller, men om man exempelvis antar att högst 0,01 % av befolkningen är, säg, nekrofiler, och 0,01 % är kannibaler - och sedan adderar för de övriga diagnoserna in i formeln och multiplicerar med varandra så kan man kanske göra något sorts överslag för totala sannolikheten för dessa syndrom hos en enda människa.

***


Ja, kunden hade naturligtvis ingen som helst möjlighet att veta att fotohandlarna inte skulle göra just detta. Och när man skall bedöma sannolikheten i att detta ägt rum som det berättas så får man ju tänka det hela ifrån just brottslingens perspektiv: om det hela "kom ut" så skulle konsekvensen inte bli typ en lite genant situation - utan att de skulle låsas in på livstid för mord. Det är ju vad som är i potten när den mystiske kunden glad i hågen lämnar butiken och därmed totalt tappar kontrollen över skeendet.

Hur många tror du det är som köper skålen på bilden och sedan blir besvikna när den kommer hem och inte alls är oval? Tja, någon finns det säkert precis som att det finns någon som ser en elefant på avstånd och tror att den är stor som en loppa. Annars har nästan alla människor förmågan och erfarenheten att tolka perspektiv. Det finns ingen anledning att tro att fotohandlarfrun skulle tillhöra undantagen.

( Att sedan rund kan vara en specialform av oval på samma sätt som kvaderat är en specialform av en rektangel kan vi lämna därhän.)

Det är mycket möjligt att de hade gemensamma bekanta eller vänners vänner från Luleåtiden.

Tidigare i tråden benämns ”Bengt” med initialerna ”JE”. Det finns massor skrivet om detta sen flertalet år tillbaka.

Bland annat att han lämnade sina uppgifter och förhördes 2006 enl inlägg från echos.

Kommer inte på rak arm exakt ihåg årtalet han gick bort men de uppgifterna finns också i tråden. Likaså spekulationer om vem narkomanen kan vara som var i sällskap med henne på Brogatan 34 den 15/6.

I det stora hela är det som dessa 2 fall, Allgén och CdC fallet, verkat i någon sjuklig symbios hos åklagare och polis.

Där har de i Allgén fallet tillåtit de mest märkliga och svaga vittnesuppgifter ligga till grund för att nagelfara läkarna utefter CAs allt sjuka historier och samtidigt har de helt undrminerat flertalet viktiga vittnen i själva Da Costa fallet som alla vittnade om kontakter med CdC efter Pingsten såsom SS, Ragge, damen på M-gatan, JE och förmodligen även gypsy killen.

Det som inte har passat in i narrativet hamna i slasken och har förmodligen sen tystats ner uppifrån av JK Lambertz.

Tack för info.

Ja hela handläggningen ser oerhört illa ut rakt igenom, redan från första början.

Christina Allgen skulle tagits bort från all inblandning pga sin omvittnade hämndlystenhet mot ex-maken och Jovan Rajs skulle inte heller fått delta pga jäv.

Lambertz gav ju det högt uppsatta juridiska hjärnsläppet en ansikte även när det gällde behandlingen av Quick-ärendet.