Nu verkar kunskaper hos unga nått all time low...

Desto bättre skolan är desto mer krav ställs på eleven. Det är mitt intryck. På sämre skolor så tror jag att lärare mer eller mindre tvingas anpassa sin undervisning till elevgruppen. Alternativet är att strikt utgå från kursplanen och då får kanske bara 10% godkänt på tentan.

Det är svårt att bemöta ett inlägg som ditt, som är så packat med lösryckta påståenden utan sammanhang och personangrepp som det inte finns något som helst belägg för - men jag gör ett försök:

Du påstår att en mamma hört en lärare säga att en elev kommer att lära sig stava till ett ord på egen hand framöver...var du där? Läraren kanske syftade på att man inte brukar rätta ALLA stavfel i texter som barn skrivit om det finns många fel - syftet med detta är att inte knäcka eleven helt och ta död på skrivarglädjen. Får man tillbaka en text där vartannat ord är rödmarkerat kan man ge upp.

Var har du hämtat påståendet om att studenter som läser litteraturvetenskap är analfabeter?
Du bara drar till med något?

Påståendet om att barn numera ska "söka sin egen kunskap" är riktigt och grundar sig naturligtvis i att eleverna får söka på internet efter fakta när de exempelvis ska göra en redovisning om ett särskilt ämne. Vi har ju inte bara tillgång till statisk fakta i böcker längre utan uppdaterad fakta på nätet.
Eleverna får lära sig i skolan hur de ska tänka när de går in på olika sidor, att de ska granska sina källor och de måste även redovisa källorna i sitt arbete. Bra va? Det är många vuxna som borde lära sig skilja på fakta från en säker källa och lösryckta påståenden från botar m.m.

Vi lever i ett modernt samhälle där det finns bibliotek fulla med böcker, massor av saker att läsa på internet, pedagogiska program för barn i alla typer av media - så precis som jag redan skrivit i mitt förra inlägg är det enkelt numera för föräldrar som inte kan läsa att se till att deras barn kommer i kontakt med bokstäver och läsning redan som småbarn.
Om du sätter ett barn till världen har DU det främsta ansvaret för barnets framtid.
Skolan gör allt den kan med de resurser den har. Föräldrar som inte har orkat göra sitt jobb och därefter skyller på att barnen har diagnoser gör lärarnas arbete omöjligt.
Att ingen orkar jobba som lärare numera beror till stor del på att föräldrar ställer omöjliga krav och förväntar sig att lärarna ska hinna jobba enskilt under lång tid med just deras barn - trots att föräldrarna själva inte haft orken att göra det.

Om man som förälder inte kan eller inte vill läsa för sitt barn och inte ser till att barnet tittar på något pedagogiskt program när det är litet så kommer barnet att få det svårare i skolan och ligga efter de andra eleverna från början - så är det bara. Därefter kommer barnet att ha behov av att föräldrarna uppmuntrar studier och hjälper till med läxor eller åtminstone försöker ge barnet studiero hemma.
Elever som t.ex. är vana vid den arabiska skriften som går från höger till vänster och elever som inte hör det svenska språket hemma eller läser svenska texter kommer ha det tuffare i den svenska skolan. Detta är ingen ursäkt, det är fakta och förklaringar som du borde kunna ta till dig även om din inställning till skolan tycks vara att den inte försöker lära eleverna.

Det var ett inlägg i en tidning från en mamma och det svaret hon fick. Det "kan" försåts vara som du säger. Frågan är om det är det. Ditt svar är förstås rent hypotetiskt. Världen "kan" förstås vara en illusion också.

Oj, Du debatterar i en tråd som handlar om just det, som det finns en länk till i trådstarten, som du inte läst. Sen försöker du leka besserwisser.

Fast det fungerar inte så. Om man inte har goda grundkunskaper, kan man inte göra sådana avvägande. I många fall blir det även att de bara sitter och surfar på YouTube eller andra ställen, istället för att läsa texterna. De ser filmen istället för att läsa boken o.s.v. Lär sig kopiera andras analyser. Då vore det bättre om de satt i skolan och faktiskt tvingades läsa texter. Det är bara att se på vänstern idag och deras påhitt, helt utan kritiskt tänkande. Det har till och med trängt in i utbildningen som sanningar. Det visar förstås på ett enormt förfall inom samhället. Man kritiserar sanningen och framför lögner som sanningar.

Har man inte lärt barnen, som inte kan läsa att göra det, har man inte gjort allt. Det här menar jag fortsatt är bara ursäkter. Istället ger man dem betyg som de inte förtjänar. Därigenom märks inte problemen i de underlag som beslutsfattare har. Förfallet fortsätter bara.

Du lägger ansvar på föräldrar, det kan du förstås göra, men när det fallerar, menar du att då kan man slänga deras barm på samhällets soptipp. Då har skolan inget ansvar för att lära dem att läsa. Men det är förstås helt fel. Det är skolans uppgift att lära dem det. Det är vad skolan faktiskt är till för. Nu kanske du tänket att skolan är bara till för de rika och välutbildade och att man bara ska pissa på alla andra. Men så är det nog inte tänkt, om du tror det.

Har du någonstans i skollagen någon förordning, läroplanen eller något som säger att det är föräldrarnas ansvar att lära barn att läsa före de börjar skolan. Eller går du bara dina egna tolkningar. Hoppas du inte är lärare. Du verkar inte ha någon koll alls.

Att lärare är latare idag men även mår dåligt, anser jag för att skolan är som den är idag. Man behöver starkare styrning hela vägen från toppen till eleven. Klara betygskrav. Evidensbaserade kunskaper och metodiker för att lära ut. Klara riktlinjer och en klar ansvarsfördelning. Det ska inte vara en lekskola för vänsterpåhitt. För de förstå faktiskt inte människan. Deras åsikter bygger i de flesta falla på ideologi mer än vetenskap.

Jag förstår visst det här och är fullt medveten om det. Och det är förklaringar till en hel del. Men det är inte ursäkter. Det betyder inte att man därigenom bara kan skita i dem. Det första som behövs är studiero i skolan, om man inte har det hemma. Vilket det verkar vara si och så med. Även mer lärarstyrda lektioner, inte självstudier, för det kommer inte att ske. Man skulle även kunna försöka fånga upp barnen tidigare och ge dem förberedande utbildningar. Det finns mycket man kan göra. Men det är förstås enklare att bara ge upp.

Sen är förstås hela situationen skapad av idioter från början. Men då får väl alla som skapat det så här och velat ha det så här, visa hur mycket de älskar multikultur och lösa problemen. Men som vanligt är det alltid "andra" som ska göra det.

Jag har läst båda texterna som det länkas till och de är båda två personliga, subjektiva texter utan några källor, det är en ledare och en krönika. Det står ingenting om hur många studenter som har svårt att läsa böcker - det handlar alltså inte om att de inte kan läsa och skriva alls utan att de kämpar med längre texter.

Du skriver ännu en lång radda utan att ha en aning om vad du pratar om men med ett klart syfte: att skamma skolan för att elever går ut med dåliga kunskaper alldeles oavsett hur många orsaker till detta som finns utanför skolans värld.
Man läser texter i skolan, läsning finns på schemat i svenska och eleverna får i uppgift att recensera böcker. Eleverna har läroböcker och stenciler med texter på lektionerna.
Att de ändå måste lära sig att läsa texter på nätet och kunna sålla där är en självklarhet eftersom det är där den största delen av vår information hittas numera.
Om föräldrar ser att deras barn sitter och gör annat på datorn får de ju ta sitt föräldraansvar och se till att barnen gör sina skoluppgifter - på samma sätt som föräldrar alltid varit engagerade i barnens läxor och skolgång.
Jag håller med om att uppgifterna som skolan ger eleverna ibland är för vida och på lägre stadier borde man begränsa sökandet till att ange några specifika sidor på nätet - om detta är möjligt utifrån uppgiften. Jag tycker även att man ger för stora uppgifter för tidigt och att man borde vänta med dessa till gymnasiet. Det är dock Skolverket som har en märklig uppfattning om vilka kriterier och betyg som ska användas - inte lärarna som endast får i uppgift att utföra detta. Så ska du vara arg på någon är det Skolverket - och de föräldrar som inte engagerar sig i barnens skolgång.

Tvärtemot vad du tror ägnar lärarna oändligt mycket mer tid åt de elever som inte kan eller vill studera än åt dem som redan kan. Det finns en snedfördelning där de begåvade eleverna inte blir mötta på sin nivå eftersom de stökiga och/eller mindre studieinriktade eleverna tar all lärarens tid.

Studiero uppstår när eleverna har med sig inställningen hemifrån att skolan är viktig, att man ska respektera vuxna och att man måste kämpa även när det är svårt.
Jag vet inte om du själv ens har barn i skolan eller om du bara sitter och tror en massa utan att veta. Du säger att det alltid är andra som ska lösa problemen - och samtidigt anser du att det är skolan som ska ta allt ansvar för att elever lär sig läsa och inte deras föräldrar. Skolan tar sitt ansvar och försöker allt den kan men det är helt nödvändigt att eleverna själva och deras föräldrar gör sin del. Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara.

Artikeln hänvisar förstås till andra källor. Ja, de kämpar med längre texter, för de är dåliga på att läsa och går ändå litteraturvetenskap.

Jag försöker inte skamma skolan som du säger, jag kritiserar den och vill se förändringar som gör den bättre. Vilket du verkar vara mot. Då får man en känsla av att du vill ha en låt gå skola. Man ska inte ändra nåt, allt är perfekt. All kritik är fel. Alla som kritiserar är fiender som ska bekämpas till varje pris. Jag kommer faktiskt även med konkreta förslag.

Om de inte läser texterna så spelar det inte roll. Om de får godkänt utan att göra det, så märks inte problemen på samma sätt. De som ger dem bättre betyg än de förtjänar, är förstås inte hederliga lärare med integritet och döljer problemen.

Det är fult att ljuga. Alla föräldrar, har inte alltid varit det, som du påstår. Det är en ren lögn. Vissa har varit det men inte alla. Sluta hitta på.
När det är så att föräldrarna brustit, av olika anledningar, är det skolans uppgift att lära dem läsa. Här är du bara arrogant och inskränkt och tror att alla har vuxit upp i samma miljö, så är det inte alls.
Det är skolan uppgift att lära dem läsa om föräldrarna brustit. Och enligt mig, ska de då fan i mig göra det. För det åligger dem. Finns inget undantag här.

Fast nu håller man på att ändra det. Man kommer även att införa ämnesbetyg och att betygen ska baseras mer på nationella proven, då det har visat sig att många lärare missgynnar pojkar.
Även betygskriterierna bör ändras. De jag har läst är helt luddiga och vissa delar är inte mätbara, utan kan bedömas helt subjektivt. Det går inte säga om de är korrekta eller inte, utifrån nåt mätbart. Man bör även basera dem mer på provresultat.
Även mycket woke bör tas bort. Skolan ska se till att målet är att alla presterar på sin högsta nivå, oavsett vilka de är, inte föröka eftersträva jämställdhet.

Återigen återkommer du till att skylla på föräldrarna. Har föräldrarna felat, kan man skita i de eleverna, verkar du anse. Kommer de hem till ett hem där mamman redan tagit en vinare och pappan saknas, är det nog inte så lätt. Men det fattar förstås inte du, då du verkar helt oinsatt i hur det faktiskt kan vara för vissa barn. Då är det förstås inte barnets fel, som du vill straffa för det och lämna vind för våg, även i skolan. Du skulle behöva skaffa dig lite kunskaper själv.

Det finns förstås vissa elever som har en högstanivå, som de inte kan överstiga, då hjälper det inte hur mycket man försöker. Men det går inte att lämna alla vind för våg, för att de inte haft samma uppväxt som dig. Sen som sagt. Det ska vara ordning i klassen.

Det är lärarna som ska skapa ordning i klassen, inte eleverna.
Jag har förstås förslag hela tiden. Kritisera det jag säger, istället för att bara gnälla på föräldrarna och eleverna.

Om det är lärarnas uppgift att lära dem läsa, ska de förstås lära dem att läsa, om eleverna inte kan det. Det är förstås helt uppenbart. Det är deras uppgift som lärare helt enkelt. Förstår de inte det, ska de sparkas eller säga upp sig själva, för då har de hamnat i fel yrke.
Sen skulle jag vilja se en återgång till papper och penna i mycket. För det man skriver med penna, fastnar bättre, än det man skriver ner på andra sätt. Rabbla multiplikationstabellen i unga år är även bra. För det tränar minnet och är faktiskt bra att kunna, även i miniräknarnas tidevarv.

Mycket handlar om läraren också. Om de har pondus eller inte.

Jag har förstås gått skola själv. Jag gick i en klass som var enormt stökig, med en nyutbildad lärarinna som inte klarade att hålla ordning. Till slut sjukskrev hon sig och vi fick en lärarinna av den gamla skolan. Det blev knäpptyst. Bara för att hon hade pondus. Hon behövda bara titta ilsket på en elev som försökte bråka och man kände lukten när han släppte sig. Fler sådana lärare behövs. Det är förstås svårt all lära ut. Men läraren ska förstås vara den vuxne i rummet, inte en kompis. Eleverna är barn, inte vuxna människor.

Det är meningslöst att diskutera med dig eftersom du drar slutsatser om päron när man pratar om äpplen. Har du alltid haft såhär svårt att förstå vad du läser så är detta kanske svaret på varför du är så anti-skola. Du drar slutsatsen att jag är emot förändringar i skolan trots att jag i mitt förra inlägg gav förslag på just saker som borde förändras.
Du tror att lärare missgynnar pojkar trots att pojkarna får mycket mer uppmärksamhet och hjälp i skolan än flickor. Pojkarna får sämre resultat på de nationella proven än flickor och betygen är redan baserade mycket på de nationella proven.

Nyutexaminerade lärare har alltid svårare att hålla ordning på klasser än de som har jobbat länge, det säger sig självt att erfarenhet ger bättre förutsättningar att veta hur man ska hantera en stökig klass - men många blir dessutom helt överrumplade av hur respektlöst eleverna beter sig mot vuxna (eftersom de inte uppfostrats ordentligt hemma) och har man då inte rutin pallar man kanske inte så länge. Resultatet blir att läraren ersätts med ännu en nyutexaminerad lärare som inte heller klarar av situationen så länge.
Och så länge föräldrar har samma inställning som du har: att det bara är idioter som jobbar i skolan och att dessa idioter borde kunna lära ut läsning oavsett hur alla andra förutsättningar ser ut - ja, då är det inte många som vill jobba inom skolan.
Så grattis till att vara en av dem som gör situationen i skolan ännu mer ohållbar!
Jag har inget mer att säga till dig nu eftersom du ändå inte kan ta till dig informationen - ungefär som en elev som inte lär sig hur man läser och skriver oavsett hur många gånger läraren försöker få hen att förstå. En omöjlig uppgift.

Du diskuterar inte. Du gnäller på föräldrar och elever till största delen. Du verkar fortfarande tro att alla lever i lyckliga familjer där föräldrar alltid lär barnen att läsa och uppföra sig, före skolan. Du säger att jag inte förstår, men vad är det jag inte förstår, egentligen. Förstår du att alla barn inte växer upp som du anser att det borde vara. Det verkar du inte göra, du till och med påstår att det är så och alltid varit så, fast verkligheten uppenbart inte är så. Då är det lärarnas uppgift att lära dem läsa, återigen. Varför vill du inte erkänna det?

Man har visat gång på gång, att pojkar generellt, får sämre betyg än vad de presterar på nationella proven. Det är inget påhitt, utan en återkommande slutsats. Det handlar inte om att jämföra dem med flickor, utan att jämföra deras betyg med deras resultat på nationella proven. Du försöker jämföra äpplen med päron, liksom många andra i den här debatten. https://allastudier.se/tips-o-fakta/pojkar-missgynnas-i-betygss%C3%A4ttning-16611



Jag har aldrig någonsin framställt lärare som idioter. Men utifrån antagningsbetygen är de förstås inte världen smartaste heller. Förkommer nog att medelintelligensen hos lärare i dag, är lägre än klassens. Men det är inte något jag diskuterat, över huvud taget med dig, utan hur man ser på lärandet. Som du verkar stå för. Att det är ok att godkänna de som inte är godkända. Har inte föräldrarna lärt dem läsa är det inget som ligger på lärarna, om man ska utgå från vad du säger.

Att försöka utgå från att alla har uppfostrats ordentligt hemma, är förstås ren dumhet. Förstår man inte det, blir det förstås en överraskning. Men så är det inte. Det är förstås en verklighet man måste förstå innan man träder in i klassrummet. Ingå i utbildningen och att förbereda dem, för att det faktiskt är så.

Jag tar till mig information och kritiserar det du säger och har förslag på hur man kan ändra på saker.

Men lärarnas status kommer inte att höjas förrän man åtgärdar de problem som finns, för det är de problemen som ger läraryrket låg status. Både de ordningsproblem man har och sin oförmåga eller kanske till och med ovilja, att lära ut som du verkar stå för.

Då blir det förstås inte bättre om alla är tysta och låtas som problemen inte finns, som du vill. Men genom att diskutera de uppenbara problem som finns, ges möjlighet att åtgärda problemen och därigenom kommer lärarnas status att höjas. Men rullar det bara på så här, kommer statusen fortsätta att vara låg för alltid, till och med sjunkande.

Jag har inte heller skyllt på lärarna som grupp, utan hur systemet är uppbyggt, från toppen och hela vägen ned. Även att det finns åsikter som inte stämmer med verkligheten, som du verkar företräda.

För visst vore det bättre om lärarna kunde stå upp både mot föräldrar och elever, säkert och tryggt och veta att alla har fått de betyg de förtjänar utifrån deras prestation, de har gjort vad de kunnat och att ledningen, skollagen och läroplanen, stöder en. Då skulle statusen höjas, men först då. Men då går det inte att de som inte kan läsa böcker, dyker upp på högskolor i litteraturvetenskap. Då är nåt definitivt fel. Försöker man bortförklara det, så har vi stora problem. För då är nåt riktigt fel med både betygen och skolan.

Nu förnekar jag inte på nåt sätt den här utvecklingen men man kan kanske stanna upp ett stund inför det mönster sånt här följer.

En lärare eller rektor gör ett alarmistiskt utspel. Säkert välfunnet men inte direkt nedlusat med evidens. Nån tyckare fångar upp och spetsar till med egna spaningar. Andra opportuna åsiktsmånglare hakar på och skjuter till sina skräckanekdoter. De lättköpta poängen flödar över spalterna och alla tidningsläsande boomers nickar indignerat.

Och då är ett av skrämselinslagen ungas oförmåga att värdera källor och tänka kritiskt...

Äldre generationer har alltid haft något att säga om de yngre men för mig som växte upp på 70-80-talet så finns det en verkligt synbar förändring.
När man tex började läsa på ingenjörsutbildningarna i Lund så handlade första terminen om avancerad matematik utan miniräknare.
Idag måste dom börja med grundläggande matematik på samma utbildning för att överhuvudtaget få eleverna funktionsdugliga inför de fortsatta studierna. Dagens utbildning är lika lång så givet måste något annat fått försvinna för att ge plats åt det som redan skulle vara färdigt. Dvs kvalitén måste ha fått sig en törn.
Hur det är på läkarutbildningen idag vet jag inte men om du inte kunde läsa och tillgodogöra dig material med HÖG hastighet på 90-talet var man chanslös.
Möter ungdomar idag som får mig att ställa mig helt frågande till vad som händer, även de med god utbildning så är det som att något fallit bort.
Initiativförmåga, problemlösning, tänka utanför boxen är saker som verkar ha försvunnit mer eller mindre.
Det är viktigare att tänka igenom varje mening så att man inte säger fel sak än att öppna munnen och få igång ett samtal, för ve den som agerar kränkande.
Det som ökat lavinartat är daltandet eller det så kallade curlandet. Förmågan att kämpa verkar ha suddats bort.
Gapa, skrika och lägga skuld på andra verkar vara det enda som är gångbart.
I grundskolan hade jag mellan 2och 4 km till de olika skolorna jag gick i. Inte en enda gång åkte jag bil till skolan, det var cykel från dag ett.
Idag är ungar tydligen gjorda av socker, skiner inte solen och det är vindstilla smälter dom eller blåser bort.
Curlandet är boven och det genomsyrar allt överallt, ingen ska behöva vänta, ha tråkigt, inte få som dom vill, inte behöva ha det jobbigt.
Vad det verkar så finns det ingen som på ett personligt plan gynnas av denna utveckling eftersom fetma och personliga måendet ständigt blir sämre men ändå fortsätter den oförminskat.

Jovisst, men problemet idag är att vi har i ett antal år sett ner på allt yrkesrelaterat och prioriterat upp högskolan.
Ganska nyligen innan man gick ut med denna larmrapporten om hur illa det var bland akademikerna och hur långt ner skolan hade sjunkit i kvalité, gick man ju också ut i ett flertal rapporter om att kvinnorna drar iväg och blir mer högutbildade än männen, men detta verkar man helt ha glömt nu.
Så frågan är hur få balans på detta?
Hur få upp värdet i yrkesutbildningarna och få de som borde gå i yrkesutbildning välja detta, istället för som nu i alldeles för hög utsträckning välja högskolan, samt öka kvalitén i högskolan.
Får man bort en merpart av dem som nog passar bättre i yrkesutbildning, så tror jag bara där att man är på rätt väg till högre kvalité.
Sedan kvarstår fortfarande hur få ungarna bli mer studiemotiverade och få studiero i skolan.

Anpassningar på högskolor är redan vardagsmat sedan länge. "Lyssneläsa" genom talböcker från Legimus är väldigt vanligt, minst ett antal i varje kurs har det, liksom att salstentamen ändrats till "open book", dvs. att du får ha med dig kursböckerna - vilket gäller för alla. Åtminstone på A-C-kursnivå är detta vardag sedan flera år. Jag är tyvärr skeptisk och oroad över denna utveckling.

Det är helt galet! Nu när "alla" har diverse diagnoser måste ju detta innebära att varenda kotte kan få längre tid på sig och mer CSN för att klara studier - för att därefter sjukskriva sig när de inte klarar av ett jobb eller när de helt enkelt aldrig haft intentionen att arbeta...
Vi måste börja med högre intagningspoäng och krav på att man ska klara studier utan anpassningar så att inte vem som helst kan få studiemedel i flera år! Ibland blir man bara häpen över Sveriges oförmåga att anpassa sig till de tider som råder...