Citat:
	
		
			
			
				 Ursprungligen postat av 
Observerad
			 
			Låter bra det. Ser fram emot dina framtida inlägg här. Dags för oss att visa stake. Att ha en av de viktigaste signalsubstanserna kopplat till ett gift är helt galet.
		
	 
 
Hej!
Du har helt rätt! Det är riktigt hemskt att vi skapar ett beroende av nikotin för att ge oss de belöningar vi annars kan få på andra sätt. Du verkar göra ett alldeles strålande jobb med att sluta snusa. Även om det är OT är jag lite nyfiken på vad du menar med ditt minskade intag av snabba kolhydrater. Håller du dig ifrån pasta, ris och potatis och äter mer kost likt LCHF? Jag är inne på att göra någonting liknande, då jag har hamnat i en spiral av dålig mat och mycket stillasittande på arbetet. Alldeles uppenbart är det att den förbränning vi hade i tjugoårsåldern har försvunnit i takt med att kilona på kroppen har ökat.   
Några veckor har i alla fall gått nu. Jag sneglade efter mitt självsäkra inlägg här på FB på de dosorna jag hade kvar i kylen, och beslutade mig för att snusa upp dessa innan jag slutade. Att snålheten bedrar visheten är ett faktum, men det kändes rätt för stunden. Idag har jag varit snusfri i 5 dagar och 5 timmar. Appen "Snus Stop", samt den här tråden har fått mig att hålla i och hålla ut. Hittills har jag sparat in 181,94 kronor av att inte snusa. 
  
Den första dagen några timmar efter sista snusen hade jag ett kopiöst tryck mellan tinningarna och pannan. Det kändes som att hjärnan gick in i försvarsställning och vrålade ut sitt begär efter nikotin i en frontlinje över hela pannan. Jag slutade med snus klockan 10 på förmiddagen. På kvällen låg jag med sjukkänslor i soffan och frossade och hade feber. Det gick snabbt över, men det är skrämmande vilken effekt snuset har på kroppen. Dessutom lyckades jag med bedriften att under de två första dygnen skälla ut fler människor än vad jag tidigare har gjort under min livstid. Jag har insett att man under de första dygnen av snusavvänjning kan klassas som en psykopat. Tidigare har jag alltid styrt undan diskussioner och potentiella konflikter, men nu under de första dagarna utan snus har jag inte gett vika en centimeter under diskussioner. Faktum är att jag dessutom njöt när jag fick möjligheten att lägga till de där sista spydiga kommentarerna i diskussionerna. Mycket illa. 
 
 Nu är jag dock tillbaka i mitt gamla, förhoppningsvis trevligare jag, och jag är inte en sämre människa än att jag har bett de berörda om ursäkt. 
   
En kopp kaffe i direkt anslutning till de grövsta snusbegärsattackerna har hjälpt till i rätt riktning och får det där tomma hålet av begär att fyllas igen, lite åt gången. Idag är frustrationen och humörsvängningarna betydligt mildare. 
Kämpa på allesammans och på återseende.