Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Förhöret med Lars Jeppsson 1986-08-27:

Dick Lundblad: Kan han ha haft en annan huvudbonad än keps?

Lars Jeppsson: Det kan han ha haft, men jag-, intrycket-. Jag tänkte liksom-, det första jag såg det var keps, det var liksom det ordet som dök upp i skallen när jag såg killen bakifrån då.

Det kan dock finnas utsagor från 86 som då bedömdes irrelevanta, men som kan vara intressanta i nutida ljus. Arkivet är rätt omfattande. Ett exempel är utsagan från Bohemia, som skapat en del rabalder

Ja, i mina ögon är det tydligt att de gick flera minuter före mordet.

Det är som sagt rätt uppenbart att LJ är osäker på keps, det säger han i det närmaste rent ut, men man "hör" ju även hur han vacklar i förhöret. Man "hör" även hur otroligt obekväm och skakig han är under förhöret. Förhörsledarna gick rätt hårt åt arme LJ.

Bemp gillar ju att hålla på med sådan här retorik, men när det kommer till att redovisa sakargumentationen så blir han tyst.

Det här med att Björkmans kamrater är inne på banken när mordet sker är något som jag diskuterat utförligt i tråden medan du var borta och då redovisat alla argument för och emot de två alternativen. Om du vill söka på det i mitt kanalarkiv så kallar jag de två modellerna för "den traditionella modellen" (att Boforsarna ligger före Fauzzi) respektive "den radikala modellen" (att Boforsarna är inne på banken vid mordet).

Förut tänkte jag ju själv att Boforsarna stack iväg tidigt och låg före Fauzzi på vägen norrut. I det synsättet ingår att Björkman stod där på trottoaren i fem minuter utan att ha något särskilt för sig. Jag tyckte det senare var svårbegripligt, och än mer svårbegripligt var det att ingen av de vittnen som passerade platsen under dessa fem minuter lade märke till att Björkman fanns där. Det är ju inte bara ett eller två vittnen utan ett antal som det handlar om, och alla missar de Björkman.

Det var först när Faderlig ihärdigt började peka på Morelius' norrgående "ungdomsgäng" som passerade mordplatsen strax före skotten som jag började undra över om vi inte kunde ha fått hela förloppet om bakfoten. Då tog jag fram den "radikala modellen" och sedan jämförde jag de två modellerna mot varandra. Den jämförelsen föll entydigt ut till den radikala modellens fördel.

Visst finns det problem, men ingen modell är problemfri – allraminst den "traditionella" modellen. Det är meningslöst att sitta och försöka hitta fel i den ena modellen när man inte gör samma sak i den andra också. Och när man gör analysjobbet så visar det sig som sagt att den "radikala" modellen har klart bättre passform än den "traditionella". Det svåra här handlar inte om att objektivt avgöra vilken modell som är bäst, för det har vi redan gjort, utan att få folk som fastnat i inkörda hjulspår och vanetänkande att tänka om.

Sorry, har inte tenterat av alla dina "analyser" med diverse uppfordrande epitet än.

Jag tror du skulle behöva utveckla en lite rakare, förnuftsbaserad tolkning av materialet. Du går fel lite på samma sätt hela tiden. Hittar en omständighet du stör dig på, i det här fallet att ingen minns Björkman när de passerat förbi på gatan, och löser problemet med ett "radikalt" angreppssätt som rättar till felet men skapar en uppsjö grava trovärdighetsproblem där en uppsjö entydiga uppgifter och näraliggande förklaringar måste kasseras.

När du har pusslat färdigt uppstår ett fantasifoster som inte har nåt med verkligheten att göra.

Det du säger här stämmer inte. Så sent som igår gick jag igenom alla förhör med Björkman & Boforsarna fram till 1987. Tingsrätten och hovrätten ändrar ingenting i det, så dem skippade jag. Men din anklagelse om att jag sitter och hakar upp mig på någon detalj och cherrypickar stämmer inte. Du har ju heller inga motargument i sak utan det är alltid samma substanslösa pladder.

Ta det där med att fallet Christer Andersson skulle vara "helt matematiskt" enligt dig. När jag då ber dig redovisa den matematiken så försvinner du illa kvickt. Det låter ju fint det där med "helt matematiskt", men när du ska göra den hemläxan går det inte lika bra längre.

Hur vore det att redovisa argumenten både där och här istället? Du är ju inget dumhuvud och rentav slug i att reglera varmluftsflödet som kommer ur munnen din. Men den du talar med – eller bakom ryggen om – är kanske inte heller helt tappad bakom en vagn.

Ta nu och redovisa din argumentation, från början till slut och med källhänvisningar till det material du åberopar, för att Boforsarna lämnar banken tidigt och ligger före Fauzzi på vägen norrut. Om saken är så enkel som du låter påskina så måste ju den bevisningen också vara lätt som en plätt.

Anders Björkman gick 5 - 10 meter bakom paret Palme när Fauzzi mötte paret 10 meter norr om Skandias entré på Sveavägen 44 ("vid La Carterie"). Enligt Fauzzi 1986 och granskningskommissionen 1999. Även enligt polisen (inledningsvis). Därför heter Björkman E13 och Fauzzi E13-1 i utredningen.

När skotten kom var Fauzzi "några meter" norr om en tvärgata till Sveavägen. Enligt första förhöret med Fauzzi tre dagar efter mordet. Tvärgatan var Adolf Fredriks Kyrkogata. Fauzzi hörde skotten vid Sveavägen 50.

Fauzzi vände sig om och såg en man ta skydd i Dekorimas ingång. Han trodde att den mannen (Anders Björkman) var samme man som han nyss hade sett bakom paret Palme. Mannens jacka hade samma färg. När Fauzzi mötte paret Palme 70 meter norr om mordplatsen hade mannen samma avstånd till paret Palme som Björkman hade vid mordplatsen (5 - 10 meter). Mannen gick "lite underligt" (enligt förhöret med Fauzzi den 28 februari 1987). Björkman var alkoholpåverkad. Fauzzi (som var nykter) mötte ingen annan man som kunde ha varit Björkman. Mannen hade händerna i fickorna (som vittnet Charlotte Liljedahl såg att Björkman hade efter skotten).

Att Björkman inte märkte paret Palme (som nyss hade passerat honom när Fauzzi såg honom) förrän strax före skotten är inte konstigt. Björkman gick vid trottoarkanten (och spanade söderut efter tre kamrater som hamnade på efterkälken) och paret Palme gick närmare husväggen (som framgår av polisens foton från rekonstruktionen med Fauzzi den 12 april 1986). Trottoaren var sju meter bred 1986. Björkman fortsatte att gå vid trottoarkanten. Vid reklampelaren 15 meter norr om Tunnelgatan valde han att gå på insidan om den. Inte förrän då var Björkman rakt bakom paret Palme. Inte förrän då märkte han dem.

När Håkan Ström förhörde Fauzzi den 3 mars 1986 trodde Ström att paret Palme korsade Sveavägen vid Kammakargatan. Ström var ännu inte informerad om förhören med korvhandlaren Ljubisa Najic den 1 mars som visade att paret korsade Sveavägen vid Adolf Fredriks Kyrkogata.

Håkan Ström trodde att Fauzzi mötte paret Palme vid Bonnierhusets port på Sveavägen 56 och att Fauzzi hörde skotten "några meter" norr om Kammakargatan. Ström placerade händelserna ett kvarter längre norrut. Som framgår med all önskvärd tydlighet i referatet av Ströms förhör med Fauzzi den 3 mars.

När Jan Länninge vallade Fauzzi på Sveavägen den 25 mars insåg Länninge att Fauzzi mötte paret Palme vid Skandias entré på Sveavägen 44 (10 meter norr om entrén). Länninge insåg inte att Ströms misstag var att placera båda händelserna ett kvarter längre norrut (mötet med paret Palme och skotten). Länninge trodde att Fauzzi måste ha hört skotten vid platsen där Ström trodde att Fauzzi mötte paret Palme. Vid Bonnierhusets port på Sveavägen 56. Länninge frågade inte Fauzzi om han verkligen hörde skotten där. Fauzzi fick inte den frågan av Länninge den 25 mars. Som framgår med all önskvärd tydlighet i referatet av Länninges förhör med Fauzzi på Sveavägen den 25 mars. Fauzzi hörde skotten "några meter" norr om Adolf Fredriks Kyrkogata (som framgår av förhöret den 3 mars). Länninge bad inte Fauzzi att gå dit (det tog 52 sekunder). Länninge bad Fauzzi att gå från platsen där han mötte paret Palme (10 meter norr om Skandias entré på Sveavägen 44) till platsen där Länninge trodde att Fauzzi hörde skotten (Bonnierhusets port på Sveavägen 56). Länninge kommenterade inte denna oförklarliga ändring. Den var bara hans egen slutsats. Fauzzi gjorde som han blev ombedd. Det tog 95 sekunder. Att gå åt motsatt håll till mordplatsen tog 52 sekunder. Så uppstod "de 43 sekunderna" som "frilansutredaren" Ingvar Heimer upptäckte 1991. "De 43 sekunderna" finns inte. Heimer glömde att jämföra Länninges förhör med Fauzzi den 25 mars med Ströms förhör med Fauzzi den 3 mars.

Efter rekonstruktionerna med Björkman den 5 april och Fauzzi den 12 april bestämde Holmér (som framgår av DN-journalisten Ann-Marie Åshedens bok från 1987) att "ödesfrågan" (som Åsheden kallade den i boken) om mannen som Fauzzi såg var obesvarad, att frågan skulle lämnas öppen istället för att utredas noggrannare och att dessa vittnen inte skulle förhöras mer. Vilken man inte gjorde under Holmérs tid (bortsett från konfrontationer med den misstänkte Viktor Gunnarsson).

Även om Åshedens regelbundna intervjuer med Holmér orsakade stor upprördhet bland journalister när de avslöjades 1987 och även om Åsheden uppförde sig som Holmérs groupie (före detta DN-journalisten Sven Anér lanserade en konspirationsteori att Åsheden hade haft ännu fler intervjuer med Holmér än hon själv redovisade) kan vi idag konstatera att Åsheden gjorde Sverige en tjänst som gav oss inblickar i Holmérs utredning.

Under Holmérs tid frågade ingen Björkman var han vände (man frågade hans tre kamrater som hade ryggen mot Björkman när de gick vidare norrut från bankomaten och ingen av dem visste med säkerhet var Björkman vände). Den frågan fick inte Björkman förrän den 25 mars 1987. Då svarade Björkman "10 meter norr om dörrarna till banken".

Ingen (inte ens chefsåklagare Solveig Riberdahl som närvarade vid förhöret den 25 mars 1987) frågade Björkman vad han menade med "dörrarna till banken" (dörrarna vid Skandias huvudentré 60 meter norr om Tunnelgatan eller den gemensamma entrén till bankomatlokalen och Götabankens kontor 20 meter norr om Tunnelgatan). Det fanns all anledning att fråga. Fauzzi uppgav tre dagar efter mordet att han såg Björkman strax norr om Skandias entré och Björkman själv uppgav tre timmar efter mordet att bankomaten låg 50 meter norr om Tunnelgatan (inte 20 meter), nästan vid Skandias entré.

Den frågan har än idag (den 23 oktober 2024) inte ställts till Björkman, som idag är 78 år. Inte heller 2019 (när två utredare höll ett kompletterande förhör med Björkman). Var Björkman vände skulle ha utretts på Sveavägen dagarna efter mordet. Då kunde Björkman visa var han vände. Det fick han inte göra. Sannolikt har Björkman för länge sedan glömt var han vände.

När Björkman vittnade i Stockholms tingsrätt 1989 uppgav han att bankomaten låg 60 meter norr om Tunnelgatan (vid Skandias entré). "Mitt på det kvarteret." Att ingen i rätten invände var inte konstigt. Bankomaten försvann tre år tidigare. Linders Resor annonserade sin nya adress i Svenska Dagbladet den 18 maj 1986.

Att någon döpte Björkman till "Tensonmannen" (på Flashback 2017) för att Fauzzi uppgav den 3 mars att mannens jacka såg ut som en Tensonjacka har noll och intet intresse.

Jonsson ägnade flera sidor åt att rota i Jeppssons axelremsväska (i det 52-sidiga dialogförhöret den 4 april 1986), men frågade inte hur länge han dröjde vid Luntmakargatan och hur fort han rörde sig uppför trappan. Självklara frågor att ställa. Tiden för Jeppssons möte med Yvonne och Ahmed vid trappkrönet var självklart viktig att fastställa. Som tur är kan den fastställas på andra sätt.

Nu var det ett par år sedan jag läste nämna maraton-förhör med LJ, men har precis laddat ner det (inspirerat av dig) för att friska upp minnet. Men, minns att jag i det närmaste tappade hakan över förhörsledarens besatthet över innehållet i väskan, ett (av flera) smärre övergrep mot den känslige LJ under det förhöret. Och som du påpekar utelämnas ju en del /självklara) frågor i förhöret. Vet inte om dessa klavertramp delvis berodde på att kalendern visade på 1986 (det var andra tider, andra jargonger, osv), eller att det faktiskt var fel gubbar på fel tjänster i kombination med handfallenhet efter statsministermordet. Kanske en soppa av allt. Ska bli spännande att läsa förhöret igen. Och bra att du betonar "kepseriet" angående LJ. Somliga bär som sagt sina favorit-GM som om de vore den sista droppen vatten, lite läskigt.

Följer sedan länge o frekvent med stort intresse inläggen i denna tråd.
Kan inte annat än uttrycka beundran för det fantastiska detektivarbete som åtskilliga skribenter gör vad avser händelserna kring Grand o i kvarteret Träsket den där ödesdigra vinterkvällen 1986.
Att "gå åter till brottsplatsen" lär sällan vara fel i brottsutredningar, snarare tvärtom.
Men senaste månadernas inlägg har fått mig att börja ifrågasätta om det går att komma vidare utifrån denna strategi.
"Keps eller mössa?" "Blå jacka eller lång mörk rock?" "Vem gick före vem?" "Finns de 46 sekunderna eller inte?" "Såg IM verkligen GM i 3-4 minuter eller var det bara max 45 sekunder?"
Ponera att man skulle komma till en punkt där man är överens i flertalet av de frågor som nu diskuteras utifrån helt motstridiga uppfattningar.
Jag vill inte framstå som "taskig" - men sen då? På vilket sätt skulle svaren på dessa förhållanden kunna leda närmare svaren till frågorna vem/hur/varför etc?

Jag har för andra gången läst igenom Gunnar Walls senaste bok "Rättsskandalen Olof Palme". Gett den tid, låtit det sjunka in o reflekterat. Har väldigt svårt att förstå hur GW kan uppfattas som en av många desinformatörer utifrån hur han genom åren svängt i sina teorier och utifrån vad han presenterar som fakta. Och när han inte anser att det är fakta är han tydlig med att ange att det är en spekulation.

Min slutsats är att det utifrån nuläget sannolikt skulle kunna leda längre genom att arbeta omvänt - utifrån och inåt.
Att det förekom övervakning utförd av en eller flera organisationer/grupperingar är uppenbart.
Likaså att det förekom osedvanligt mycket WT-trafik i området, troligen också av flera andra skäl än kopplade just till mordplanerna.
Att militärens närmast totala passivitet vid beskedet att statsministern är mördad är slående.
Att PU under Krister Petersson ägnade mycket tid och kraft åt att komma djupare kring övningen Gustav, elitsoldater från FJS, samband med SB och poliser med extrema uppfattningar är också väldigt uppenbart - men de körde fast.
Men Gunnar W har efter det att utredningen lades ned grävt fram åtskilliga vittnesmål som bekräftar vad P-G Näss uttryckte som "det finns näring i det spåret". Och det tror jag också!

Ursäkta att jag som vanligt inte kan bidra med något matnyttigt, men jag tar mig friheten att vädra mina reflektioner. Keep up your good work! :-)

Håller helt med. Skulle det visa sig att det är ensam GM som inte har berättat det för någon, ja då är det nog kört oavsett vilken jacka han hade.

Men om det skulle vara en konspiration eller händelse som är sprungen ur någon annan operation, då har vi idag ett helikopterperspektiv som dåtidens utredare omöjligt kunde ta del av. Vi vet att det fanns folk som bevakade politiker och andra statsanställda och folk ur de grupperingarna har varit i city under mordkvällen. Det finns även andra som ljuger om sitt alibi och till och med försöker få andra att ge dem alibi. Hela knarkspan har fått kollektiv minnesförlust. där finns det mycket frågor och självklart finns det en möjlighet att det inte alls har med mordet att göra, men det vet vi väl inte med säkerhet?

Likt Cayenne938 så vet jag att jag inte heller bidrar med något nyttigt, men känns som det läggs mycket energi på saker som aldrig kommer leda någonstans.