Skandiamannen

Frågan är väl dels vad som kan anses "ovanligt".
Tänker att man dels får tänka på att året var 1986, dels att SE arbetat som kommunpolitiker.
Hans umgänge ute i Täby var lite högre än "medelklass" o.s.v.

En annan fråga är vad "ovanligt välformulerade intervju" har för betydelse?

Tillägg:
Ungdomarna pratade på ett sätt man inte riktigt hör idag. (apropå 1986)
https://youtu.be/ijogMH-YDxA?t=460

Jo, kolla bara hur GM sköt en kula längs ryggskinnet på Lisbeth. Ett otroligt svårt skott att få till i mörkret och med mycket rörelse. Måste ha planerats av riktiga proffs och GM måste ha tränat i åratal för att få till det.
Att skjuta en kvinna i rörelse längs ryggskinnet är ett OTROLIGT svårt skott. Proffsigt!

* Ironivarning

Olof Palme hade exakt noll "chans att klara sig". Han var i praktiken död redan han nådde trottoaren. Återupplivningsförsöken var dömda att misslyckas, det är alla forensiskt kunniga helt ense om.

Den logiska saltomortal som du utfört inne i huvudknoppen din är dock imponerande. På något sätt skulle ett perfekt placerat och omedelbart dödande skott utgöra ett tecken på amatörmässighet och inte på professionalism. Och att gärningsmannen med lätthet kom undan utgör för dig ett tecken på att han "löpte stor risk att åka dit".

Det enda du säger här, det är att om gärningsmannen var en amatör så kunde han ha skjutit snett, och om flykten inte var noggrant planerad så kunde mördaren ha åkt dit. Med då gör du två antaganden som inte har någon grund i hur mordet faktiskt gick till i verkligheten, utan det är dina fantasier om hur någon ensam galning skulle ha agerat. Palmemordet i verkligheten företer inga sådana tecken.

Ni som låst er vid ensamma galningar har också vant er vid en miljö där sådana logiska vurpor och sådant snömos ändå på något vis betraktas som legitima. Det är de inte, och jag vill påstå att klockan klämtar för hela den attityden.

Saken är ju helt enkelt, att ni inte klarar sakdebatten och då återstår bara sarkasmer medan ni står och hytter med nävarna åt väderkvarnarna. Det är visserligen underhållande men samtidigt totalt verkningslöst. Ett slöseri med tid – er egen såväl som andras.

Om du vill förespråka Stig Engström som ensam gärningsman så har du kommit till rätt tråd, och i gott sällskap dessutom. För som Ursprungligen ständigt belyser så är den här tråden smömosets och de logiska vurpornas Eldorado. Eller Chamonix kanske. I övrigt är du ute i ogjort ärende och i fel tråd.

Saken är ju helt enkelt, att ni inte klarar sakdebatten och då återstår bara sarkasmer medan ni står och hytter med nävarna åt väderkvarnarna. Det är visserligen underhållande men samtidigt totalt verkningslöst. Ett slöseri med tid – er egen såväl som andras.

Om du vill förespråka Stig Engström som ensam gärningsman så har du kommit till rätt tråd, och i gott sällskap dessutom. För som Ursprungligen ständigt belyser så är den här tråden smömosets och de logiska vurpornas Eldorado. Eller Chamonix kanske. I övrigt är du ute i ogjort ärende och i fel tråd.

SE tillhörde en äldre generation, var en trettiotalist, så givetvis uttryckte han sig inte på samma vis som de yngre i utredningen, inget konstigt i det. Sedan var han som du påpekar en kommun- och fritidspolitiker, med vana att formulera sig och våga orden i guldskål (iaf ibland).

Dock skulle jag vilja påstå att han uttrycker sig (även för tiden och för sin generation) väl, men det är min åsikt. Personligen anser jag inte att hans välformulerade brev, formuleringar, osv är till hans nackdel, tvärtom så ger han ju på det planet en seriös framtoning. Det jag syftade på var mer hur främst Filter (Göransson) och även TP vänt detta emot honom, och kanske även misstolkat honom. Övertolkat minsta ord.

Att han däremot, och främst i sitt brev till Anér, med sin verbala förmåga kombinerar detta i ilska, gör ju att man (eller många) reagerar. Särskilt de mer nedsättande partierna med rena påhopp och personangrepp. Visst, han blir anklagad för ditten och datten, men det är ju en annan femma.

Det brukar framhållas att välformulerade och intellektuella typer är de sämsta vittnena eftersom de har svårt att isolera faktiska iakttagelser från rena antaganden. De skapar narrativ, börjar knyta ihop saker och använder gissningar som bindemedel. Det blir en berättelse som fylls ut med slutsatser som ingen efterfrågat. Blir svårt för utomstående att uttolka vad som är vad.

Engström lite en sån typ. Försöker svara koncist men hamnar efter ett tag i långa utläggningar. En överhängande risk med den typen av "story telling" är utöver inslagen av spekulation att det är modellerbart. Det kan bli en annan version nästa gång.

Mårelius en annan skönande i utredningen. Mer angelägen om att ge målande beskrivningar och skapa sammanhang i efterhand än att cementera fast det han säkert vet. Blir variationsbaserat och svårutbenat för eftervärlden.

Det brukar framhållas att välformulerade och intellektuella typer är de sämsta vittnena eftersom de har svårt att isolera faktiska iakttagelser från rena antaganden. De skapar narrativ, börjar knyta ihop saker och använder gissningar som bindemedel. Det blir en berättelse som fylls ut med slutsatser som ingen efterfrågat. Blir svårt för utomstående att uttolka vad som är vad.

Engström lite en sån typ. Försöker svara koncist men hamnar efter ett tag i långa utläggningar. En överhängande risk med den typen av "story telling" är utöver inslagen av spekulation att det är modellerbart. Det kan bli en annan version nästa gång.

Mårelius en annan skönande i utredningen. Mer angelägen om att ge målande beskrivningar och skapa sammanhang i efterhand än att cementera fast det han säkert vet. Blir variationsbaserat och svårutbenat för eftervärlden.

Kring detta har jag inte tidigare reflekterat över, men det låter rimligt när du för det på tal. Håller med dig i övrigt. Engström tenderade ju att bitvis fokusera på näst intill ovidkommande detaljer som miljö och ljus kring Sveavägen och Tunnelgatan, men med ytterst lite detaljer om väsentligheter som vittnen och varanden på platsen. Med hans öga och sinne för detaljer, hade man ju önskat att han just kunde brodera ut kring de närvarande på platsen och deras förehavanden i stort och smått. Men så blev det ju inte. En förklaring till det, kan ju vara det du resonerar kring. Dock har ju många vänt även detta emot Engström, och bensäkert hävdat att detta berodde på att han inte var där, eftersom han var en flyende gärningsman. Även undertecknad skall tilläggas.

Det är ju både förargligt och sorgesamt, att Mårelius svävade ut som han gjorde för varje förhör, allra helst med tanke på att han med sin fysiska position på andra sidan vägen faktiskt kunde ha varit ett av de mer viktigare vittnena. Dock kan man ju nöja sig med att läsa första och anda förhöret, och skippa de övriga samt hans "betraktelser" i Kangers bok och i mer moderns tid i diverse tv- och tidningsintervjuer.

Ockham (han med rakkniven) skulle ha varit nöjd med den förklaringen.

Det håller jag inte för omöjligt att han skulle, men så sitter han ju å andra sidan inte och rullar tummarna i någon domstol heller. Det ska vi nog alla vara tacksamma över, när allt kommer omkring.

Ja det är ju inte 100%-igt även om det oftast lär stämma.

Ockham (han med rakkniven) skulle ha varit nöjd med den förklaringen.