Tollarp: En man och ett barn har hittats avlidna i en villa + skadat barn (2024-07-04)

Enligt honom var det han som tog alla beslut - hur får du det att gå ihop med att hon dominerade honom?

Inte i Skåne. Möjligen i Norrland.
Undrar dessutom om man ens får gå på en förskola i en kommun som man inte är skriven i.
Stort tvek på den.

Nu har mamman tagit bort sin Facebook. Antagligen sitter hon här inne och läser eller någon annan nära henne som gör det.

Inte i Skåne. Möjligen i Norrland.
Undrar dessutom om man ens får gå på en förskola i en kommun som man inte är skriven i.
Stort tvek på den.

Inte i Skåne. Möjligen i Norrland.
Undrar dessutom om man ens får gå på en förskola i en kommun som man inte är skriven i.
Stort tvek på den.

Håller med dig helt.
Jag tror inte på varken nåt retrospektivt partitagande, blame game - lika lite som nån slags överempati med den förälder som mördat.
Det räddar inte några barn.
Huvudfokus borde väl allra helst vara på prevention.

Forskningen har ju relativt bra koll på vad som är drivkraften bakom murder-Suicide.
Det vill säga de olika motiven eller subtyperna.

Thomas Joiner, världsledande suicidolog, lyfter frågan kring murder-suicide och pekar på att många av förövarna primärt är suicidala.

Annars hade nog högst troligt inte föräldrar gett sig på sina barn överhuvudtaget - att just su finns med i bilden när barn mördas.

Men det är ett snäpp mer än att diskuteras i termer som ett självmord, eftersom övervägande suicidala eller depressiva når inte den nivån. Inte ens vid obehandlad postpartum depression.
Det är dock prio 1 att komma under vård.

Att denna förälder mått dåligt är det nog ingen tvekan om, tillvaron som suicidal uppfattas garanterat som outhärdlig.

Problemet (vid sk barmhärtighet) är väl att de tolkar barnet genom sig själva.
Att det egna lidande appliceras på det (icke suicidala, icke depressiva, icke psykotiska) barnet.

Det finns således en sorts själviskhet i mordet, eller oumbärlighet. En inbillning att barnen inte klarar sig utan föräldern, att barnet betraktas som nån sorts förlängning av dem själva (symbiotiskt) - eller mer som objekt (ägodelar) än individer med autonomi och rätt att få leva.

Men hämnd är väl mer vanligt angående män, vad det här rör har jag ingen aning om.

Utifrån denna vinkel är oavsett varningssignaler kring suicidrisk högaktuella.

Om de tappar fotfästet helt och tar livet av sig är tragiskt, men det är en ren jävla katastrof att de mördar oskyldiga barn.

Om alla som blir lämnade av sin partner skulle begå suicid och mörda sina barn så skulle det ske oräkneliga tragedier varje dag i landet. Förra året registrerades det 21 231 skilsmässor, i en stor del av dessa var det förmodligen en part som kände sig lämnad och en som kände sig uppåt.

Att det måste finnas fler faktorer i det här fallet än skilsmässan som leder till en så drastisk handling som barnamord borde inte vara svårt att räkna ut. Alla män som lämnas blir inte mördare, inte ens om de vet att deras ex är lyckligare då än någonsin.

Det har påståtts i tråden att vem som helst kan bli en mördare om förutsättningarna är nog svåra - det är faktiskt inte sant. Det finns massor av människor som genomlider helvetiska saker utan att bli mördare. Att dessutom besluta sig för att mörda sina egna barn är ytterligare ett steg in i psykologins yttersta ödemarker dit ytterst få människor har förirrat sig.

Att det skulle ske på grund av några Facebook-uppdateringar är både befängt och naivt. Det förstår varje tänkande människa.

Det är två delar i detta - dels att ex-maken mådde mycket dåligt och blev allt mer suicidal för att slutligen suicidera.
Dels att han dessförinnan begick mord.

Mamman har inget ansvar för mannens mord, det ansvaret har bara han.
Men hennes hänsynslösa och egoistiska beteende - i oträngt mål - under separationen har sannolikt varit stor bidragande orsak till hans suicidspiral.

Underordnat vadå? Om du tänker på själva mordet, så spelar ju motivbilden föga roll för offret. Men för överlevare och forskningens skull är det viktigt att ta reda vad som är drivkraften bakom.

Motivet blir faktiskt altruistiskt om GM utfört dådet i tron att han gör det för barnets bästa. Verkligheten är givetvis något helt annat. Om hämnd är motivet så lär det finnas spår av både hot och löften som pappan gett till mamman i samband med att hon ville separera. När GM till slut får insikt att loppet är kört blir han deprimerad. Det kan leda till självförakt, men också ilska mot partnern som anses vara boven. Den radikala lösningen blir då att mörda barnet för att skada mamman, och sen sig själv för att behålla nån sorts kontroll (Johnson & Sachmann, 2014).

Forskningen säger också att dådet har en starkare koppling till separationen från partnern när det kommer till pappor, till skillnad från mammor som utför det i samband med vårdnadstvister.

Vet faktiskt inte om man kan få tag på en nedlagd förundersökning. Där finns troligen kommunikation mellan främst pappan och mamman som kan ge ledtrådar till motivet. I media lär vi inte höra så mycket mer.

Fast nu lade hon själv ut på sin FB sida att hon var på date. Följt av hjärta kommentarer.

länk tack

Ja .. terapeuten sa ju tack och adjö till Magnus.
Att han bör sjukanmäla sig till .. socialen.

Vilket hade varit bra då hade båda barnen varit vid liv och kanske även Magnus.
Då hade rätt myndighet lyssnat förhoppningsvis.

Att vara intresserad av vad han hade för orsak skall inte innebära att skuldbelägga offren.
Om han uppfattade att hon gjort något fel så innebär det inte att hon gjort fel - utan bara att han var av den uppfattningen.

Tråden fylls inte av spekulationer kring vad som drivit honom - tråden fylls av spekulationer om hur HON drivit honom. Ackompanjerat med utläggningar om vilken usel människa HON är. Trots att det är han som dödat barnen.
Det är stor skillnad på vilja veta vad som hände och varför och att skuldbelägga henne och andra.