Citat:
Ursprungligen postat av
mickenyqvist123
Nej, jag tror inte att jag kommer uppnå en hög ålder. Denna gissning är inte baserat på nihilism eller fatalism utan att jag levt ett hårt liv där jag sabbat min kropp med väldigt mycket stress och krökande.
Kom och tänka på ett minne som är nästan exakt fem år gammalt nu. Jag kan sätta en tidsstämpel på lunchen för jag minns att en av oss pratade om den sista säsongen av GoT som precis skulle sändas, så detta var i april 2019. Vi åt lunch tillsammans, jag, två som var väldigt nära och kära + en av deras respektive som jag inte kände så bra.
Inom ett spann av tre år så är alla döda. Jag är den enda som är kvar från vår utelunch i vårsolen, vilket är helt surrealistiskt att tänka på då alla var till synes friska då, och samtliga var relativt unga. Det är sånt där som etsar sig fast i hjärnhinnan. Det var en helt vanlig dag i mitt liv som nu paketerats om i min hjärna eftersom det är ett praktexempel på att det inte går att "boka" in framtiden som alla maniska storsparare gör. När jag ser folk göra 20-30 årsplaner framöver så bara skakar jag på huvudet för jag vet att chansen är minimal att deras förträffliga ritningar faller väl ut.
Jag förstår precis vad du menar och har liknande erfarenheter. Friska relativt unga människor som lämnat in allt för tidigt. Jag har själv varit nära dessutom. När man ligger i en ambulans med blåljusen på och kastas från sida till sida på britsen i kurvorna är man inte allt för kaxig, eller när man kom fram till sjukhuset och möts av ett akutteam av 7-8 personer som stirrar på en.
Har bara läst lite i tråden. Jag har också funderat över dessa storsparare som i 25 årsåldern planerar att leva likt Gunther Mårder i syfte att bli så rika att de kan sluta jobba när de blir 50. Till dess ska de leva på Havregryn och vatten och inte unna sig det minsta utan bara jobba och allt ska in på börsen. De fokuserar helt på kostnadssidan och bortser helt från inkomstsidan, vid sidan av vad de årliga utdelningarna tycks ge då.
Många gör också misstaget att de helt fokuserar på medellivslängden som är 83 år och tror att de kan ställa livet som en äggklocka. De fattar inte att det inte fungerar så. En icke oansenlig del av befolkningen kommer aldrig ens att uppnå pensionsåldern. Andra lever till dess de blir 95. Spridningen är rätt stor. Den förväntade individuella livslängden ökar ju äldre vi blir, men inte heller det tycks många förstå. Märktes under coronapandemin. En del fattar fortfarande inte hur varje covid-död i snitt förlorat 10 år av förväntad livslängd när snittåldern på de som dog var 81 år när medellivslängden är 83. De fattar inte att den förväntade livslängden inte är 83, utan en bit över 90 på de som blivit 80.
Många av de som planerat ett liv av resor och rikt pensionsärsliv och därför sparar allt de har kommer aldrig att få uppleva den dagen.
Jag säger inte att man ska leva ur hand i mun, men man ska ändå vara medveten om att livet är ändligt. Man ska njuta medan man kan. Och även om vården blivit bättre att hålla folk vid liv nu för tiden är jag inte helt övertygad om att man blir lyckligare av 10 mille på kontot när man sitter där på långvården i rullstol och blöja.