Hästkvinnor och deras personlighetsstörningar

Vad är grejen med att kvinnor/tjejer som håller på med ridsport ofta verkar ha någon sorts personlighetsstörning? Som t.ex. narcissism eller psykopati. Är det någonting som har med själva ridningen som aktivitet att göra som gör att deras psyken tar stryk med tiden? Eller är det bara det att en viss kategori av kvinnor dras till ridsport. Och innan ni kallar mig fördomsfull eller anklagar mig för att dra alla över en kam så vill jag skriva att jag har stött på allt för mycket hästintresserat folk(män också) som har haft en uppenbar personlighets- eller känslostörning.

Här är ett par exempel som jag personligen har upplevt med egna ögon i mitt liv;

Exempel #1: I låg- och mellanstadiet hade jag en klasskamrat(kille) vars mamma höll på med ridning, hon arbetade till och med som ridlärare om jag inte minns fel. Hennes sätt att uppfostra sin son på var minst sagt strängt. En detalj jag kommer ihåg är att hon ofta tvingade han att duscha i kallt vatten medans hon stod och skällde på han utanför duschen. Hon ringde även hem till min mamma en gång och skällde ut henne för att hon hade köpt fyrverkerier till mig som jag och min vän då hade sprungit runt och smällt i kvarteret där vi bodde.

Exempel #2: Min väns sambo(som håller på med hästar/ridning) är nog det värsta skräckexemplet. Hon är mentalt instabil och känslomässigt omogen. Hon letar konflikter konstant och beter sig allmänt barnsligt(fast än hon fyller 28 i år) när hon inte får som hon vill. Genomrutten personlighet kort sagt. Det faktum att dom har 3 barn att ta hand om är nog den enda anledningen till att dom inte har separerat än.

Exempel #3: https://www.youtube.com/watch?v=i_nF2zu31M0&t=66s En hästintresserad grabb dock, men att den här lider utav en lätt utvecklingsstörning är svårt att förneka, eller kan det vara autism? Skitsamma. Han är konstig och har ett hästintresse, och det är det som är meningen med den här tråden.

Så vad tycker ni om detta fenomen? Om ni också har några personliga erfarenheter utav störda hästtjejer så får ni gärna dela med er av dom.

Jag känner två tjejer som håller på med hästar. Jag känner dom inte särskilt väl och inte så länge, men en av dom är väldigt störd. Jag pratade med henne i telefon idag faktiskt. Hon är störd på ett bra sätt. Hon har borderline/emotionellt instabil personlighetsstörning och är väldigt öppen med det. En grov variant. Så det är ju lite dagsform där. En annan tjej jag känner har två hästar och tanken är att jag ska åka dit och hälsa på. Det går trögt med det. Jag tror tyvärr hon inte mår så bra nu. I så fall är det väldigt tråkigt Jag träffade henne IRL av en slump någon gång under sena hösten och då verkade hon må bra. Väldigt bra, och roliga, tjejer båda två skulle jag säga. Och jag gillar båda två väldigt mycket. Men ingen av dom är kanske så psykiskt stabila. Jag vill inte gå in på mer detaljer än så här av förklarliga skäl.

Katt-tanter har jag länge ansett vara dom allra mest störda kvinnorna i "djurscenen". Det är möjligt att hästkvinnorna bräcker det då. Jag har gjort för lite empiriska studier på ämnet för att kunna bedöma det. Psyksjuka katt-tanter har jag haft relativt mycket att göra med.

Jag ska lägga till att jag har haft rätt mycket med hästkvinnor också, och hästar (jag har b.la. kört sulky med travhästar en del, för nöjes skull då jag hade möjlighet) att göra. Fast då var jag under 15 år, om jag minns rätt, och fick kanske inte riktigt inblick i hur störda dom var. Om dom nu var störda. Jag har inga minnen av det direkt.

Dom får hästen att göra som dom vill genom manipulation. Samma med mansfolk.

Min erfarenhet av hästtjejer, är att de sliter psykiskt. Speciellt med depression.
Men även någon form av personlighetsstörning många gånger. Faktiskt märkligt.

Är inget fan av hästtjejer heller. Saknar socialförmåga, dryga, spenderar halva lönen på den skiten verkar de göra också.

Det är en egen värld det där. Har fått intrycket att många är frigida. De ger i alla fall det intrycket. Liksom tillknäppta, uppstramade och utan humor. Också ointresserade av i princip allt utom hästar. Lite sektkänsla sådär. Inga man kan umgås med på ett avspänt sätt.

Jag vet inget om hästtjejer eller hästar direkt förutom att jag red en period som liten grabb, men här är min teori. Alla aktiviteter där du utövar någon form av makt över ett annat levande väsen, kommer locka till sig psykfall. Att hålla på och tvinga hästarna till att springa på en massa fåniga sätt och piska dem och dra i näsan och allt vad det gör, använda betsele eller vad det kallas kommer vara attraktivt för galningar som gillar att plåga och ha makt över ett levande djur.

Jag säger inte att alla hästtjejer är så här, jag tror dock att ju högre upp du kommer i sporten och håller på och tävlar och liknade, desto mer sadistiska psykfall kommer du hitta. Det är samma sak med andra sporter där man ska tvinga djur att göra något, som hundagility eller liknade. WT tanter som är "sjuka" i Fibromyalgi och Psykfall som håller på med sånt till stor del.

Var med en hästtjej för några år sedan och kan hålla med hon var lite labil. Sen å andra sidan vet ni väl vad de säger om hästtjejer de är grymma på att rida och de kliver aldrig av 😁

Är väl troligen omvänt att personer som har svårt med sociala sammanhang tycker det är bättre att umgås med djur.

Jonna Henningsson torde vara ett praktexempel på en galen hästtjej. Har gjort samma analys som dig TS.

Hästtjejer är det många normala som är när dom är små/tonåringar.
Men dom som fortsätter i vuxen ålder har jag märkt ofta är knäppa tjejer. Hårda, sluga, ondsinta och misstänksamma.
Bara en sån sak att dom läger en oförsvarlig mängd pengar på deras hobby. Dom flesta åker till stallet, mockar och rider lite på grusvägarna eller i skogen med djuret och lämnar sen hästen och åker tillbaka till sin bostad. Sen återupprepas det. Dom GÖR inget med hästen utan den rastas mest eller står i sin box eller hage. Ofta har inte heller tjejerna riktigt tid utan tvingar sina föräldrar att sköta om dom.

Har en tjejkompis som haft en häst som är dålig, nåt med ryggen, och hon har inte kunnat rida kontinuerligt på snart 10 år men har försökt att få ordning på hästen med allt från besök till specialister i Danmark till nån knäppgök som skulle bota den med metaller.

Dom riktigt sjuka tjejerna hittar ni på hästgårdar på landet. Dom bor ofta med sina föräldrar i ett hus och har sen ett eget hus på föräldrarnas gård. Umgås bara med företrädelsevis mamman och hästarna. Rider långsamt runt på grusvägarna eller runt runt i en paddock och kanske tävlar lite nån gång per år, men har en hel gård åt sin hobby. En hobby som alltså är att långsamt lunka fram på en hästs rygg.

Sant! Och TS lider sannolikt av mindervärdeskomplex i bristen därav. Case closed!