Citat:
Vad är grejen med att kvinnor/tjejer som håller på med ridsport ofta verkar ha någon sorts personlighetsstörning? Som t.ex. narcissism eller psykopati. Är det någonting som har med själva ridningen som aktivitet att göra som gör att deras psyken tar stryk med tiden? Eller är det bara det att en viss kategori av kvinnor dras till ridsport. Och innan ni kallar mig fördomsfull eller anklagar mig för att dra alla över en kam så vill jag skriva att jag har stött på allt för mycket hästintresserat folk(män också) som har haft en uppenbar personlighets- eller känslostörning.
Här är ett par exempel som jag personligen har upplevt med egna ögon i mitt liv;
Exempel #1: I låg- och mellanstadiet hade jag en klasskamrat(kille) vars mamma höll på med ridning, hon arbetade till och med som ridlärare om jag inte minns fel. Hennes sätt att uppfostra sin son på var minst sagt strängt. En detalj jag kommer ihåg är att hon ofta tvingade han att duscha i kallt vatten medans hon stod och skällde på han utanför duschen. Hon ringde även hem till min mamma en gång och skällde ut henne för att hon hade köpt fyrverkerier till mig som jag och min vän då hade sprungit runt och smällt i kvarteret där vi bodde.
Exempel #2: Min väns sambo(som håller på med hästar/ridning) är nog det värsta skräckexemplet. Hon är mentalt instabil och känslomässigt omogen. Hon letar konflikter konstant och beter sig allmänt barnsligt(fast än hon fyller 28 i år) när hon inte får som hon vill. Genomrutten personlighet kort sagt. Det faktum att dom har 3 barn att ta hand om är nog den enda anledningen till att dom inte har separerat än.
Exempel #3: https://www.youtube.com/watch?v=i_nF2zu31M0&t=66s En hästintresserad grabb dock, men att den här lider utav en lätt utvecklingsstörning är svårt att förneka, eller kan det vara autism? Skitsamma. Han är konstig och har ett hästintresse, och det är det som är meningen med den här tråden.
Så vad tycker ni om detta fenomen? Om ni också har några personliga erfarenheter utav störda hästtjejer så får ni gärna dela med er av dom.
Här är ett par exempel som jag personligen har upplevt med egna ögon i mitt liv;
Exempel #1: I låg- och mellanstadiet hade jag en klasskamrat(kille) vars mamma höll på med ridning, hon arbetade till och med som ridlärare om jag inte minns fel. Hennes sätt att uppfostra sin son på var minst sagt strängt. En detalj jag kommer ihåg är att hon ofta tvingade han att duscha i kallt vatten medans hon stod och skällde på han utanför duschen. Hon ringde även hem till min mamma en gång och skällde ut henne för att hon hade köpt fyrverkerier till mig som jag och min vän då hade sprungit runt och smällt i kvarteret där vi bodde.
Exempel #2: Min väns sambo(som håller på med hästar/ridning) är nog det värsta skräckexemplet. Hon är mentalt instabil och känslomässigt omogen. Hon letar konflikter konstant och beter sig allmänt barnsligt(fast än hon fyller 28 i år) när hon inte får som hon vill. Genomrutten personlighet kort sagt. Det faktum att dom har 3 barn att ta hand om är nog den enda anledningen till att dom inte har separerat än.
Exempel #3: https://www.youtube.com/watch?v=i_nF2zu31M0&t=66s En hästintresserad grabb dock, men att den här lider utav en lätt utvecklingsstörning är svårt att förneka, eller kan det vara autism? Skitsamma. Han är konstig och har ett hästintresse, och det är det som är meningen med den här tråden.
Så vad tycker ni om detta fenomen? Om ni också har några personliga erfarenheter utav störda hästtjejer så får ni gärna dela med er av dom.
Min uppfattning i överlag är att hästtjejer är blyga.
__________________
Senast redigerad av StigEngstrom 2024-03-09 kl. 08:35.
Senast redigerad av StigEngstrom 2024-03-09 kl. 08:35.
Citat:
Vad är grejen med att kvinnor/tjejer som håller på med ridsport ofta verkar ha någon sorts personlighetsstörning? Som t.ex. narcissism eller psykopati. Är det någonting som har med själva ridningen som aktivitet att göra som gör att deras psyken tar stryk med tiden? Eller är det bara det att en viss kategori av kvinnor dras till ridsport. Och innan ni kallar mig fördomsfull eller anklagar mig för att dra alla över en kam så vill jag skriva att jag har stött på allt för mycket hästintresserat folk(män också) som har haft en uppenbar personlighets- eller känslostörning.
Här är ett par exempel som jag personligen har upplevt med egna ögon i mitt liv;
Exempel #1: I låg- och mellanstadiet hade jag en klasskamrat(kille) vars mamma höll på med ridning, hon arbetade till och med som ridlärare om jag inte minns fel. Hennes sätt att uppfostra sin son på var minst sagt strängt. En detalj jag kommer ihåg är att hon ofta tvingade han att duscha i kallt vatten medans hon stod och skällde på han utanför duschen. Hon ringde även hem till min mamma en gång och skällde ut henne för att hon hade köpt fyrverkerier till mig som jag och min vän då hade sprungit runt och smällt i kvarteret där vi bodde.
Exempel #2: Min väns sambo(som håller på med hästar/ridning) är nog det värsta skräckexemplet. Hon är mentalt instabil och känslomässigt omogen. Hon letar konflikter konstant och beter sig allmänt barnsligt(fast än hon fyller 28 i år) när hon inte får som hon vill. Genomrutten personlighet kort sagt. Det faktum att dom har 3 barn att ta hand om är nog den enda anledningen till att dom inte har separerat än.
Exempel #3: https://www.youtube.com/watch?v=i_nF2zu31M0&t=66s En hästintresserad grabb dock, men att den här lider utav en lätt utvecklingsstörning är svårt att förneka, eller kan det vara autism? Skitsamma. Han är konstig och har ett hästintresse, och det är det som är meningen med den här tråden.
Så vad tycker ni om detta fenomen? Om ni också har några personliga erfarenheter utav störda hästtjejer så får ni gärna dela med er av dom.
Här är ett par exempel som jag personligen har upplevt med egna ögon i mitt liv;
Exempel #1: I låg- och mellanstadiet hade jag en klasskamrat(kille) vars mamma höll på med ridning, hon arbetade till och med som ridlärare om jag inte minns fel. Hennes sätt att uppfostra sin son på var minst sagt strängt. En detalj jag kommer ihåg är att hon ofta tvingade han att duscha i kallt vatten medans hon stod och skällde på han utanför duschen. Hon ringde även hem till min mamma en gång och skällde ut henne för att hon hade köpt fyrverkerier till mig som jag och min vän då hade sprungit runt och smällt i kvarteret där vi bodde.
Exempel #2: Min väns sambo(som håller på med hästar/ridning) är nog det värsta skräckexemplet. Hon är mentalt instabil och känslomässigt omogen. Hon letar konflikter konstant och beter sig allmänt barnsligt(fast än hon fyller 28 i år) när hon inte får som hon vill. Genomrutten personlighet kort sagt. Det faktum att dom har 3 barn att ta hand om är nog den enda anledningen till att dom inte har separerat än.
Exempel #3: https://www.youtube.com/watch?v=i_nF2zu31M0&t=66s En hästintresserad grabb dock, men att den här lider utav en lätt utvecklingsstörning är svårt att förneka, eller kan det vara autism? Skitsamma. Han är konstig och har ett hästintresse, och det är det som är meningen med den här tråden.
Så vad tycker ni om detta fenomen? Om ni också har några personliga erfarenheter utav störda hästtjejer så får ni gärna dela med er av dom.
Efter att ha läst inledningen på tråden tänkte jag efter ordentligt. Kom fram till att det i min närhet finns/funnits tre hästtjejer, nämligen dessa:
1. Mitt ex.
Extremt ojämt humör. Noll självinsikt. Var otrogen mot en annan kille när hon var med mig första gången (jag visste inte detta), slutade med att hon var otrogen mot mig sen.
Bipolär och adhd-diagnos.
Dock var hon extremt snygg och porrig. Trots att det är närmare 20 år sedan vår romans tänker jag ibland på hennes kropp och de grejerna vi gjorde. Den tjejen var en gud i sovrummet.
Får tillägga att vi inte spelade i samma liga. Hon var liksom ett topplag Premier League och jag var nog närmare ett mongoliskt bottenlag i korpen.
2. Släkting.
Emellertid ganska trevlig och pratsam och helt okej. Periodvis helt omöjlig på alla sätt. Lider ständigt av narcissism och ångest.
3. Gammal kollega.
Värsta sortens hästtjej. Rik mamma som skämmt bort ungen med egen häst. Umgås och pratar enbart med sin mamma. Pappan fungerar mest som gratis arbetskraft åt henne. Lider av en extrem självgodhet och saknar helt förmågan att inse att hon inte alltid har rätt om precis allt. Skulle hon någon gång börja tvivla, ringer hon mamma som påminner om att hon alltid har rätt.
De gånger hon hamnat i konflikter pga hennes ageranden var det enligt henne alltid för att hon var en ung tjej. Aldrig var det pga att hon gjort något misstag.
Cheferna har dock alltid uppskattat henne. Troligtvis för att hon efter alla år i hästsadeln fått en ganska välformad bakdel som cheferna kunde gå och titta på ibland.
När hon sa upp sig gick vi i arbetslaget ut och firade ordentligt (utan henne såklart).
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
