Jag har ångest efter abort och separation

TS, jag förstår att du har det jobbigt och att allt känns nattsvart just nu. Det jag vill att du ska komma ihåg är en sak - det går över.

Nu får du rida ut stormen. Det finns hjälp att få.
Det första du behöver göra är att tillåta dig själv att känna dessa känslor och ha dessa tankar. En stund! Sedan är det dags att implementera en åtgärdsplan, gärna nu på måndag:

1) Ät vettigt. Sov tillräckligt. Motionera, kom upp i puls och belasta ditt skelett. Sök aktivt sociala sammanhang. Dagsljus. Duscha och piffa till dig. Städa ditt boende. Ordning och struktur. Om du inte orkar allt på en gång, gör små saker varje dag som tar dig steg närmare välmående. Bara gört, debattera inte med dig själv.

2) via 1177 kan du boka samtal med en kurator på din vårdcentral. Gör det.

Kram

Du. Människor som du är vider . Monster utan empatisk förmåga. Bara för du inte klarar av att sätta dig in i en annans situation betyder det inte att ts eller någon annan kvinna är fel som människor eller att de gjort en oförlåtligt handling. Vad som däremot är oförlåtligt är att komma här som du gör nu och skuldbelägga en människa i en väldigt skör situation. En person i stark smärta och som tycker sig vara en börda och så kommer du och dina gelikar och dumpar lass av er egen skit på nån som absolutt inte behöver det. Skämmes!

Ja

Ibland undrar man ju

Jag behöver ju inte förklara men…

”Åh vilket underbart liv”

” i det här livet ska jag jobba ihjäl mig varje dag tills jag dör”

…

Wake up man

Är väl mer oempatiskt att ta livet av sitt barn eller? Hon är vuxen, hon får stå för vad hon gjort och hon är den som borde skämmas.

Gå ut och gå. Duscha och prata med en nära person. Du kanske kan små-jogga lite med. Och se till ät mat.

Du kan som kvinna ganska lätt träffa någon ny. Gå ut på nätet och dejta systematiskt. Prata me då många Du?kan samtidigt men avsluta snabbt me de som inte funkar kärlek går att projicera på fel personer ge de bara till dom som e vettiga. Så tänk på allt han gjort dig dåligt så släpper du han.
Du har fler ägg så du kan göra fler barn. En tidig abort är inte ett jätteproblem. Ett liv utan barn är också helt ok.

Du är fortfarande i en slags chockfas. Det första du måste göra är att acceptera att du är i en chockfas, sedan acceptera att livet är så här nu. Efter ett tag kommer det lossna och så småningom kommer en nyorienteringsfas där du ser nya möjligheter.

Men just nu, försök se objektivt vad som hänt och hur det får dig att må (ledsen o s v), inte vad du tror det gör dig till (värdelös o s v).

Du var barnets enda trygghet och du valde att avsluta dennes liv. Ett förkastligt beslut som du nu måste leva med. Låt tomheten fungera som väckarklocka.

Du kan bara titta framåt och inte bakåt. En graviditet och en abort sätter igång en kvinnas hormoner. Så är det.

Haha, men håll käften. Vilken sekt tillhör du? Sitt inte på någon jävla hög häst innan du har full koll på samtliga omständigheter, exakt i vilket skede ett medvetande börjar utvecklas, hur moraliskt det egentligen är att slänga in ännu fler liv i en överpopulerad värld där ingen fattar att vi springer snabbare och snabbare mot kraftigt decimerade resurser/naturresurser.

Jag fattar att din lilla värld är svart eller vit där ingen människa tillåts begå misstag som råkar strida mot just dina principer, men om du öppnar upp sinnet litegrann så finns det MÅNGA faktorer att väga in i alla typer av beslut.

Aha, gjorde hon abort av misstag? Det gör det ju ännu sorgligare.

Han ville flytta utomlands
Du gjorde slut och abort
Han har enligt dig ljugit för dig

Llite rörigt, så om du flyttat med hade du vart mor om 9månader? eller ville han flytta utan dig och barnet, hajar inte riktigt..

Ja, du är 32, det kommer antagligen ta tid att hitta en ny man, sedan tar det tid att lära känna varandra, en ny man vill nog inte befrukta dig omedelbart... varje år gör det svårare för en hel del att bli gravid. Så din mamma har inte farit med osanning iaf...

..det är därför det borde vara viktigt för kvinnor att redan innan 30, eller tom 25 se till att man verkligen är med rätt man om de vill ha barn. En no brainer kan tyckas men tydligen inte.

Exakt, livet är den största gåvan man kan få, medans många veka soyboys gråter över att det kommer vara fel på vädret i framtiden och annat nonsens.