Intressant studie om filicid-suicid
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1334806/FULLTEXT01.pdf
Av studiens resultat kan slutsatserna dras att filicid-suicidförövare skiljer sig från andra mordförövare och att relationsproblem är den främsta gemensamma karaktäristiska sociala faktorn hos förövarna. Det är vanligast att män begår filicid-suicid, samtidigt visar vissa studier som inkluderar filicid-suicidförsök att det inte råder könsskillnader avseende förekomst.
Sambandet mellan missbruksproblematik och filicid-suicidförövare bedöms som svagt och det tycks råda oenighet i forskningsfältet om den psykisk ohälsans relevans till dådet. Befintlig studies resultat tyder på att oenigheten berör huruvida den psykiska ohälsan ska ses som en bakomliggande faktor eller som ett motiv till dådet, de olika sätten att se på psykologiska problem hos förövarna tycks påverka forskningens resultat om hur relevant det anses. Den typiska manliga förövaren karaktäriseras av att utsätta sin partner för våld i nära relation, att ha haft ett symbiotiskt behov av partnern, att tidigare ha dömts för brott och att vid dådet använda sig av aggressivare och dödligare metoder än kvinnor. En förklaring ur ett genusteoretiskt perspektiv är att män socialiseras till att se på våld som ett naturligt handlingsalternativ för dem utifrån sin könstillhörighet. Kvinnliga förövare karaktäriseras av att inte själva ha utövat tidigare våldsgärningar samt att de har en historik av att ha varit utsatta för våld och övergrepp. Manliga förövare styrs av ägandekänslor över kvinnliga partners där barnet ofta får rollen som en förlängning av kvinnan. Kvinnliga förövare styrs av liknande ägandekänslor över sina barn, men tycks inte alls inkludera sådana känslor mot manliga partners. Av den teoretiska analysen förstås manliga förövare kännetecknas av familjebildningar med patriarkala strukturer.
Föreliggande studies resultat ger stöd för att filicid-suicid ofta grundar sig i att förövaren upplever någon form av kris som medför känslor som denne inte kan hantera.
Förövarna har gemensamt att de oftast har relationsproblem, där särskilt våld i nära relation är omständigheter som kan beskrivas som riskfaktorer för filicid-suicid. Separation och skilsmässa är de vanligaste utlösande faktorerna till filicid-suicid när det handlar om manliga förövare. Ibland kan vårdnadstvister vara den utlösande faktorn i de fall förövare vill hindra den andre föräldern från vårdnad alternativt skydda barnet från den andre vårdnadshavaren.
Av resultatet framgår separation som den absolut största riskfaktorn och tydligaste beskrivna utlösande faktor för filicid-suicid. Den teoretiska analysens slutsatser om manliga filicid- suicidförövare som självutnämnda “överhuvuden” i sina familjerelationer kan förklara hur dessa förövare blir oförmögna att hantera den skam som följer av att avvisas av sina kvinnliga partners. Patriarkala värderingar medför upplevda ägandekänslor över familjen som ger rätten och behovet av att kontrollera sin partners och barns öde. Svåra socioekonomiska förhållanden beskrivs ibland kunna vara en riskfaktor eller utlösande faktor, särskilt relaterar dessa fall till förövare med depression och altruistiska motiv men framstår inte som vanliga. En slutsats efter studium av forskningen på området är att filicid-suicid på något sätt relateras till psykisk ohälsa hos förövaren, vilket leder till slutsatsen att den måste ses som en central bakomliggande omständighet om inte riskfaktor.
Studiens resultat pekar på att det finns två huvudmotiv som främst beskrivs relaterat till filicid-suicidförövarnas dåd, nämligen altruistiska motiv och hämndmotiv. Filicid- suicidförövarnas centrala mål med gärningen tycks ge upphov till dennes motiv, när det huvudsakliga målet är suicid tycks mordet på barnet oftare vara altruistiskt. De altrustiska motiven beskrivs olika utefter om de är baserade på sanna eller inbillade föreställningar om barnen. Av den teoretiska analysen förstås att föräldraförövarna skulle kunna uppfatta att barnet kommer att lida av skamkänslor om föräldern begår självmord. Förklaringen av det altruistiska motivet för filicid ligger då i att skona barnet från ett liv i skam. Å ena sidan tycks filicid-suicidförövares motiv i forskningen beskrivas som främst relaterat till altruism, å andra sidan beskrivs de manliga förövarna om och om igen som hämndlystna och kontrollerande kvinnomisshandlare som tar livet av barnen för att göra kvinnan illa som hämnd för att hon lämnat honom. De manliga förövarna beskrivs styras av starka ägandekänslor över sina partners och patriarkala normer. Av den teoretiska analysens resultat förstås hur en separation därför hotar de manliga förövarnas maktposition varav kontrollbehovet över partnern eskalerar. Insikten om förlust kan upplevas som ett personligt misslyckande där förövarens upplevelse av sig själv som familjens överhuvud gör att han inte kan hantera den skam som ett avvisande från den kvinnliga partnern skapar. De negativa känslorna förövaren känner måste projiceras på den kvinnliga partnern där hans sätt att behålla kontroll över egna känslor och familjen leder till dådet. Samtidigt beskrivs män ofta ha dubbla motiv där hämndmotivet är styrt utifrån frustration mot partnern, men där filicid beskrivs altruistiskt utifrån mannens uppfattning om att barnet inte kan få ett bra liv utan honom.