Citat:
Stämmer bra. Jag tror många autister slutar bry sig att försöka göra sig förstådd, efter ett långt tag, eftersom det blir så mycket missförstånd ändå. Och den andra vägen likväl, att förstå sig på andra brukar också kantas av mycket missförstånd, vilket kan skapa frustration. Dock brukar många autister vara optimister.
Citat:
En annan gång var det en skämtteckning som handlade om facket, som föreställde en bilmekaniker som skruvade på någon mutter på ett hjul. Då höll han en föreläsning om att man inte använder den typen av skiftnyckel på den typen av muttrar. Återigen: när andra försökte förklara för honom att skiftnyckeln inte var det relevanta i teckningen - att man inte kan förvänta sig att en skämttecknare ska få alla tekniska detaljer rätt - utan att den handlade om fackets inflytande på arbetsmarknaden... så blev han kränkt.
Jag tror att det kan vara så att mannen du beskriver är fascinerad av detaljen, i det här fallet skiftnyckeln, och att han blir en del störd över att ingen annan verkar intressera sig för och prata om samma sak, istället ville alla de andra att han skulle förstå någonting han inte var intresserad av, och/eller inte har så lätt att förstå.
Med Autism följer att "snöa" in på något/några ämnen ordentligt, man fascineras av dem, och stänger samtidigt ute all annan irrelevant information. Nördar ner sig så att säga.
Citat:
Okunskapen om autism är utbredd i samhället. Det är som att alla har sin egen föreställning om vad det innebär.
Man kan läsa diagnoskriterier för autism enligt DSM-5 (nedan). Fördelen är att då behöver man inte tro eftersom då vet man vad det innebär att ha autism.
DSM-kod: 299.00
"A. Varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och social interaktion i ett flertal olika sammanhang, vilket visar sig i följande, aktuellt eller anamnestiskt belagt (exemplen är illustrativa, andra yttringar förekommer):
1. Bristande förmåga till social ömsesidighet, alltifrån t ex att personen avviker från det normalt förväntade i sitt sätt att närma sig andra och ger bristande gensvar i samtalet, till att personen endast i begränsad utsträckning delar intressen eller känslor med andra, till att personen inte alls tar initiativ till eller ger gensvar vid sociala interaktioner.
2. Bristande förmåga till icke-verbalt kommunikativt beteende vid sociala interaktioner, alltifrån t ex bristande samstämmighet mellan verbal och icke-verbal kommunikation, till avvikelser i ögonkontakt och kroppsspråk eller bristande förståelse för och bruk av gester, till total frånvaro av ansiktsuttryck och icke-verbal kommunikation.
3. Bristande förmåga att utveckla, bevara och förstå relationer, alltifrån t ex svårigheter att ändamålsenligt anpassa sitt beteende till olika sociala sammanhang, till svårigheter att leka låtsaslekar med andra eller att skaffa vänner, till avsaknad av intresse för jämnåriga.
Specificera aktuell svårighetsgrad:
Svårighetsgraderingen baseras på nedsättningen av förmågan till social kommunikation och på förekomsten av begränsade, repetitiva mönster i beteendet (se Tabell 2).
B. Begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter vilket visar sig i minst två av följande, aktuellt eller anamnestiskt belagt (exemplen är illustrativa, andra yttringar förekommer):
1. Stereotypa eller repetitiva motoriska rörelser, stereotypt eller repetitivt tal eller bruk av föremål (t ex enkla motoriska stereotypier, ekolali, idiosynkratiska fraser, rada upp leksaker eller kasta föremål).
2. Insisterar på att inget ska förändras i vardagen, oflexibel fixering vid rutiner eller ritualiserade mönster i verbala eller icke-verbala beteenden (t ex extremt upprörd vid små förändringar, svårigheter med omställningar, rigida tankemönster, speciella hälsningsritualer, tar samma vägar eller äter samma mat varje dag).
3. Starkt begränsade, fixerade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering (t ex starkt fäst vid eller upptagen av speciella föremål, överdrivet inskränkta eller ensidiga intressen).
4. Hyper- eller hyporeaktiv vid sensorisk stimulering, eller säreget intresse för sensoriska aspekter av omgivningen (t ex verkar vara okänslig för smärta/värme/kyla, reagerar starkt på specifika ljud eller ytstrukturer, vidrör eller luktar påfallande överdrivet på föremål, visuellt fascinerad av ljus eller rörelse).
Specificera aktuell svårighetsgrad:
Svårighetsgraderingen baseras på nedsättningen av förmågan till social kommunikation och på förekomsten av begränsade, repetitiva mönster i beteendet (se Tabell 2).
C. Symtomen måste ha förelegat under den tidiga utvecklingsperioden (men behöver inte vara tydligt märkbara förrän förväntningarna på social förmåga ligger bortom den faktiska, begränsade förmågan; senare i livet kan symtomen vara maskerade via inlärda strategier).
D. Symtomen orsakar kliniskt signifikant nedsättning av den nuvarande funktionsförmågan socialt, i arbete eller inom andra viktiga funktionsområden.
E. Dessa störningar förklaras inte bättre med intellektuell funktionsnedsättning eller globalt försenad psykisk utveckling. Intellektuell funktionsnedsättning och autism förekommer ofta samtidigt; för att diagnostisera samsjuklighet av autism och intellektuell funktionsnedsättning ska den sociala kommunikationsförmågan vara klart under den förväntade med hänsyn tagen till den allmänna utvecklingsnivån.
Obs: Personer med en välgrundad, DSM-IV-baserad diagnos av autistiskt syndrom, Aspergers syndrom eller genomgripande störning i utvecklingen UNS ska få diagnosen autism."
Citat:
Man kan även ha flera tillstånd och diagnoser.
Ja, samtidiga diagnoser existerar. Tex. många med autism har även ytterligare någon diagnos. Ca 25 % har samtidigt diagnosen intellektuell funktionsnedsättning (IF) och så många som 40 % har autism i kombination med adhd.