Skandiamannen

Nja...."agnosticismen" rör mer skuldfrågan.
Där saknar även jag en bestämd åsikit.

Att Stig kommer med felaktiga uppgifter (medvetet) anser ju mer eller mindre alla MOP-intresserade vara ett faktum. Sedan har vi då ett fåtal undantag. Tex de jag har redan har nämnt. Det finns en annan individ som fick ett avsnitt i Palmepodden också..Någon Christian från Lund. Hans tes är mer eller mindre att Engström talar sanning. Men överlag är det en sällsynt åsikt.

Eller så har du hakat på tramsnivån som generellt härjar i tråden?
Vad är nästa påstående? Att han sprang för att köpa korv?

Språngmarschen enligt föhör sker fortfarande sådär 3 minuter efter mordet.
Polisen är på plats. Så varför i helvete skulle Stig kuta iväg för att jaga GM?

Vad alls i materialet skulle få någon att komma fram till denna slutsats?

Höj nivån tack.

Om det fungerade eller inte är okänt, eftersom han aldrig blev utpekad av något vittne (trots all ivrig exponering).

Det intressanta är nog att fundera på vad GM-SE med alla sina strategier tänkte på förhand om att som sin räddning vid synnerligen tänkbara utpekanden ha en påhittad rusch i gränden flera minuter efter GM.

Försök sätta dig in i situationen. En man ligger blodig på gatan, hans fru är chockad, livräddning pågår. Kanske inte alla beslut och uttalanden i en sådan situation är helt rationella. Man kanske känner sig maktlös och vet inte vad man ska göra och om man överhuvudtaget kan hjälpa till. Det kan mycket väl gå 3 minuter av kaos och massor av tankar som snurrar och beslutet att springa i en viss riktining, av fler än ett skäl.

Nja, det kan finnas grader och glidningar. Om det inte förekommit överhuvudtaget något språngmarschliknande, inte minsta ansats, ja, då är det en lögn.


Ja, men eftersom GM-SE pysslar med att rädda sig och vittnet SE med att stolla sig, så pekar det här att han tycks berätta lite vadsomhelst och så vidare i en ganska tydlig riktning. Enligt min uppfattning.

Så är det. Men LP rapporterar in sin iakttagelse senare, när LJ redan är känd? Dessutom är tidsangivelsen belagd med frågetecken.

Den närsynte grafikern ger exakt rätt tidsangivelse, och prickar in exakt var LJ befann sig långt innan journalister, och ens de i utredningen, visste om det.

Måste ha varit bra kräm i de där Glenn Miller-brillorna, som hans fru aldrig hade sett honom bära.

Långben har sina jordnötter. Bamse sin dunderhonung. Bond sin Vodka Martini och Stig sin whiskey ...

Men om vi stryker tramset och faktiskt återgår till något som möjligtvis kan spegla en verklighet så har vi fortfarande en rad olika uttalanden från Engström som inte går att förena.

Han kan inte både springa direkt när han kommer fram och efter 3 min.
Eller argumenterar du för 2 st språngmarscher?

Eller är det 1 språngmarsch med flera incitament?
Han springer för att jaga GM, korrigera ett felaktigt signalement, lämna ett signalement från LP, berätta om mannen i gränden och samtidigt leta efter ambulans?

Det märks var du hittar din intellektuella näring. SE hade glasögon, men det har du svårt att ta till dig.

Det är väl det där som retar mig i den här tråden.
Enligt flera (dig inkluderat verkar det som) måste man "uppfinna" ett påstående helt ur luften för att det ska kunna bokföras som lögn. Är det verkligen så ordet lögn generellt används?

Om jag vinner 14 kr på lotto, men berättar för min omgivning att det rör sig om 14 mkr.
Är det en överdrift eller lögn enligt dig?

För att hålla oss till MOP.

Engström kom fram (i egenskap som varande) till mordplatsen ca 1 min efter mordet.
Han går ett varv runt de individer som håller på med HLR. Han tittar in mot Tunnelgatan och ser en individ stå där och stirra. Engström vänder bort blicken en stund och plötsligt är "mannen i gränden" borta. Engström tar några kliv in på Tunnelgatan, men ångrar sig snabbt.
Efter några sekunder väljer han att avlägsna sig från platsen och fortsätter att titta på håll.

Om vi korrelerar det (uppgiften om språngmarschen) med hans förhör.
Är det då en lögn eller en överdrift?

Du får lägga till mig på listan.

Jag tror på fullaste allvar att SE lufsade bort till Bohemia efter att de första poliserna lämnat mordplatsen.

Nu svarade du på ett inlägg från Dalulven. Antagligen är det något han hittat på som vanligt och inte går att relatera till fakta.

Agnosticism är nog en bra beskrivning, men gunnarwallande kanske passar ännu bättre. Och det återkommer ju i varje detalj här, inte bara i det du kallar skuldfrågan. Det är alltså som att det skulle finnas en inbyggd osäkerhet i just Palmemordet som gör att det på något sätt skiljer ut sig från alla andra historiska händelser. Som av någon slags märklig princip helt omöjligt att ha någon uppfattning om när SE stämplade ut, omöjligt att veta om han pratade med Lisbeth eller inte, omöjligt att veta i vilket moment han sprang in i gränden (om han nu ens gjorde det) osv. osv. Det är som att det helt enkelt skulle vara omöjligt att överhuvudtaget kunna bilda sig någon uppfattning om vad som hände den där kvällen. Som att man hoppar omkring från tuva till tuva i dimman, och aldrig riktigt lyckas knyta ihop säcken (om det nu ens är det man vill). Jag tycker att Lena Andersson förklarar det här bra. Hon är kritisk till den här relativismen och "gungfly-attityden", där det går ut på att "det kan vara så och det kan vara så, och det kan vara allt samtidigt". Lyssna här 8:30 in i inslaget:

Palmemordet - Lena Andersson om mordgåtan - Kobra SVT 2015
https://youtu.be/m9o6UoiBZlU?t=510