Lämnar ni direkt vid otrohet?

Nej.
Jag har en hel familj att ta hänsyn till. Om det finns barn med i bilden anser jag det omoget att ”lämna direkt” vid otrohet utan att ens försöka förlåta och lösa problemen.
Har man inte bildat familj än så kan jag väl förstå att man är mindre motiverad att stilla sina svartsjuka impulser.

Personer kan ju förändras? Även om den du skaffar barn med inte är otrogen kan ju fortfarande situationen uppstå att du blir bedragen EFTER barnet är fött.
Vad gör du då? Lämnar barnet till adoption eller hur har du tänkt?
O kom inte med nått ”jag hade aldrig” för du kan inte veta hur någon kommer vara i framtiden. Kanske får hon psykos och är otrogen, den situationen kan du ju knappast ”välja”? Förstår att det är matcho att vara en hård grabb som aldrig skulle göra misstag här på flashback, men verkligheten är sådan att inget fungerar så som du uttrycker dig i verkligheten.

Hade jag lämnat min partner om denna va otrogen? - Förmodligen, ja. Men jag vet ju inte, för jag har inte behövt stå där och tvingas välja mellan att (försöka) förlåta någon eller att abrupt vända upp o ner på hela mitt liv. En separation innebär ju oftast att man behöver flytta, ekonomin får sig en törn, vänskapskretsen förändras om man haft gemensamma vänner, framtidsplaner (så som resor, div. inköp osv) ändras om, helt plötsligt ska mitt barn behöva vara ifrån sin ena förälder 1 vecka i taget för att inte tala om den mentala och känslomässiga påfrestning allting innebär.
Det är sällan man bara kan ”kasta ut” någon utan att hela livet förändras, och för att kunna svara på vad man hade gjort behöver man nog sätta sig in i situationen och förutsättningarna som finns där o då.

Du tror det. Men du kan fortsätta tro att du till skillnad mot alla andra är unik. Till att börja med så är du precis lika korkad som majoriteten av befolkningen då du utgår från att både jag och Tzatzikin har råkat ut för en otrogen kvinna.
Men visst. Jag tror på dig. Du har kommit på knepet hur man gör för att kvinnan inte ska vara otrogen. Berätta nu din hemlighet där du på något sett fixat att ha full koll 24/7 på din partner. Jag är rädd att ditt svar kommer skrämma mig.

Jag har ryggrad att stå upp för mig själv och inte sätta mig i en situation jag varken är nöjd med eller trivs i.. skrämmande va

Ja, det som är skrämmande är att du tror du har den kontrollen på en annan människa.

Du missuppfattar det jag säger.. När jag sa att "Jag har en ryggrad" menar jag att jag inte tänker underkasta mig någon annan. Jag ska nu försöka förklara i nästa stycke och göra det tydligt så en autist som dig kan förstå

Synonymer till underkasta: utsätta för, låta undergå, göra till föremål för, gå med på, utsätta sig för, ge sig, foga sig för, ge upp, kapitulera, ge sig.

Jag hoppas du förstår detta, annars behöver du nog göra lite egna efterforskningar i ämnet. Jag önskar dig lycka till och all välvilja i din KBT som du uppenbart behöver.

Förtydligande vad KBT betyder: https://www.1177.se/undersokning-behandling/behandlingar-vid-psykiska-sjukdomar-och-besvar/kognitiv-beteendeterapi-kbt/

Då återgår jag till min ursprungskomentar. Din ryggrad gör att du utan att blinka gör att dina barn får leva med en ensamstående förälder.

Jag skulle stenar henne och sen skulle jag starta en släktfejd mot hennes släkt så klart....

Finns det barn i bilden som andra skriver så är det väl inte så att man bara kan slänga ut kärringen. Men om min kvinna vore otrogen skulle jag bli väldigt förvånad först och främst, har väldigt svårt att veta hur jag skulle reagera. Skulle nog blir jävligt arg och äcklad.

Det har ju varit dödstraff på dubbelt hor i Sverige och det är ju inte utan anledning direkt.

Jag har inga barn, jag såg redan på 90talet att det inte är värt besväret eller problemen att skaffa ungar.. själv då?, du ensamstående singelmorsa med katt

Jag såg redan som tonåring på 90-talet att det varken är värt tiden pengarna eller problemen att skaffa barn, fru eller familj.. och ack så rätt jag hade.. själv då? ensamstående med katt

Nej! Och speciellt inte om de har kommit fram på annat sätt än att de själva erkänner det.

Kan ni förstå gifta personer som har konfronterat sina män eller fruar med denna fakta eller på liknande sätt fått reda på det men ändå försöker göra allt för att lappa och laga äktenskapet? Många gör så och jag förstår inte. För kanske det är annorlunda om man har ångest och berättar om det först

Jag har en ganska trist fru som i princip förvägrat mig alla dessa saker, men som jag varit gift med i snart 20 år.

Nu vill hon öppna upp förhållandet och gå på sexklubb. Hon tänder på gangbang. Kan det vara en öppning för att få henne att släppa loss eller kommer det att ge mig ovan bild. Jag har egentligen inget problem med att hon blir penetrerad men någon annans kuk i munnen vill jag inte att hon ska ha!

Vi har diskuterat det lite och kommit fram till att otrohet räknas det som först när man hemlighåller saker