Palestina och Israel - varför välja sida som konservativ?

Misstro och hat mot judar är inte kopplat till ”nazism”. Jag talar om hur folk i gemen såg på judar. Nu är jag säkert äldre än du men judar var aldrig väl sedda när jag växte upp och definitivt inte av den äldre generationen.

Fortfarande totalt obegripligt hur du får ihop dina ologiska åsiktspositioner om USA, Israel, Iran och islamism. Den enda slutsats jag kan dra är att du har anammat ett 100% anglofilt och filosemitiskt synsätt.

Fast det är din grundsyn vad gäller demokrati och delaktighet jag ifrågasätter. Den är typiskt liberal och anti-auktoritär. Framförallt är den felaktig och bygger på missuppfattningar om mänsklig psykologi och gruppbeteende. De anställda i ett företag kan känna stor delaktighet och gemenskap trots att de inte får vara med och bestämma utan besluten tas av VD+ledning. Andra faktorer är mycket viktigare.

Självklart finns en koppling, med givetvis är det inte identiska företeelser.

"Folk i gemen" torde inte dela Din uppfattningar. Min äldre släktningar pratade stundom om en judisk affär i hemstaden, men ingen missaktning om innehavarna, utan helt andra aspekter. Men, i ett land som Sverige med sin avundsjukekultur, är det förklarligt men inte ursäktligt, att en avskild grupp som fungerar väl och som inte ingr i normalsamhället uppfattas av vissa just med avund.


Anglofil? Jag? Alldeles rätt. Storbritannien räddade Europa från Napoleon, Kejsartyskland, Hitler och Sovjet. Det räcker väldigt långt.


En stat är inget företag. Stater och politik har en annan slags dynamik än vad näringslivet har. Att känna delaktighet i sitt samhälle är helt avgörande. Om något är detta nationalkonservativt, men i princip är det allmängiltigt.

Mona Sahlin beskrev träffande svensk avundsjukekultur gentemot minoriteter:

”Jag tror att det lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana töntiga saker.”

Möjligen träffande på ett sätt, men samtidigt spegelvänt helt fel. Det träffande är förstås att svenskar lätt blir just avundsjuka, av kulturellt litet oklara skäl. Emellertid skulle hennes iakttagelse möjligen fungerat gällande judar på 1930-talet, men knappast gjorde det i någon betyande utsträckning.

Spegelvänt hur?

Hennes iakttagelse hade fungerat på 30-talets judar, men gjorde inte det? Obegripligt vad du menar.

Spegelvänt i meningen att svenskar knappast är i någon mening avundsjuka på vår tids invandrare till Sverige. De medför knappast en kultur som väcker avund hos svenskar.

Nej, den förefaller inte ha gjort det annat än hos ett fåtal individer och i vissa mindre grupper. Svenskar är, även över tid, inte påtagligt rasisiska. Det är närmast en nationalkaraktär hos oss.

Så svenskar har inte en avundsjukekultur?

Jo, i hög grad och ändå har denna knappast alls riktat sig mot judarna. Inte ens under intrycken från Nazityskland på 30-talet fick detta särskilt stor spridning i Sverige. Självklart har antisemitism förekommit i Sverige, men det har aldrig varit utbrett på samma sätt som i en del andra länder.

Svensk avundsjuka kanske främst riktar sig mot individer och inte mot grupper.

Ah, ”avundsjukekulturen”. En klassiker. Den måste i så fall ha funnits inte bara i Sverige utan i mer än 100 andra länder och under minst 2000 år om den skulle ligga bakom misstro och förakt mot judar. Tycker du verkligen att det är en plausibel förklaring? Att ingen skugga kan falla över judarna?

Fast din anglofila sjukdom är bara en förklaring, inte en bra förklaring till din bristande logik om mellanöstern.

Organisatoriskt går det alldeles utmärkt att jämföra en stat med ett företag. Och släpp det där med att politik är något bra. Det är en vänsteridé. Delaktighet är absolut inte kopplat till att ”man får vara med och bestämma”. Vare sig på företag eller i ett samhälle.

Som jag förklarade så uppstår ingen större antisemitism i Sverige trots den svenska avundsjukan, vilket till stor del sannolikt förklaras av att den främst riktar sig mot enskilda - inte mot folkgrupper.


Jag skulle inte säga sjukdom, jag skulle säga begåvning.


Nej, det gör det inte. Politik kan vara bra eller dåligt, eller ingetdera, men de är något annat än företag. Företag handlar om vinst - politik handlar om ideologi och makt.

Delaktighet har stor betydelse, särskilt i politiken. Motsatsen skapar motsättningar.

Alternativt är du bara rätt kass på att förklara vad du menar?

Slutsatsen är alltså:
- det var fel av Hamas att attackera Israel
- det är fel av Israel att försvara sig
- det är fel av Israel att motattackera Gaza

Det du missar är att 2 och 3 hör ihop. Motattacken är försvaret. Så länge inte Gaza är jämnat med marken, finns risk för ytterligare terror att leta sig in i Israel (och resten av västvärlden).

Jämställ det med att din bostad brinner. Går du till det angripna rummet för att släcka elden, eller sitter du kvar och väntar på att elden ska komma till dig? Det är ju enligt dig omoraliskt att ta tag i hot innan de förblivit ohanterliga och orsakat garanterad förödelse.

No shit Sherlock. Har jag skrivit det?

Nej, den här diskussionen är helt meningslös genom att du är för svagt begåvad. Du tycker att Hamasterrorism motiverar Israels krigsbrott. Det gör inte jag. Lets agree to disagree. Adios.