Citat:
Ursprungligen postat av
Basfakta
En av mina absolut svagaste sidor är att jag är teknisk idiot. Jag har bara Vagnhärad på papper och begriper helt enkelt inte hur jag skickar en länk. Jag har ingen scanner heller. Det enda jag kan erbjuda är en sammanfattning. Vet inte om förhöret finns i stora listan redan? Ska kolla dnr.
Vagnhärad sitter inte i en taxi. Hon är en äldre dam som sitter i en privatbil som hennes man kör söderut på Sveavägen. De har varit hos goda vänner och är på väg hem till Vagnhärad. Att jag vet ortsnamnet beror på att de missat att maska på ett ställe.
Hon vill ta en sväng på Sveavägen eftersom hon jobbat i en butik där tidigare i livet. När hon tittar mot östra trottoaren ser hon det långsamt promenerande paret och bakom dem den lufsande mannen i grågrön jacka. Han har händerna I bröstfickorna och huvan uppfälld. Hon reagerar på hans sätt att gå. Mannen går också långsamt, han verkar inte vilja passera paret.
När Vagnhäradparet stannar för rött ljus söder om mpl (Apelbergsgatan eller Kungsgatan) vevar hon ner rutan lite för att det är så kvavt i bilen. Då hör hon två smällar. Förhöret kommer in flera år efter mordet. Man förstår av den delvis maskade texten att det är hennes man som stoppat henne från att kontakta polisen. Han ville väl inte "bli indragen" som det brukar heta.
Beträffande person 1 förstår jag inte varför han måste in på Tunnelgatan? Var det något vittne som såg en man med det signalementet springa in i gränden? Hur skulle det praktiskt ha gått till? Vi har AB, LOP och GM. Trängde sig person 1 fram där? Varför, han hade ju ingen anledning att göra det.
Eller ja, ser nu att LP:s man i gränden måste förklaras. Det är inte så enkelt att GM stannar till och ser bakåt i några sekunder? Så har jag tolkat det.
Det är väl SE som yrar om LJ?
Okej nu känner jag igen det förhör som du förknippar med Vagnhärad (tack till HAARP!). Jag hade läst det förut men lagt det åt sidan när jag såg det där med att hon vevade ner rutan i precis rätt tid för att höra skotten. Det blev för mycket Tant Nordström över det hela.
Om gubbarna i gränden så säger Lisbeth att mördaren dröjde sig kvar vid västra änden av barackerna, dvs den ände som vetter mot mordplatsen, och att hon såg honom där hela "1-3 minuter" efter skotten. Nu är hennes tidsuppskattning definitivt en överdrift, men det är hon inte ensam om bland mordplatsvittnena. Men även om vi prutar ner det till en knapp minut så stämmer det ju inte med att mördaren skulle ha sprungit via norra sidan av barackerna och vidare uppför trapporna till åsen.
Om vi utgår från att "alla får vara med" så måste vi rimligtvis acceptera att Lisbeth sett vad hon påstår sig ha sett, i alla fall i grova drag. Det är ju heller inget hon nämner i förbigående utan det kommer upp redan i ett tidigt förhör, sedan igen i förhöret som föregick rättegångarna (med Riberdahl) och sedan både i tingsrätten och hovrätten där hon nästan väcker bestörtning med det.
Liljeros invänder genom att fråga om det verkligen är rimligt att mördaren skulle ha betett sig på det viset, och då fräser Lisbeth tillbaka ungefär att "Nej det är inte rimligt, men det handlar om en orimlig människa". Så det här att mördaren finns kvar vid barackerna en stund efter skotten, det är ingen enkel felsägning från hennes sida utan hon har sett det och lägger stor vikt vid det vid rättegångarna.
Så om vi ska ta Lisbeth på orden har vi två gubbar i gränden. Mördaren stannar vid barackerna och den andre gubben springer uppför trapporna till åsen. Vi kan kalla tvåan för Åsmannen för enkelhets skull. Frågan blir: Var kommer Åsmannen ifrån? Det finns ju inga vittnesuppgifter på att en andra man springer in från Sveavägen direkt efter skotten, och då måste han ju rimligtvis redan finnas därinne redan innan skotten.
Som du ser måste du införa en tredje gubbe för att få ihop det här, ifall du ska ha din "person 1" kvar ute på Sveavägen så att han avviker norrut efter skotten. Då måste Åsmannen komma in på Tunnelgatan på något annat sätt. Men på vilket sätt i så fall?
Sedan förstår jag av sammanhanget (rätta mig om jag fått det om bakfoten) att "person 1" är identisk med den beigeklädde man som Lisbeth Palme ser cirka 30 meter norrut på Sveavägen. Du nämner Rimborns uppgifter som han fått från Lisbeth på Sabbatsberg, om att det fanns två män invid mordplatsen. Du kallar båda två för gärningsmän, men den ene av dem kan ju tänkas vara Björkman.
Inledningsvis förstår inte Lisbeth att det är den närmre av de två männen, nämligen den som sprang in på Tunnelgatan efter skotten, som sköt. Hon tror att skotten avlossats från längre håll, och det grundar hon i att smällarna var så pass låga. När hon sedan får höra att "det tekniska" fastställt att Olof Palme skjutits på mycket nära håll så förstår hon att det är den närmre mannen som skjutit och inte den andre mannen. Då börjar hon tala om att det måste ha suttit ljuddämpare på vapnet istället.
Om du sedan kollar vad Lisbeth säger om det här vid rättegångarna så framgår det ganska klart att den beigeklädde mannen är ingen annan än Björkman. Hon är dålig på avståndsbedömningar, fräser hon irriterat i rätten, när det först på tal att hon i förhör sagt att mördaren stått 10 meter bort när hon först iakttog honom i Dekorimahörnan. "Det där kan man ju mäta upp" fräser Lisbeth, och det har hon ju rätt i. Det var i samma förhör som hon sagt 10 meter om mördaren som hon även sagt 30 meter om den andre mannen uppe på Sveavägen.
I verkligheten fanns mördaren bara 3-4 meter bort när han backat upp i Dekorimahörnan där Lisbeth först iakttog honom. Hon har alltså överdrivit avståndet med en faktor 3x. Eftersom bägge iakttagelser görs samtidigt så måste även de 30 metrarna vara överdrivna med ungefär samma faktor. Så om vi krymper ner det 3x så hamnar vi på 10 meter istället, och då blir ju positionen identisk med Björkmans.
Vidare säger Lisbeth i rätten att Björkman "hade något beigt på sig" och att det framstod så i "det orangeaktiga ljuset" från Dekorimas skyltfönster. Med tanke på att Björkman har en mellanblå täckjacka på sig så verkar det ju knasigt att tala om honom som beigeklädd. Men om man bortser från jackan så är han faktiskt beigeklädd från topp till tå. Lisbeth säger även i förhör att mannen var påtagligt lång, vilket ju heller inte stämmer på Björkman med sina modiga 173 cm. Så saken är att det är inte bara Lisbeths avståndsbedömningar som är uppåt väggarna fel utan även själva signalementet.
Då får man fråga sig om det verkligen är Björkman hon talar om eller om det finns en till gubbe där. För egen del har jag tolkat det som om det ändå är Björkman hon talar om, trots det usla signalementet. Vad jag förstår menar du att hon talar om någon annan gubbe som finns där på Sveavägen, och som du kallar för "person 1". Men om hon talar om någon annan än Björkman, var finns då Björkman i hennes berättelser?
Vi vet att Lisbeth tittade på Björkman direkt efter skotten, innan han ens hunnit ta skydd i Dekorimas entrénisch. Det berättar han själv om i förhör. Vad han däremot inte nämner är att han gjort en avvisade gest, men det ligger väl ändå ganska nära till hands när hon vänt sig dit för att se efter om hon kunde få hjälp. Då ville inte Björkman hjälpa till utan han ville istället ta skydd i glasburen. Han gör en gest för att meddela att han inte tänker komma fram, sedan skuttar han in i nischen.
Varför är Lisbeths signalement på Björkman så uppåt väggarna? Som jag ser det handlar det om att hon känt igen den ene av de två männen, nämligen mördaren, som den kortare av de två män hon sett stå och spana utanför bostaden någon vecka innan. Att hon känner igen den ena mannen skriver Rimborn uttryckligen i sin rapport från "samtalen" med Lisbeth inne på Sabbatsberg. Han skriver dock inte vilken av de två hon känt igen, men det måste rimligtvis vara "den där lille" (som hon kallar honom när hon muttrar för Anna Hage under pågående livräddningsförsök).
De två männen vid bostaden kallar jag för Fyrtornet & Släpvagnen, helt enkelt därför att den ene är påtagligt lång medan den andre är kortare. På mordplatsen känner Lisbeth igen den ene av de två, nämligen Släpvagnen. Inledningsvis förstår hon inte att det är han som skjutit, utan det framkommer först med "det tekniska" under veckan efter mordet.
Då menar jag, att eftersom hon känt igen Släpvagnen så ligger det nära till hands att hon förknippat Björkman med Fyrtornet, genom att helt enkelt anta att Fyrtornet & Släpvagnen jobbar ihop och om båda fanns vid bostaden så fanns båda även här.
Den glimt hon fått av Björkman kan inte vara längre än en endaste sekund, och på den sekunden hann hon kanske inte hämta in några signalementsdata utöver Björkmans beiga mössa. Då är det ju inte så långsökt att hon helt enkelt projicerat sin mer detaljerade minnesbild av Fyrtornet på Björkman, och det förklarar att hon beskriver honom som så lång.
Här måste man även komma ihåg, att när Lisbeth gör de här iakttagelserna har hon just blivit beskjuten och står nere på huk invid sin ihjälskjutne make. I det läget känner man sig nog inte så stor i världen, och det tror jag kan förklara varför avståndsbedömningarna hamnat så väldigt fel. Om man tänker sig en treårings perspektiv på världen så är ju allting väldigt stort och långt borta, och dessutom är man väldigt sårbar.
Ungefär så tänker jag mig det hela. Lång historia men jag ville lägga fram den så att du kan relatera till den när du förklarar hur du ser det här med "person 1" uppe på Sveavägen. Jag är nyfiken på att höra hur du tolkat uppgifterna i förhören för att få det till en extra gubbe där på Sveavägen. Och hur klämmer du in honom nere vid Dekorima? Går han med ända ner och lämnar av paret Palme där, eller stannar han en bit upp och väntar där medan de själva går ner? Jag har kanske lite svårt att hänga med i varje vändning, men vill mycket gärna höra hur du tänkt dig det hela.