Citat:
Nej du har inte varit bäst på någonting. Du har tyckt du är bäst. Det tyckandet betyder ingenting.
Du efterfrågar en grund, och jag är den som varit bäst i tråden på att ge en logisk och etisk grund (utilitarism) OCH att ge en litterär beskrivning, med avstamp i Nietzsche, för moralens beskaffenhet.
(FB) "Om Gud inte finns så är allt tillåtet" | Logik:
(FB) "Om Gud inte finns så är allt tillåtet" | Historisk & evolutionär beskrivning av moralens beskaffenhet och ursprung:
(FB) "Om Gud inte finns så är allt tillåtet" | Formell definition av nytta och herremoral:
och
(FB) "Om Gud inte finns så är allt tillåtet" | Definition av "existens", "verkligt"
(FB) "Om Gud inte finns så är allt tillåtet" | Empirisk data som indikerar att hälsan, och därmed nyttan har minskat sedan ungefär åtminstone 20 år tillbaka
Moral måste vara grundat i en empirisk, pragmatisk och utilitaristisk analys av samhällsskicket och samhällsregler eftersom det alternativa synsättet på moral är deontologi, och deontologi rättfärdigas i slutändan självt av utilitaristiska själ. Reglerna "allas lika värde, öppna gränser" och så vidare rättfärdigas för att människorna som gillar reglerna associerar reglerna med ett tillstånd som gör att de känner sig bra. När läraren på högstadielektionerna delade sina tankar om hur viktigt det är med "allas lika värde" så känner sig en del lammkött och fårskallar väldigt lyckliga. Detta är vad som gör att de argumenterar för regeln. De har ett känslomässigt skäl till att stödja regeln. Problemet är att den praktiska implementationen av regeln har visat sig resultera i skada under nuvarande omständigheter, som är radikala. Anledningen till att omständigheterna är radikala är för att när regeln först formulerades så bestod inte invandringen av kulturellt avlägsna människor. Det gör den dock idag. Kolla på det som fungerat historiskt, men även på hur de nya omständigheterna kan invalidera eller försvaga "de gamla" reglerna. Allas lika värde fungerade uppenbarligen bättre på 70-talet, då Sverige var homogenare än vad det är idag.
Så:
1. Moral är baserat på konsekvenser. ÄVEN deontologisk moral är det, eftersom en deontolog motiverar sina regler med att de leder till goda resultat (himmelriket för de religiösa, "känna sig god" för de fårskalliga).
2. Eftersom konsekvensanalysen kräver kognitiv förmåga, som är begränsad, så behöver man ändå regler för att veta vilka handlingar som tenderar att leda till nytta. Annars hamnar man i infinit regress och omöjliga/oändliga beräkningar. Men så fort man märker att den gamla tidens regler inte längre tenderar att leda till nytta på grund av nya omständigheter, så är det rätta att revidera reglerna.
(FB) "Om Gud inte finns så är allt tillåtet" | Logik:
(FB) "Om Gud inte finns så är allt tillåtet" | Historisk & evolutionär beskrivning av moralens beskaffenhet och ursprung:
(FB) "Om Gud inte finns så är allt tillåtet" | Formell definition av nytta och herremoral:
och
(FB) "Om Gud inte finns så är allt tillåtet" | Definition av "existens", "verkligt"
(FB) "Om Gud inte finns så är allt tillåtet" | Empirisk data som indikerar att hälsan, och därmed nyttan har minskat sedan ungefär åtminstone 20 år tillbaka
Moral måste vara grundat i en empirisk, pragmatisk och utilitaristisk analys av samhällsskicket och samhällsregler eftersom det alternativa synsättet på moral är deontologi, och deontologi rättfärdigas i slutändan självt av utilitaristiska själ. Reglerna "allas lika värde, öppna gränser" och så vidare rättfärdigas för att människorna som gillar reglerna associerar reglerna med ett tillstånd som gör att de känner sig bra. När läraren på högstadielektionerna delade sina tankar om hur viktigt det är med "allas lika värde" så känner sig en del lammkött och fårskallar väldigt lyckliga. Detta är vad som gör att de argumenterar för regeln. De har ett känslomässigt skäl till att stödja regeln. Problemet är att den praktiska implementationen av regeln har visat sig resultera i skada under nuvarande omständigheter, som är radikala. Anledningen till att omständigheterna är radikala är för att när regeln först formulerades så bestod inte invandringen av kulturellt avlägsna människor. Det gör den dock idag. Kolla på det som fungerat historiskt, men även på hur de nya omständigheterna kan invalidera eller försvaga "de gamla" reglerna. Allas lika värde fungerade uppenbarligen bättre på 70-talet, då Sverige var homogenare än vad det är idag.
Så:
1. Moral är baserat på konsekvenser. ÄVEN deontologisk moral är det, eftersom en deontolog motiverar sina regler med att de leder till goda resultat (himmelriket för de religiösa, "känna sig god" för de fårskalliga).
2. Eftersom konsekvensanalysen kräver kognitiv förmåga, som är begränsad, så behöver man ändå regler för att veta vilka handlingar som tenderar att leda till nytta. Annars hamnar man i infinit regress och omöjliga/oändliga beräkningar. Men så fort man märker att den gamla tidens regler inte längre tenderar att leda till nytta på grund av nya omständigheter, så är det rätta att revidera reglerna.