Citat:
Ursprungligen postat av
Ali3000
Nej. Du är mästare på att spåra ur i din egen tråd. Hur var det nu med vita människor och allt det där tramset?
Det handlar inte om att begränsa ord. Det handlar om att ha någon slags grund för vad man påstår, för att undvika en ständig diskussion i ords betydelser. Raka motsatsen till vad du insinuerar.
Du efterfrågar en grund, och jag är den som varit bäst i tråden på att ge en logisk och etisk grund (utilitarism) OCH att ge en litterär beskrivning, med avstamp i Nietzsche, för moralens beskaffenhet.
(FB) "Om Gud inte finns så är allt tillåtet" | Logik:
Citat:
Alla resonemang och bevis måste utgå från axiom, det vill säga påståenden som accepteras utan bevis. Just som religiösa accepterar vissa saker utan bevis måste en ateist acceptera vissa saker utan bevis för att kunna operera i världen. Annars är det omöjligt för honom att rationellt välja en handling över en annan.
Här är ett citat från introduktionsboken "Logic: A Very Short Introduction"
An axiom system comprises a bunch of axioms. These are things´that we may accept without proof. (The set of axioms may be finite or infinite. But if it is infinite, we need to be able to tell that something is an axiom. Specifically, there should be some algorithm which determines the matter.) A proof in the system is just a sequence of statements, each of which is either an axiom or
can be deduced from earlier statements in the sequence. The theorems of the system are things which occur at the ends of proofs. The theorems, then, are the things that can be deduced, ultimately, from the axioms.
Ett bevis är "a deduction in an axiom system". För att bevisa att något är nyttigt och rätt så måste du alltså utgå från axiom. Om du inte har några axiom så krävs infinit regress, det vill säga en oändlig sekvens av "varför"-frågor, för att bevisa något, vilket är beräkningsmässigt omöjligt.
(FB) "Om Gud inte finns så är allt tillåtet" | Historisk & evolutionär beskrivning av moralens beskaffenhet och ursprung:
Citat:
...förslavad av riken som Egyptien, Babylon och Romarna. Eftersom de var förslavade, eller åtminstone andra klassens medborgare, så blev det evolutionärt gynnsamt för dem att formulera en moral som gjorde att de inte dödades under styret. En slav som är upprorisk, stolt, individualistisk, våldsam och ambitiös är inte en slav som tenderar att överleva. Alltså formulerades moralen på ett slaviskt sätt; på ett sätt som upphöjer fåret och nedvärderar vargen. Slavarna som följde en moral som tillät att de fick överleva och fortplanta sig var de som överlevde.
(FB) "Om Gud inte finns så är allt tillåtet" | Formell definition av nytta och herremoral:
Citat:
Nytta = sum_nytta_avkomma + egen_överlevnad
Där egen_överlevnad = kvalitétsjusterad_livslängd.
"Stark" är en egenskap hos de som maximerar detta
och
Citat:
1. Nytta = avkomma_antal x avkomma_nytta + egenöverlevnad_chans (definition av nytta)
2. Man bör maximera nytta (utilitarismens axiom)
3. Människors beteende förklaras bäst evolutionärt (antagande)
4. Beteende = vad människor gör (def.)
5. Moraluppfattning = beskrivning av vad människor bör göra (def.)
6. Moralen förklaras alltså bäst evolutionärt (3,4,5)
7. "Den svaga bör prioriteras", alternativt "tolerans", (judeokristna grundmoralen alt. slavmoral) är tydliga grundvärderingar till dagens västerländska moral (härlett från analys av judeokristna skrifter och västerländsk lagstiftning)
8. Judeokristna grundmoralen förklaras av att de judiska prästerna som formulerade den av rationella skäl sökte att maximera nytta. (1,2,7)
9. Allmän acceptans av slavmoralen i (7) gynnar judar, en utsatt grupp i samhället under antiken.
10. Alltså är judeokristna moralen i grunden en produkt av en minoritet judar som sökte maximera sin egna överlevnad och sin avkommas överlevnad.
11. Denna moral är fundamentet till västerländsk moral eftersom västerlandet är historiskt kristet. Det tar idag uttryck i idéer som "allas lika värde", mångkultur, tolerans, socialism och liberalism (socialism har det något tydligare).
(FB) "Om Gud inte finns så är allt tillåtet" | Definition av "existens", "verkligt"
Citat:
1. Beror på vad du menar med existens. Enligt pragmatismen maxim existerar Gud så länge tro på begreppet Gud har en praktisk innebörd. Det finns ingen annan rimlig definition av Gud.
2. Här får man hitta ett sätt att lösa konflikter mellan abstrakta idéer. Det pragmatiska sättet att lösa idéer är att först definiera idéerna praktiskt. Existens gäller för de idéer som har nyttigast praktiska effekter.
Detta tillämpar vi redan på exempelvis matematiken. Det finns olika matematiska teorier, men bara ett fåtal följer vi, eftersom bara ett fåtal ger högst praktisk nytta. Vi säger att det konventionella matematiska systemet är sant. Vi säger oftast att det intuitionistiska matematiska systemet inte är sant, trots att det är internt konsistent. Detta på grund av hur det tillämpas och nyttan som erhålls av tillämpningen.
(FB) "Om Gud inte finns så är allt tillåtet" | Empirisk data som indikerar att hälsan, och därmed nyttan har minskat sedan ungefär åtminstone 20 år tillbaka
Citat:
Alla relevanta punkter visar att psykiska ohälsan ökat sedan åtminstone 20 år tillbaks. Särskilt unga kvinnor är drabbade. 8,8% av unga kvinnor rapporterar suicidtankar.
75% av unga kvinnor rapporterar påtaglig trötthet. 2004 var siffran 60%. Det är bara två punkter av flera, och ALLA har blivit sämre. Källa FHM, offentlig statistik.
Ensamhet! Andelen ensamhushåll är rekordstor i humanitära stormakten. Andel som känner sig ensamma 2022: 30,6%
Andel unga som känner sig ensamma 2022: 18,1%
Andel gamla som känner sig ensamma 2022: 68,4%
Män tenderar att rapportera högre ensamhet.
Bland unga har ensamheten ökat med ca 2.5x sedan 2004.
Källa FHM.
Moral är grundat i en empirisk, pragmatisk och utilitaristisk analys av samhällsskicket och samhällsregler eftersom det alternativa synsättet på moral är deontologi, och deontologi rättfärdigas i slutändan självt av utilitaristiska själ. Reglerna "allas lika värde, öppna gränser" och så vidare rättfärdigas för att människorna som gillar reglerna associerar reglerna med ett tillstånd som gör att de känner sig bra. När läraren på högstadielektionerna delade sina tankar om hur viktigt det är med "allas lika värde" så kände sig en del lammkött och fårskallar väldigt lyckliga. Detta är vad som gör att de argumenterar för regeln. De har ett känslomässigt skäl till att stödja regeln. Problemet är att den praktiska implementationen av regeln har visat sig resultera i skada under
nuvarande omständigheter, som är radikala. Anledningen till att omständigheterna är radikala är för att när regeln först formulerades så bestod inte invandringen av kulturellt avlägsna människor. Det gör den dock idag. Men dagens människor är ofta avskärmade från konsekvenserna av deras egna moral. Om de inte var avskärmade från konsekvenserna: våldtäkt, mord och livstider av lidande, så skulle de nog inte längre känna sig så bra i förhållande till "allas lika värde". Alltså är det i slutändan verkligheten som formar reglerna, inte tvärtom. Kolla på det som fungerat historiskt, men även på hur de
nya omständigheterna kan invalidera eller försvaga "de gamla" reglerna. Allas lika värde fungerade uppenbarligen bättre på 70-talet, då Sverige var homogenare än vad det är idag.
Så:
1. Moral är baserat på konsekvenser. ÄVEN deontologisk moral är det, eftersom en deontolog motiverar sina regler med att de leder till goda resultat (himmelriket för de religiösa, "känna sig god" för de fårskalliga).
2. Eftersom konsekvensanalysen kräver kognitiv förmåga, som är begränsad, så behöver man
ändå regler för att veta vilka handlingar som
tenderar att leda till nytta. Annars hamnar man i infinit regress och omöjliga/oändliga beräkningar. Men så fort man märker att den gamla tidens regler inte längre tenderar att leda till nytta på grund av nya omständigheter, så är det rätta att revidera reglerna.
3. Eftersom människor inte nödvändigtvis motiveras bäst av
logiska argument så behöver man ibland använda retorik och litteratur för att göra rätt. Jag kanske vet ur en logisk synpunkt att det är bäst att plugga just nu istället för att sitta på Flashback - men frågan om mekanismen för att motivera en människa till att plugga istället för att sitta på Flashback är separat från frågan om vad som är rätt. Motivation behöver ta hänsyn till psykologi och framför allt empiri, det vill säga observationer och generaliseringar kring vad människor tenderar att motiveras av.
