Fy fan vilken sopig drog alkohol är när man inte längre brukar på rätt sett. Sorgligt.
Jag hade ett skov för ett tag sedan, ett "återfall" som varade 24månader. På den tiden lyckades jag gå upp 25 kilo och bli av med all min superfysik, jag lyckades tappa tron på glädjen och lusten på jobbet. Jag fixade till slut en burk Antabus, åt en vecka och så var det över. Äntligen. Kunde andas igen.
Det var 6 månader sedan ganska precis och jag är inte sugen, snarast äcklad för egen del. Idag köpte jag en flaska vin till kvällens middag, till frun som knappt dricker. Hon tar ett glas eller två idag och resten marinerar jag morgondagens lammstek med:
När jag gick på bolaget kom jag ihåg hur jag brukade tänka en fredag... : Först två pavor rött, och så kanske en liten pava whisky. Då kunde jag låta ena vinaren stå kvar tills dagen efter oxå. Om man bara tog en backupvinare till, kanske en liter som är lätt att kasta, som man kunde ta halva innan matlagningen och halva efter... och så så klart en flaska vitt till söndag.
Det mesta var ju bara massa hittepå. Det blev ändå en hel del snabba bira med stödben på krogen att kompa upp med. Särskilt söndagarna kunde vara ett himla hallå med "jag skall bara fixa en grej-promenader".
Fy fan vad jag inte saknar det där <3
Nu är devisen, vi i maten, inget vin till maten. Bättre nonalcoholöl och mocktails. Och så njuta av andras fylla

Men jag har druckit mig mätt.
Som jag skrivit förut är insikten jag kommer tillbaka till att målet med mitt drickande är att dricka mer. Köpte jag en bag in box och en flaska brännvin special på en fredagen var jag mest orolig för söndagen... då var ju bolaget stängt. Kanske bäst att ta en vitvinare oxå? Jag ni fattar... så kan man ju inte hålla på. Dår är man ju klar.