Bostadsmarknaden i Sverige just nu!

Den stora skillnaden, är att medan en bostad bara tappar värde när marknaden går ner, kan en investeringsfastighet vara en fantastisk tillgång att äga oavsett om marknaden går upp, ner eller åt sidan. Att investera i fastigheter, särskilt under en nedgång, kan vara ett mycket smart strategiskt drag, till skillnad från bostäder. Främst för att de som säljer sina hem under ekonomiska svårigheter behöver sälja just sina bostäder. Dessa människor letar sedan efter hyresrätt att bo i, eftersom att hyra sänker deras levnadskostnader jämfört med att äga en bostad. Folk är mer försiktiga med att göra stora ekonomiska åtaganden när ekonomin är svag, detta leder ofta till en ökad efterfrågan på att hyra, eftersom de kan välja att hyra istället för att köpa, vilket bidrar till en stabilare hyresmarknad. Detta ökar effektivt efterfrågan på hyresrätter.

En investeringsfastighet fungerar vanligtvis som en naturlig hedge på en volatil ekonomi. Folk förlorar sina jobb, sina inkomster och sina hem. Under sådana perioder kan det vara ganska enkelt att hitta hyresgäster. Ett primärt behov som alltid efterfrågas är någonstans att bo. Folk kan avstå från att skaffa en ny mobiltelefon eller en bil, men att välja att bo på gatan är det absolut sista stoppet. Med ett noggrant urval och bra förvaltning, kan sådana fastigheter generera ett mycket positivt kassaflöde eftersom efterfrågan på att hyra förblir stabil eller ökar. Hyresgäster som föredrar att hyra under osäkra tider är ofta mer stabila. De kan vara mindre benägna att flytta, vilket ger en ström av hyresintäkter och minskar risken för vakanser.

En bostad tappar sitt värde. Marknadsvärdet på bostaden minskar, vilket resulterar i en förlust av hushållets kapital. Att sälja en bostad kan bli svårt då, den minskade efterfrågan på bostadsmarknaden kan innebära längre väntetider på notering och större svårigheter att hitta köpare. Om värdet på din bostad sjunker under ditt bolån, kan du hamna i en situation med en reell skuld. Detta kan begränsa dina alternativ om du behöver sälja eller refinansiera.

Om arbetslösheten ökar, gör det svårt för vissa husägare att uppfylla bankens krav. Detta kan leda till utmätningar. Banken kan bli mer försiktiga vid lågkonjukturer, vilket gör det svårare att få tillgång till krediter eller refinansiera sina bolån, även om räntorna är gynnsamma. För att kompensera för ökade risker, kan försäkringarna stiga, vilket ökar den totala kostnaden för bostaden.

En bostad binder ofta upp en betydande del av en hushållets förmögenhet. Går marknaden ner tvingas hushållet att skjuta upp andra mål, som att investera i tillgångar eller att spara till utbildning eller pension.

Till skillnad från investeringsfastigheter som genererar pengar, ger en bostad vanligtvis ingen direkt ekonomisk avkastning. Värdet av bostaden är ofta mer knutet till personligt bruk och en förhoppning om att värdet kommer att öka. (Köpa, hoppas och be.)

Förväntningen att ägare ansvarar för underhållet är inte i sig ett dåligt argument; i själva verket är det en grundläggande aspekt av att äga en bostad. Men i vissa sammanhang kan detta vara en nackdel.

För vissa individer, särskilt de med en stram budget, kan underhåll ses som en nackdel. Underhållning kräver tid och ansträngning. Du måste utnyttja din egen tid och energi för att ta hand om underhållet, reparationer och renoveringar. Detta kan vara en börda för individer med fullspäckade scheman eller de som föredrar att inte ta itu med dessa saker. Vissa kan välja att skjuta upp underhållet istället på grund av ekonomiska begränsningar eller andra skäl. Uppskjutet underhåll kan leda till större problem över tid, påverka bostadens värde och potentiellt leda till större reparationskostnader.

Även om underhåll är en del av ägandet, är det inte alla som tycker om eller utmärker sig som en mästare i denna aspekt. Vissa kan tycka att det är utmanande att effektivt samordna och övervaka underhållet.

Ibland används argumentet om underhåll för att lyfta fram den upplevda enkelheten i att hyra. Underhållsansvaret faller typiskt sett på hyresvärden. Hyresgästerna kan se detta som en fördel, särskilt om de föredrar en mer praktisk inställning.


Även om det kanske inte finns direkta skatter på arbete och förbättringar som sätts in i bostaden, finns det en alternativkostnad förknippad med att låsa fast kapital i bostaden. Pengarna som används till underhåll skulle potentiellt kunna ha investerats någon annanstans och genererat avkastning eller likviditet som en bostaden kanske inte ger. Och även om du undviker att betala hyra till en hyresvärd, innebär bostadsägande en ekonomisk ekvation som inkluderar både direkta kostnader och indirekta kostnader (möjlighetskostnader, uteblivna investeringsmöjligheter).

En bostad fungerar i första hand som en plats att bo på, ger skydd och möter ett grundläggande mänskligt behov. Till skillnad från en investering, som fastigheter, eller obligationer, är värdet på en bostad personligt. En investering förväntas generera pengar, ägandet av en bostad kommer med pågående kostnader som underhåll, försäkringar och ränta på bolån. Dessa kostnader är inte investeringar som genererar pengar, utan snarare utgifter för att underhålla bostaden.

Uttalandet beskriver inte investering, utan speglar snarare en analys av att äga en bostad ur en ägares perspektiv för personligt bruk. Du beskriver ett fokus på de ekonomiska aspekterna av att äga kontra att hyra en bostad. Generellt sett är investerare, särskilt de som fokuserar på fastigheter, främst oroade över kassaflödet och ser fastigheter som tillgångar, snarare än bostäder för personligt bruk. De bedömer om en fastighet, vare sig den ägs eller hyrs ut till hyresgäster, kan generera positivt kassaflöde och bidra till deras portfölj eller inte.

En till textvägg som bara visar på din bristande kunskap om vardagsekonomi.
Vad är det som gör att du blir så förblindad av dina egna floskler?6
Tror du själv det du skriver?
Naturligtvis kan du se en bostad som en investering och den besparing du kan se genom att äga jämfört med att hyra kan ses som direktavkastning.
Om du satsar 1miljon av egna pengar och din utgift för boende är 90 000 mindre per år jämfört med att hyra motsvarande boende så måste det naturligtvis då ut ärderas vilken avkastning du kan få från en annan investering.
Skulle du bli arbetslös eller sjukskriven så hat du större marginaler jämfört med att hyra.
För en privatperson som bor kan man i princip värdet på fastigheten Bortses ifrån så länge det inte påverkar däremot så påverkar det ett företags soliditet.
En fastighetsägare som hyr ut har kostnader för ev lån som naturligtvis ökar med högre räntor, vilket ger att värdet även på kommersiella fastigheter sjunker med ökade räntor.
Vid en lågkonjunktur så sjunker människors förmåga att betala hyra, ännu mer för företag.

Så uppenbarligen saknar du grundläggande kunskaper.
Var du över huvud taget född vid 90tals krisen?

Ja alltså jag förstår hur du tänker. Men är det så då? Och borde inte husägarens lån även påverkas…..?

Håller med att en bostad är att se som en investering. Och den investering har ju som bekant tappat 30% * hävstång på senaste åren. Försökt förklara det många gånger. Nu med normalräntor så ligger t o m boendekostnaden till last vs motsvarande HR. Och givetvis räknar man om investeringen till en världsvaluta så tappet sen ATH är rätt rejält. Innan var det goda tider, speciellt 1997 -> 2007 utifrån investering, sen har det inte varit speciellt bra utveckling och vi är väl tillbaka på 2015 års nivåer nu. Värre än 90-talet faktiskt. Och raset verkar fortsätta.

Nej, det är troligen rätt få som ligger på prick 85% även i Stockholm. En viktig faktor att lyfta fram är ju att man inte direkt får låna hur mycket som helst givet sin skuldkvot (brukar i regel landa på 4,5x årsinkomsten) så även kapitalstarka stockholmare (t.ex. ett par bestående av två höginkomsttagare med säg 2 mkr undansparat per person) får då en belåningsgrad en bra bit under 85% då de har en bra insats men inte får låna hur mycket som helst. En belåningsgrad för det exemplet hade landat på säg 65-70%. Skulle snarare säga att det typiskt sett är stockholmare som har det hyfsat knapert som är beroende av att maxa sitt lån.

30% + hävstång låter illa. Borde jag vara orolig? Kan du utveckla och visa hur du har räknat? Så vi andra hänger med.

Konceptet att se besparingarna från att äga en bostad jämfört med att hyra som en form av "direktavkastning" är en metaforisk jämförelse snarare än ett finansiellt mått.

I investeringar, såsom aktier, är direktavkastning ett mätbart finansiellt mått. Den representerar den årliga utdelningsinkomsten i procent av investeringar aktuellt marknadspris. Det ger investerare ett sätt att bedöma inkomsten som genereras av deras investering i förhållande till dess värde.

Ditt uttalande påstår att besparingarna från att äga en bostad kan ses som utdelning, det är en metafor för att belysa de påstådda fördelarna med att en bostad är en investering. Tanken är att de pengar som sparas genom att äga (istället för att hyra) kan betraktas som en avkastning på investeringen, liknande hur utdelningar ger en avkastning till investerare. Men till skillnad från faktiskt direktavkastning, realiseras avkastningen från bostaden bara när den säljs, och det kan påverkas av marknadsförhållandena. Om du inte säljer bostaden, kostar den pengar. Och om din bostad inte genererar en inkomst som är större än utgifterna, är det inte en tillgång.

Så även om den metaforiska jämförelsen kan vara ett sätt för dig att vilja förmedla att en bostad är en investering, genom att äga en bostad, är det viktigt att inse att analogin inte är ett exakt finansiellt mått som direktavkastning i en faktisk investering.

En bostad kan erbjuda vissa fördelar under vissa perioder av arbetslöshet eller sjukskrivning, men det viktigt att ge en mer heltäckande bild av de potentiella utmaningarna och avvägningarna. Att äga kommer med fasta utgifter som bolånebetalningar, försäkringar och underhållskostnader. Att hyra kan å andra sidan ge en mer omedelbar ekonomisk flexibilitet under perioder med sjukskrivning eller arbetslöshet. Hyresgäster har ofta lättare för att minska till en mer överkomlig hyra eller flytta till ett billigare område, vilket lättare kan anpassa deras levnadskostnader. Att hyra gör det möjligt för individer att anslå mindre pengar till äganderelaterade utgifter, vilket potentiellt frigör mer pengar för att bygga en robust nödfond. Att ha en betydande nödfond ger en ekonomisk stötdämpning som kan vara avgörande under oväntade händelser, såsom förlust av jobb eller sjukdom.

Ägande innebär inte bara betalningar av bolån, utan även underhålls- och reparationskostnader. Under en period av arbetslöshet eller sjukskrivning kan oväntade hemreparationer innebära en betydande ekonomisk börda. Hyresgäster, däremot, kan förvänta sig att hyresvärdarna tar itu med sådana problem. Äger du en bostad, kommer du stå inför utmaningar med att likvidera din bostad snabbt. Att sälja en bostad kan ta tid och marknadsförhållandena i det ögonblicket kan påverka försäljningspriset. Hyresgäster, däremot, kan lättare anpassa sin livssituation utan komplexiteten med att sälja bostäder.

Vissa regioner erbjuder statligt stöd eller skydd under dessa perioder som kan ge ytterligare säkerhet för folk som står inför arbetslöshet eller hälsorelaterade problem. Att hyra kan ge flexibiliteten att flytta för bättre jobbmöjligheter eller tillgång till hälsovårdstjänster. Under en sjukskrivning kan det vara fördelaktigt att kunna flytta närmare familjen eller specialiserade sjukvårdsinrättningar utan bördan av bostaden.

Du använder breda generaliseringar som förutsätter en tydlig distinktion mellan privat- och företagsekonomi, men det finns situationer och överväganden där detta inte stämmer. Om en individ använder eget kapital i sin bostad för personligt spenderande, eller som säkerhet för lån, blir värdet på egendomen direkt kopplat till deras personliga ekonomiska beslut. Förändringar i bostadens värde kan påverka individens förmåga att utnyttja kapitalet för personliga mål. Fastighetens värde är avgörande för individer som planerar att gå i pension. Det kan påverka beslut om omlokalisering eller användning av kapital som en del av en pensionsstrategi. Att ignorera värdet kan leda till missade möjligheter att optimera ekonomin inför pension. Värdet är en viktig faktor vid arv. Individer betraktar ofta värdet på sin bostad som en del av deras totala nettoförmögenhet, och det kan vara en viktig del av det som överförs till arvingar. Att försumma värdet kan påverka dessa beslut.

Insiktsfulla investerare diversifierar ofta sina portföljer för att inkludera en blandning av fastighetstyper, lägen och leasingstrukturer. Denna diversifiering kan fungera som en riskhantering och hjälpa till att kompensera effekterna av fluktuationer på specifika marknader. Hyresvärdar som har en varierad bas av hyresgäster över branscher och inkomstnivåer kan klara sig bättre under en lågkonjunktur. Diversifiering kan ge stabilitet genom att sprida risken över olika ekonomiska sektorer. Hyresvärdarna kan implementera flexibla hyresvillkor som möjliggör anpassningar under svåra tider. Att förhandla om hyresvillkor som tar hänsyn till de ekonomiska förhållandena och ger tillfällig lättnad för hyresgästerna kan främja bättre relationer och behålla hyresgäster.

Under lågkonjunkturer implementerar staten ofta stimulanspaket för att stödja individer och företag. Dessa program kan innefatta hyreslättnader eller ekonomiskt stöd, vilket kan hjälpa hyresgäster att uppfylla sina skyldigheter och minska den ekonomiska påfrestningen.

Medan lågkonjunkturer kan påverka folks och företags förmåga att betala hyra, kan strategiska förvaltningsmetoder ge flexibilitet i hyresavtal och övervägande av statliga stödprogram hjälpa fastighetsägare att navigera i dessa utmaningar och upprätthålla finansiell stabilitet.

Människors förmåga att upprätthålla sitt ägande kan å andra sidan påverkas enormt under en lågkonjuktur.

Handlar om utvecklingen på eget kapital och är inte '+' utan '*' som jag skrev. Jag har dålig insyn i din privatekonomi, där får du räkna själv. Men du har ju köpt ditt sistaboende, så du eller banken har väl räknat på hur mycket ni har råd att förlora (innan säkerheten är värdelös) och för att klara kassaflödet (host-host med en kalkylränta på så låg som 6% under nollränte-eran).

Ger ett exempel, du köper en BRF för 1M. Och lägger in 15% insats eller 150k (d v s 6,67 gånger hävstång på eget kapital) Går sen priserna ned 15% nominellt så är nedgången av eget kapital 100% (din instats x hävstången). Hoppas du förstår matematiken bättre nu. Tyvärr är nedgången större än så om man kvalitetsjusterar, så vissa stackare ligger under vattenytan redan.

Vd tror du om marknaden på något års sikt? Hade varit gött med en kåk, men ännu bättre om man kunde få den för några hunk-lusentappar mindre genom att vänta något halvår. Och räntorna är ju killer. När bör man slå till? Jag kommer att basera mitt beslut till 30% på foxxis eventuella svar.

Känns det så i hela kroppen? Har du lite fakta att visa på för just Stockholm? Skulle säga att där finns en del som nu ligger nära 100% belåning efter senaste årens ras.
Just förstagångsköpare, där har många lagt sig på 85% belåningsgrad enligt FI, och de som gick in senaste 8 åren har ju gjort en katastrofal affär. D v s spekulationslägenheter som är under 50-60kvm, inget man som ung köper för att bo en längre tid, möjligtvis gör några incels så.

Vi är ju på puckeln nu i princip, sen är det ju vägen ner som kommer i ränteläget. Så du har cirka 1-4 månader på dig att pricka botten innan priserna vänder upp.

Svårt att hitta (bra) statistik men det är min bild utifrån folk som jag känner i Stockholm (inte direkt någon empirisk studie dvs.).