SVT storsatsar: "Historien om Sverige". 15 000 år på 10 h. Premiär hösten 2023.

https://ibb.co/fXNhRY5

Hur lädret är sytt. Sömmarna och att ärmarna är fållade. Om det var på detta vis (jag vet ju inte - jag är ingen historiker), så måste detta förklaras.
Eller de snyggt rakade skäggen... om de visste hur man slätrakade en kind så vill jag veta hur de bar sig åt.

Just eftersom vi snackar om stenåldern - en tid utan metall. Det är ju grymt intressant att få veta hur de tillverkade sina kläder.

Rätt !

Ja det är helt klart att det fanns förbindelser med Medelhavsområdet under Skandinavisk bronsålder.

De rika fynden av bärnsten från Östersjön ger ju en vink om vad Skandinaverna bytte metallerna mot.

Det visar också att de vikingatida långväga färderna byggde på en gammal tradition och inte alls var något som uppkommer på 700-talet, vilket man kan se i äldre litteratur.

Tyvärr såg jag däremot inte avsnitt två.

Tycker de ser rätt normala ut. Hur fula vill du att de ska vara?

Något jag reagerade på i andra avsnittet var det dansken sa om att bronssvärdet fungerade som ett slags pass, att det visade att man tillhörde ”broderskapet”. Detta låter ju väldigt spekulativt och borde väl inte presenteras som ett faktum?

Ja, vi har nog "alltid" varit sugna på att dra iväg på äventyr. En märklighet i sammanhanget, tycker jag, är att det inte finns några tecken på att man använde segel förrän vikingatiden eller strax innan dess. Skulle man ha rott till Cypern?? I åtminstone Medelhavsländerna har man seglat sedan mycket länge så att segel skulle ha varit okända verkar osannolikt. Så varför inga lämningar eller avbildningar som tyder på segel?

Bärnsten är däremot lite av slentrianmässig förklaring. Problematisk eftersom bärnsten inte är vanlig i nordisk bronsålders kärnområden. Bärnsten hittar man längs södra Östersjökusten, typ dagens Polen. Själv tror jag mer på skinnproduktion. Nordisk bronsålder utvecklades ursprungligen ur stridsyxekulturen, som var herdarna som kom från öst. Pollendiagram visar på omfattande avskogning i södra skandinavien, lämpligt om man behöver betesmarker för sina fän, som blev till skinn, som blev till bronser, som blev fräcka statusprylar och i sig symboler för den samhällsmakt som krävdes för att upprätthålla den långväga handeln.

Sedan kom järnåldern och metallen demokratiserades. Det fick man iaf med i avsnittet.

Ska ge mig i kast med denna strax. Inte överdrivet förväntansfull

Kristian Kristiansen, Anders Kaliff och Jonatan Lindström är kända för att göra vidlyftiga "tolkningar" på mycket sprött faktaunderlag. De satt alla och gafflade i avsnittet. Googla t.ex. "kaliff mytologi" men tro inte på ett ord av det du får läsa.

Jag tror att man, precis som vikingarna, tog sig till Medelhavet via Ryssland och att en resa tog mycket lång tid. Att paddla och ro på floderna var nog vad man var hänvisad till.

Bärnsten från Östersjön var nog bara en av flera varor man använde för att byta till sig metall, det tror jag med.

Men det är alltså vad jag tror efter att ha studerat ämnet. Åtminstone gjorde jag det på 1970 och 1980-talet och en del av det jag fått för mig kan säkert vara daterat numera.

Det saknas skrifter här uppe under denna tidsperiod. Däremot finns det skrifter ute i Europa vilket kan göra att man faktiskt vet vad som gällde där.

TIERPSkvinnan.

Blev lite förvånad över att hon så tvärsäkert presenterades som en importfru, som fick exemplifiera tidens påstådda normativa exogami. Att någon rest långt från sitt barndomshem brukar man visa genom strontiumanalys av tänder. Relationen mellan olika strontiumisotoper skiljer sig på olika orter, och man får i emaljen den relation som gäller där man växer upp. I fallet med Tierpskvinnan verkar det dock som att man menar att hennes dräktsmycken var kontinentala och att hon därför kommit därifrån. Eller det är iaf vad Jonatan Lindström tycks påstå i sin bok Bronsåldersmordet

En annan förklaring är förstås att det är smyckena som flyttat till Tierp, inte kvinnan. Någon strontium-analys verkar inte ha gjorts, inte heller DNA-analys. Antagligen finns ingenting kvar av skelettet. Det var väl mer spännande att antaga långväga förhållanden och resor.

Någon kanske vet mer om Tierpskvinnan?

Man byggde mestadels skinnbåtar på en struktur av surrade spant. Även stora kanoter för 20+ man byggdes på det sättet. Lätta, grundgående och mjuka i strukturen. Tveksamt om det lämpar sig med segel på sådana. Det krävs tyngre, styvare och stabilare fartyg om man ska segla längs Atlanten. Och då är nackdelen att man inte kan gå i land och dra upp dem vid dåligt väder. Så det är flera klasser upp från skinnkanoterna. Det finns hällristningar som antyder att man kan ha fäst upp lövruskor på båtarna i medvind som segel. Men sådana ger ju inga lämningar till eftervärlden.