Citat:
För de flesta som någonsin har behandlats inom psykiatrin, så är fenomenet psykiatrisk tvångsvård en kanske inte alltför avlägsen verklighet. Psykiatrisk tvångsvård regleras i svensk lagstiftning i lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Om man ska vara riktigt krass, så innebär det för dig som privatperson i det olyckliga fallet att du händelsevis skulle hamna under LPT, följande:
1) En läkare har rätt att polishandräcka dig (i fallet att han/hon enbart misstänker psykisk sjukdom), dvs. polisen kommer att skickas till din bostad och de kommer att hämta dig till slutenvårdsavdelningen på sjukhuset (oftast kommer våld att användas mot dig).
2) Väl där så måste du ta emot tunga mediciner med kraftiga biverkningar. I fallet att du motsätter dig/vägrar denna ordination (som ofta är gjord av en läkare som på sin höjd fått träffa dig i 20 min) kommer skötarna på avdelningen att bruka våld mot dig.
3) Läkaren kommer, i de allra flesta fall, att skicka en ansökan till förvaltningsrätten om att tvångsvården ska förlängas, såvida han inte anser dig vara fullt frisk (vilket sker väldigt sällan). Du kommer att sitta i en "förhandling" med domare och nämndemän och en sakkunnig läkare. Detta är egentligen bara ett spel för gallerierna, och förvaltningsrätten kommer inte ta hänsyn till din åsikt i frågan om ditt hälsotillstånd, utan kommer gå på din läkares och sakkunnig läkares linje i 99,99% av fallen. Om du skulle få för dig att hävda att läkarens bedömning är fel (vilket den ju faktiskt kan vara, då läkare inte är ofelbara), så kommer sakkunnig läkare att hävda att du lider av "avsaknad av sjukdomsinsikt", vilket försätter dig i ett klassiskt moment 22. Ansökan om förlängning av tvångsvård kan göras hur många gånger som helst.
4) Men som att detta inte var nog, så kommer förvaltningsrätten att meddela sitt beslut om dig i en allmän handling. Vilka implikationer har detta egentligen? Jo, dvs. på grund av offentlighetsprincipen, kommer du att finnas sökbar på förvaltningsrättens databas i en dom i en allmän handling (för all framtid) trots att du inte har begått något brott. I denna dom står, förutom domstolens beslut, även känsliga och komprometterande uppgifter om dig, din vård och ditt hälsotillstånd vid tillfället för förhandlingen. Denna information finns nu tillgänglig för dina vänner, dina grannar, snokiga arbetsgivare, personer som ogillar dig, kriminella... ja, you name it. Att sådan information görs tillgänglig för vem som helst kan i värsta fall ha ödesdigra konsekvenser, något som torde vara uppenbart.
Och värst av allt är att medan du sitter och tänker hur du ska kunna hantera din hälsa, din ekonomi, och även detta övertramp av din integritet som patient, så sitter läkaren i sin villa för 10 miljoner kronor, drar in 100 lax i månaden, tänker på hur han ska sätta på frugan ikväll, medan han skrattar åt dig.
Diskussionsfråga: är det rätt att göra såhär mot samhällets mest utsatta medlemmar, dvs. först utsätta psykiatripatienterna för förnedrande behandling som skulle göra vem som helst galen, därefter förnedra dem ytterligare i förvaltningsrätten, för att därefter exponera dem och deras besvär och sjukdomar för allmän beskådan genom att domar blir allmänna handlingar i förvaltningsrätten som kan begäras ut av vem som helst?
Och psykiatripatienter: inser ni hur blåsta/rövknullade ni egentligen blir av systemet?
1) En läkare har rätt att polishandräcka dig (i fallet att han/hon enbart misstänker psykisk sjukdom), dvs. polisen kommer att skickas till din bostad och de kommer att hämta dig till slutenvårdsavdelningen på sjukhuset (oftast kommer våld att användas mot dig).
2) Väl där så måste du ta emot tunga mediciner med kraftiga biverkningar. I fallet att du motsätter dig/vägrar denna ordination (som ofta är gjord av en läkare som på sin höjd fått träffa dig i 20 min) kommer skötarna på avdelningen att bruka våld mot dig.
3) Läkaren kommer, i de allra flesta fall, att skicka en ansökan till förvaltningsrätten om att tvångsvården ska förlängas, såvida han inte anser dig vara fullt frisk (vilket sker väldigt sällan). Du kommer att sitta i en "förhandling" med domare och nämndemän och en sakkunnig läkare. Detta är egentligen bara ett spel för gallerierna, och förvaltningsrätten kommer inte ta hänsyn till din åsikt i frågan om ditt hälsotillstånd, utan kommer gå på din läkares och sakkunnig läkares linje i 99,99% av fallen. Om du skulle få för dig att hävda att läkarens bedömning är fel (vilket den ju faktiskt kan vara, då läkare inte är ofelbara), så kommer sakkunnig läkare att hävda att du lider av "avsaknad av sjukdomsinsikt", vilket försätter dig i ett klassiskt moment 22. Ansökan om förlängning av tvångsvård kan göras hur många gånger som helst.
4) Men som att detta inte var nog, så kommer förvaltningsrätten att meddela sitt beslut om dig i en allmän handling. Vilka implikationer har detta egentligen? Jo, dvs. på grund av offentlighetsprincipen, kommer du att finnas sökbar på förvaltningsrättens databas i en dom i en allmän handling (för all framtid) trots att du inte har begått något brott. I denna dom står, förutom domstolens beslut, även känsliga och komprometterande uppgifter om dig, din vård och ditt hälsotillstånd vid tillfället för förhandlingen. Denna information finns nu tillgänglig för dina vänner, dina grannar, snokiga arbetsgivare, personer som ogillar dig, kriminella... ja, you name it. Att sådan information görs tillgänglig för vem som helst kan i värsta fall ha ödesdigra konsekvenser, något som torde vara uppenbart.
Och värst av allt är att medan du sitter och tänker hur du ska kunna hantera din hälsa, din ekonomi, och även detta övertramp av din integritet som patient, så sitter läkaren i sin villa för 10 miljoner kronor, drar in 100 lax i månaden, tänker på hur han ska sätta på frugan ikväll, medan han skrattar åt dig.
Diskussionsfråga: är det rätt att göra såhär mot samhällets mest utsatta medlemmar, dvs. först utsätta psykiatripatienterna för förnedrande behandling som skulle göra vem som helst galen, därefter förnedra dem ytterligare i förvaltningsrätten, för att därefter exponera dem och deras besvär och sjukdomar för allmän beskådan genom att domar blir allmänna handlingar i förvaltningsrätten som kan begäras ut av vem som helst?
Och psykiatripatienter: inser ni hur blåsta/rövknullade ni egentligen blir av systemet?
Kanske är lite trög och missar något?
Men är det psykiatripatienter eller snarare mer specifikt lpt-patienter som blir blåsta av systemet?
Tvivlar på att det flesta psykiatripatienter riskerar att råka ut för mot, har då icket varit aktuellt för mig!
