Psykiatripatienter, inser ni hur blåsta ni blir av systemet?

Oh nej! Nej, nej, nej! Jag är mycket kritisk mot tvångsvården, men hellre att du hamnar där igen än att du gör något så idiotiskt och eländigt! Lyssna på mig nu, ta ditt förnuft till fånga och gör inget förhastat. Hellre att du talar med en anhörig eller en psykiatriker (eller en präst?) än att du gör något så dumt och oåterkalleligt! Nej, om du mår så dåligt att du känner att du inte kan behärska impulserna, då är tvångsvård (och även medföljande formalia i förvaltningsrätten) ett nödvändigt ont, och ett mycket bättre alternativ än den vägen du beskriver!

1- Nej det är inte rätt. Man är totalt skyddsomslag när läkare eller annan vårdpersonal väl bestämt sig.

2- ja, jag har insett och jag har faktiskt nyligen lämnat in diverse klagomål/skadeståndsanspråk. Men jag har egentligen inga förhoppningar.

*skyddslös*

Förlåt, men förstår inte alls vad du menar...

Jag las in på LPT och dom tvingade mig att ta mediciner även fast jag sa att jag var fullt frisk. Jag tog medicinerna ett tag och kom ut efter en vecka utan några mediciner ordinerade. Man har lust att hämnas på de som sätter en på LPT även fast de kanske vill ens bästa. Jag vet inte. Jag gissar att man måste gå till psykiatrin frivilligt för att de inte ska tvinga dit en på massa tramsiga grunder.

Jättebra. Har också svårt att se att det skulle bifallas ärligt talat...

Vad vill du ha sagt egentligen?

I duskabrinnalevandes tråd idag skrev paskharen såhär:

Psykiatrin är ju alltid i behov av nya patienter som dom kan hjärntvätta och testa nya tortyrmetoder på. Kör på det. Då bidrar du ju även till deras verksamhet till skillnad från att sitta hemma och skriva på forum.

Bästa är att dom gör inte skillnad på folk där. Allt är skit och utan värde i deras ögon.

Bra sagt. Psyk e som matrix. Dax ta röda pillret.

Samhället finns inte för din skull.

Du finns för samhällets skull.

Vill bara markera detta än en gång: du får aldrig ens tänka tanken på det du nämner. Glöm din plan, bränn den och sluta självskada. Det räcker nu för helvete med fixeringen vid och romantiseringen av självskada och självmord i samhället. Man blir så trött på det. Det räcker redan med de tusental som tar sitt liv varje år, till ingen nytta alls. Och du vill bli en av dem? Det kanske känns skönt nu (för att du har intalat dig det), men du kommer att ångra det, tro mig. Jag gissar på att du är väldigt ung. Glöm såna idiotiska tankar. Alla har vi olika tankar i huvudet - varför ska du fastna vid just denna? Det är inte något annat än din fixering som driver dig till att självskada och göra såna här planer.

Jag menade, att jag har svårt att se att du skulle få igenom ett skadeståndsanspråk, då jag känner till personer som har försökt, men inte lyckats få igenom det. Men jag önskar dig icke desto mindre all lycka.

Vad vill du ha sagt egentligen?