Rösta fram årets bästa pepparkakshus!
Så fråga David! Men jag skulle tippa att han skulle säga Tore Forsberg.
Och i så fall tror jag man skall ta uppgiften med en stor nypa salt med tanke på det som hintas om Tore i t. ex Jallais Spionerna på Säpo.
Att Forsberg och Forsberg relativt sent även förordar CP som mördaren och att han skulle erkänna och den historien gör mig än mer skeptisk mot TF.
Håller med om det sista . Visst fasen ler man artigt när man tar i hand. Bara trams att den filmsnutten skulle betyda något speciellt
Tack för svaret! Jag har ju sett " Den stora mörkläggningen" men minnet du vet.
Ja inte bara den filmsnutten som var tramsig om du frågar mig.
Nu tillhör ju dessutom de som inte alls tror på någon som helst konspiration av något slag, utan snarare på en ensam GM som agerade när tillfället dök upp helt enkelt!
Fortsatt trevlig helg!
Det finns de som avkräver att gärningsmannen dröjt kvar och avfyrat ett antal "head shots", samt pepprat Lisbet Palme så att även hon säkerligen dog.
Det är naturligtvis enbart filmrunkare som av någon outgrundlig anledning tror det finns en mall för hur profesionella agerar.
Händelseförloppet gick fort och gärningsmannen lämnade efter sig inget annant än två kulor och en hel hög med frågetecken. Om de upphittade kulorna inte är mordkulorna så finns absolut intet som kan binda en person till brottsplatsen.
Men visst, att förvandla brotrsplatsen till något Rambo hade lämnat efter sig är naturligtvis mer professionellt!
Det förväntade av en resurstark och höggradigt organiserad typ av GM hade varit att inte alls betrakta rörelser längs okänd rutt i ett folktätt och vimlande city som ett rimligt attentatstillfälle. Samt att även i övrigt agera mer i linje med vad som kan förväntas av en sådan GM.
En GM av den typen hade haft kapacitet att identifiera betydligt rimligare attentatstillfällen och som hade varit mer i linje med det förväntade. Ett sådant är i entrén till huset där makarnas bostad låg vid tillfälle när statsminstern ensam anlände sent på kvällen.
Ett attentat i eller i anslutning till bostaden under förhållanden där GM råder över omständigheterna snarare än omvänt, utfört med ändamålsenlig ammunition och någon form av automatvapen, där avskjuts en handfull skott och det främst i huvudet samt där brukas attiraljer som ljuddämpare och kanske taktiken att lämna kvar vapnet hade burit en tydlig signatur av resursstyrka och organisering.
Även om attentatet såg bara till hälften ut som något liknande detta, så hade det indikerat planläggning. Saken med MOP är dock att det avviker i alla avseenden från ett skisserat "idealfall". Och det hade inte korrigerats av att GM stannat bland folket omkring det som råkade bli mordplatsen och skjutit några skott utdaterad ammunition mot huvudena på de på marken liggande makarna med sin klumpiga revolver innan han avvek.
GM hoppas på tur eller är oinformerad gällande ett skott i ryggen och kan knappast ha reflekterat över sin personliga framtid inför detta dåd. Han framstår snarare som likgiltig i det avseendet.
Sammantaget, enligt mig bär inte dådet det höggradigt organiserade attentatets prägel. Att det ser så taffligt ut bör kunna förklaras i relation till sådan typ av GM. Alternativt så bör man skruva ner organisations- och kapacitetsgraden på attentatsgruppen om det är en sådan man föreslår.
Det är för övrigt mer belysande att fundera på hur attentatet på förhand kan ha framstått för GM snarare än att betrakta utfallet (statsministern dog platt fall av kulan i ryggen och GM kunde enkelt och ganska osedd lufsa därifrån).
Även om allt du säger här stämmer, Roerlig, så är det ändå föga relevant för Palmemordet. Det utesluter måhända en viss typ av organiserat attentat, nämligen det slag som du anser dig vilja se, men det betyder på inte vis att det utesluter alla slags organiserade attentat.
I många och långa inlägg har jag förklarat vad jag kallar för "Hasse Aro dikotomi", nämligen att i och om med att ingen visste vart Palme skulle styra kosan efter bion så måste det handla om ett tillfällighetsdåd. Lägg därtill de 43 sekunderna som i praktiken utesluter Grandmannen (= Tensonmannen) som gärningsman. Det enda sättet att få ihop en ensam gärningsman i ett tillfällighetsdåd blir då att tänka sig att gärningsmannen av en slump möter paret Palme på vägen norrut längs Sveavägens östra trottoar, och att han råkar ha ett laddat vapen på sig och då omgående reagerar genom att vända på klacken, kila ikapp och skjuta. Så ser enmansscenariot ut.
Att jag kallar det för Hasse Aros dikotomi snarare än Hasse Aros enfald beror på att jag är generöst lagd och tycker att hans resonemang är värdefullt även om det grundas på en ohållbar premiss. Han menade nämligen att "ingen kände ju till" att paret Palme ens skulle promenera hem, låt vara just den vägen förbi Dekorima, och därför följer dådets slumpmässighet med nödvändighet av det. Men antagandet om att "ingen kände till" att Palme skulle gå till Dekorima är i sig högst ifrågasättbart. Om det istället förhöll sig så, att "någon kände till" att de skulle komma dit så blir ju mötesscenariot det logiska alternativet till ett rent slumpmässigt dåd.
Dikotomin består alltså i att det finns två alternativ som fungerar. Det ena alternativet är ett rent slumpdåd där Christer Pettersson (eller vem man nu föredrar att stoppa in i den rollen) går med laddad revolver på sig och råkar möta Palme på trottoaren, och bestämmer sig då omgående för att "fimpa den jäveln" – eller något i den stilen. Det andra alternativet är ett mötesscenario där Palme går till Dekorima därför att han på förhand avtalat ett möte där med någon vid den tidpunkten.
Att jag lägger ut om dikotomin beror förstås på, att den utesluter alla de hypotetiska mordscenarier som du gång på gång lägger ut om, men som inget har med Palmemordet att göra. I våra meningsutbyten har jag då framhållit, att vi måste utgå från Palmemordet som det faktiskt skedde, och inte från något av dina fantasifoster som du först bygger upp som små halmgubbar för att sedan omgående avföra dem.
När du avför dem försöker du få det att framstå som att avförandena innebär att mordet icke kan ha varit organiserat. Men det gör de ju inte alls, utan det du avför är bara dina egna fantasifoster – i ett slags slutet kretslopp där du talar med dig själv, men där inget av det du säger har någon relevans för verklighetens Palmemord.
Hur vore det att komma ut ur den där bubblan och istället ta en titt på de faktiska omständigheterna kring Palmemordet? Vi vet ju ändå ganska mycket om hur det gick till, och även om vissa detaljer kan dryftas och debatteras kring ballistiken liksom kring gärningsman och eventuella medhjälpare, så befinner vi oss då i alla fall "nere på Sveavägen" istället för uppe i dina luftslott.
Som sagt menar jag att Hasse Aro hade rätt i sitt påståendet att om – dvs ifall att – ingen på förhand kände till vart Palme skulle styra kosan efter bion så måste det ha rört sig om ett tillfällighetsdåd utfört av en ensam galning (eller "ensamagerande opportunist" eller vad du nu vill använda för krånglig beskrivning). Men detta "om" är inget litet om, utan de uppgifter som framkommit på senare tid (från sköterskorna Österman & Sundh på Sabb) säger att det var Olof Palme som ville gå dit till Dekorima. Vad skulle han dit och göra om han inte skulle mitt i mörka vinternatten träffa någon där?
Lägger man ihop detta som just sagts med alla övriga kända omständigheter så menar i alla fall jag att det tillfällighetsdåd som Hasse Aro försökte att fuska sig fram till genom sin manipulation (med att "ingen visste var Palme skulle styra kosan") i själva verket måste uteslutas. Men eftersom dikotomin ändå är riktig så är det bara tillfällighetsalternativet som ryker, medan det andra alternativet dvs mötesscenariot står ensamt kvar.
Analysen av hur själva skjutningen kan tänkas gå till blir en helt annan under ett mötesscenario än under de scenarion du tänkt dig. Här ligger det restriktioner, inte bara på valet av tid och plats utan även på vilken personal som kan finnas på plats. Här är det inget "mordkommando" som står och spanar vid vissa svaga punkter där man kan tänkas komma åt Palme, utan här handlar det om att hålla Palme invaggad i falsk säkerhet så att han inte inser att han gått in i ett bakhåll mitt i den öppna stadsmiljön.
Ett sådant attentat mot Palme måste även beaktas ur mörkläggningssynpunkt. Hur kan man försäkra sig om att locket åker på i efterhand? Om mötet handlar om att "hämta post" från en kurir från östsidan – till exempel inför den planerade Moskvaresan i april – så har man i alla fall med automatik försäkrat sig om Lisbeths tystnad, och säkerligen även om andra i den svenska säkerhetstjänsten. En sådan posthämtning, även om den i sig inte inneburit något märkvärdigt, skulle ju lätt kunna feltolkas av skandalpressen som landsförräderi, typ att Palme var KGB-agent och skulle sälja ut landet.
Vad jag försöker säga här ännu en gång – och det här får man visst upprepa eftersom du själv bara mekaniskt upprepar din halmgubbe om att attentatet inte gick till som det borde ha gått till om du själv finge bestämma – det är att det finns många andra aspekter på ett attentat av det här slaget, inklusive de ovan nämnda men många därutöver. Vad de sammantaget innebär är att dina invändningar mot hur mordet gick till inte har någon som helst relevans för saken. Palmemordet gick till som det gick till, och eftersom vi kan utesluta att det var ett tillfällighetsdåd utfört av en ensam galning så återstår bara ett mötesscenario. Det är vad vi har att spela med här, och då tycker jag att vi borde tala om det och inte om några fantasifoster som saknar kontakt med verkligheten.
Avslutningsvis vill jag påminna om den där listan med 300 politiska mord som du tidigare dängt i huvudet på folk för att liksom visa att du verkligen vet vad du talar om. Men när jag sist synade det kortet så fick jag veta att listan var gammal och föga relevant för Palmemordet. Likväl ville jag gärna att vi skulle få se den där listan så att själva skulle avgöra dess värde för analyser av det här slaget. Men tji fick vi. Därför upprepar jag den förfrågan här igen. Hur vore det att plocka fram den där listan?
Om man får komma med det lilla tipset att fokusera mer på att läsa texten än att läsa in vad du menar är min uppfattning om sådant som inte avhandlas i det inlägg som kommenteras.
Jag argumenterar i inlägget inte mot något typ av attentat. Utan blott för att MOP framstår, i sammanfattning, som taffligt i utförandet och inte vad åtminstone jag skulle förvänta mig av en kvalificerad insats. Och exemplifierar med att beskriva ett attentat jag utan att tveka skulle bedöma som utfört av en avancerad och välorganiserad GM.
Och slutklämmen var att detta förhållande bör kunna förklaras av den som förfäktar teorier med en kvalificerad typ av GM, alternativt så kan sådana förespråkare fundera på att skruva ner sin GM:s kapacitetsgrad. Många gör redan något av detta. Ett annat alternativ är såklart att argumentera för att jag har fel och att attentatets utförande framstår som kvalificerat.
Svårare än så var det inte, Packetipiketen.
Vad vinner du på att ha en överlägsen, plump, nedsättande och oförskämd ton mot de användare som inte slickar ditt arsle eller har en annan uppfattning kring MOP? Du förstör tråden med din alfahanne-retorik. Som jag skrivit förr - du verkar (sanna min ord) lida av Napoleonkomplex. Skärpning!
Svara
- Ämnesverktyg
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Det är David Fredin i fjärde avsnittet av Den stora mörkläggningen som säger "I was told that the day before the asassination Palme met with the soviet intellegence to hand over the case of the kingdom to the KGB" och en filmsnutt med Boris Pankin, Palme och Tatarintsev visas.
En annan sak Matte tar upp är att OP dagen före mordet ska ha träffat en KGB agent. Hur vi vet att det var dagen före mordet framgick aldrig
.
Matte menar att sättet de tittar på varandra och hur speciellt OP ler visar att det fanns kopplingar mellan OP och KGB!?
Det är väl inget konstigt alls att man ser den man skakar hand med i ögonen, och ler?
Otroligt tramsig film från Matte verkligen !
.
Matte menar att sättet de tittar på varandra och hur speciellt OP ler visar att det fanns kopplingar mellan OP och KGB!?
Det är väl inget konstigt alls att man ser den man skakar hand med i ögonen, och ler?
Otroligt tramsig film från Matte verkligen !
Så fråga David! Men jag skulle tippa att han skulle säga Tore Forsberg.
Och i så fall tror jag man skall ta uppgiften med en stor nypa salt med tanke på det som hintas om Tore i t. ex Jallais Spionerna på Säpo.
Att Forsberg och Forsberg relativt sent även förordar CP som mördaren och att han skulle erkänna och den historien gör mig än mer skeptisk mot TF.
Håller med om det sista . Visst fasen ler man artigt när man tar i hand. Bara trams att den filmsnutten skulle betyda något speciellt
Citat:
Det är David Fredin i fjärde avsnittet av Den stora mörkläggningen som säger "I was told that the day before the asassination Palme met with the soviet intellegence to hand over the case of the kingdom to the KGB" och en filmsnutt med Boris Pankin, Palme och Tatarintsev visas.
Så fråga David! Men jag skulle tippa att han skulle säga Tore Forsberg.
Och i så fall tror jag man skall ta uppgiften med en stor nypa salt med tanke på det som hintas om Tore i t. ex Jallais Spionerna på Säpo.
Att Forsberg och Forsberg relativt sent även förordar CP som mördaren och att han skulle erkänna och den historien gör mig än mer skeptisk mot TF.
Håller med om det sista . Visst fasen ler man artigt när man tar i hand. Bara trams att den filmsnutten skulle betyda något speciellt
Så fråga David! Men jag skulle tippa att han skulle säga Tore Forsberg.
Och i så fall tror jag man skall ta uppgiften med en stor nypa salt med tanke på det som hintas om Tore i t. ex Jallais Spionerna på Säpo.
Att Forsberg och Forsberg relativt sent även förordar CP som mördaren och att han skulle erkänna och den historien gör mig än mer skeptisk mot TF.
Håller med om det sista . Visst fasen ler man artigt när man tar i hand. Bara trams att den filmsnutten skulle betyda något speciellt
Tack för svaret! Jag har ju sett " Den stora mörkläggningen" men minnet du vet.
Ja inte bara den filmsnutten som var tramsig om du frågar mig.
Nu tillhör ju dessutom de som inte alls tror på någon som helst konspiration av något slag, utan snarare på en ensam GM som agerade när tillfället dök upp helt enkelt!
Fortsatt trevlig helg!
Alla har ju hört Leif Ljungqvists ord i sitt telefonsamtal.
För några veckor sedan hörde jag det för miljonte gången, den här gången lyssnade jag med mera logiska öron.
Jag vill att ni lyssnar på samtalet igen. Och sedan fundera hur normalt samtalet är. Klura vad det första du skulle ha sagt när larmoperatören.
Ponera på alla anser Leifs kommentar är fullt normal.
Men det larmoperatören svarar, något som jag tolkar som en kommentar till en kollega som sitter bredvid. Är inte normal.
För några veckor sedan hörde jag det för miljonte gången, den här gången lyssnade jag med mera logiska öron.
Jag vill att ni lyssnar på samtalet igen. Och sedan fundera hur normalt samtalet är. Klura vad det första du skulle ha sagt när larmoperatören.
Ponera på alla anser Leifs kommentar är fullt normal.
Men det larmoperatören svarar, något som jag tolkar som en kommentar till en kollega som sitter bredvid. Är inte normal.
__________________
Senast redigerad av styrlund 2023-10-22 kl. 10:20.
Senast redigerad av styrlund 2023-10-22 kl. 10:20.
Många säger att mordet på OP var amatörmässigt utfört
Men gm ville döda OP gm dödade OP.
Gm lämnade mordplatsen och blev inte gripen (om man inte anser att det var Christer Pettersson som mördade OP).
Vad mer kan man begära av en gärningsman?
Men gm ville döda OP gm dödade OP.
Gm lämnade mordplatsen och blev inte gripen (om man inte anser att det var Christer Pettersson som mördade OP).
Vad mer kan man begära av en gärningsman?
__________________
Senast redigerad av Sumer 2023-10-23 kl. 10:08.
Senast redigerad av Sumer 2023-10-23 kl. 10:08.
Citat:
Det finns de som avkräver att gärningsmannen dröjt kvar och avfyrat ett antal "head shots", samt pepprat Lisbet Palme så att även hon säkerligen dog.
Det är naturligtvis enbart filmrunkare som av någon outgrundlig anledning tror det finns en mall för hur profesionella agerar.
Händelseförloppet gick fort och gärningsmannen lämnade efter sig inget annant än två kulor och en hel hög med frågetecken. Om de upphittade kulorna inte är mordkulorna så finns absolut intet som kan binda en person till brottsplatsen.
Men visst, att förvandla brotrsplatsen till något Rambo hade lämnat efter sig är naturligtvis mer professionellt!
Citat:
Det finns de som avkräver att gärningsmannen dröjt kvar och avfyrat ett antal "head shots", samt pepprat Lisbet Palme så att även hon säkerligen dog.
Det är naturligtvis enbart filmrunkare som av någon outgrundlig anledning tror det finns en mall för hur profesionella agerar.
Händelseförloppet gick fort och gärningsmannen lämnade efter sig inget annant än två kulor och en hel hög med frågetecken. Om de upphittade kulorna inte är mordkulorna så finns absolut intet som kan binda en person till brottsplatsen.
Men visst, att förvandla brotrsplatsen till något Rambo hade lämnat efter sig är naturligtvis mer professionellt!
Det är naturligtvis enbart filmrunkare som av någon outgrundlig anledning tror det finns en mall för hur profesionella agerar.
Händelseförloppet gick fort och gärningsmannen lämnade efter sig inget annant än två kulor och en hel hög med frågetecken. Om de upphittade kulorna inte är mordkulorna så finns absolut intet som kan binda en person till brottsplatsen.
Men visst, att förvandla brotrsplatsen till något Rambo hade lämnat efter sig är naturligtvis mer professionellt!
Det förväntade av en resurstark och höggradigt organiserad typ av GM hade varit att inte alls betrakta rörelser längs okänd rutt i ett folktätt och vimlande city som ett rimligt attentatstillfälle. Samt att även i övrigt agera mer i linje med vad som kan förväntas av en sådan GM.
En GM av den typen hade haft kapacitet att identifiera betydligt rimligare attentatstillfällen och som hade varit mer i linje med det förväntade. Ett sådant är i entrén till huset där makarnas bostad låg vid tillfälle när statsminstern ensam anlände sent på kvällen.
Ett attentat i eller i anslutning till bostaden under förhållanden där GM råder över omständigheterna snarare än omvänt, utfört med ändamålsenlig ammunition och någon form av automatvapen, där avskjuts en handfull skott och det främst i huvudet samt där brukas attiraljer som ljuddämpare och kanske taktiken att lämna kvar vapnet hade burit en tydlig signatur av resursstyrka och organisering.
Även om attentatet såg bara till hälften ut som något liknande detta, så hade det indikerat planläggning. Saken med MOP är dock att det avviker i alla avseenden från ett skisserat "idealfall". Och det hade inte korrigerats av att GM stannat bland folket omkring det som råkade bli mordplatsen och skjutit några skott utdaterad ammunition mot huvudena på de på marken liggande makarna med sin klumpiga revolver innan han avvek.
GM hoppas på tur eller är oinformerad gällande ett skott i ryggen och kan knappast ha reflekterat över sin personliga framtid inför detta dåd. Han framstår snarare som likgiltig i det avseendet.
Sammantaget, enligt mig bär inte dådet det höggradigt organiserade attentatets prägel. Att det ser så taffligt ut bör kunna förklaras i relation till sådan typ av GM. Alternativt så bör man skruva ner organisations- och kapacitetsgraden på attentatsgruppen om det är en sådan man föreslår.
Det är för övrigt mer belysande att fundera på hur attentatet på förhand kan ha framstått för GM snarare än att betrakta utfallet (statsministern dog platt fall av kulan i ryggen och GM kunde enkelt och ganska osedd lufsa därifrån).
Kollade just Anders "Skivis" Olssons senaste alster på hans YouTube-kanal Skivis73. Fokus har nu förflyttats från walkie-talkies till frågan om någon följde efter paret Palme från Grand till mordplatsen. En mycket genomarbetad och i stora stycken gedigen genomgång på blir det, på 75 minuter. Det är inget maraton à la Skivis' videor om Stig Engström, och det kanske vi ska vara glada för. Men på 75 minuter får han in en hel del detaljer för att underbygga och brodera på översikten.
https://www.youtube.com/watch?v=DYjJPrrFhlU&pp=ygULcGFsbWVtb3JkZXQ%3D
Som alltid finns det förtjänster, och tidvis rentav stora förtjänster, med Skivis' utläggningar. Här har han använt någon slags mjukvara för att framställa egna "fantombilder", vilket jag tyckte var ett kul och bra grepp – detta även om det kanske inte alltid blir hundraprocentigt träffsäkert och i värsta fall kan leda tankarna fel på det sätt som alltid blir fallet med fantombilder. Men för videoformatet funkar det alldeles utmärkt och blir ett verktyg inte bara i analysen utan även för att göra framställningen visuellt intressant för tittarna.
I mångt och mycket håller jag med om den del av Skivis analys, som utmynnar i att det är en och samme "Grandman" som blir sedd av hela raden av vittnen vid Grand och längs vägen till mordplatsen – plus rentav några till som Skivis utelämnar. Dessa utelämnanden av Grandvittnena Falk, Knubb och Dager störde mig något, särskilt när det gäller Falk som ju sett sin "grandman" redan en halvtimme före bioföreställningen.
Det mest tveksamma inslaget i Skivis Grandresonemang tyckte jag handlade om vittnet Thunström och iakttagelsen av en man inne i biosalongen under den tidiga föreställningen av Bröderna Mozart, vilken i och för sig förklarar utelämnandet av Falk från Skivis' historia. Samtidigt menar jag att det utelämnandet i sig säger en del om Skivis' metoder. Han är ganska lömsk och försåtlig i dessa små manipulationer som han tar till för att utan avsiktsförklaring driva sin egen tes lite i smyg. Man måste vara uppmärksam för att se vad han håller på med.
Sådana här småmanipulationer dyker upp lite här och var, och inte bara i den här framställningen utan i alla Skivis' videor. Tigandet om Falk till förmån för Thunström är bara det första exemplet den här gången, men det kommer mera. Till exempel manipulerar han även Fauzzis position när denne hör skotten och gör iakttagelsen av Björkman nere vid Dekorima. Här påstår Skivis rätt och slätt att Fauzzi då befinner sig strax norr om Adolf Fredriks Kyrkogata, vilket är en ren förfalskning av vad som framkom vid vallningen av Fauzzi, och där han uppgav att han varit ett kvarter längre upp vid Kammakargatan.
Vad har då den här grejen för betydelse? Jo genom att förfalska vad Fauzzi uppgivit så ser Skivis till att trolla bort de där besvärliga "43 sekunderna" i tidsdiskrepans mellan paret Palmes och Fauzzis gångtider från mötesplatsen vid La Carterie fram till mordplatsen respektive Kammakargatan. För om man inte sopar dessa 43 sekunder under mattan så blir resultatet att "Tensonmannen" som Fauzzi ser gå efter paret Palme antingen måste passera dem medan de stannar till eller så måste han också stanna till och prata med dem.
Med andra ord är Tensonmannen antingen någon som paret Palme känner eller så är han någon som bara råkat hamna där bakom dem och som knatar vidare söderut när de gör ett uppehåll. Av de två alternativen är det väl ganska uppenbart, menar jag, att det är det förra som gäller, dvs att Tensonmannen känner paret Palme och stannar och pratar med dem någonstans mellan La Carterie och Dekorima. För om han inte känt dem utan fortsatt förbi dem så skulle han ju bara ha hunnit till Apelbergsgatan innan skotten avfyrades och då borde han ha stannat och vänt om som Enocksson & Blomkvist på västra sidan, eller åtminstone borde han ha hört av sig till polisen efteråt.
Om det här "lilla problemet" håller Skivis noggrant tand för tunga i sin framställning. Istället förfalskar han alltså bevismaterialet genom att flytta platsen där Fauzzi hörde skotten nästan ett helt kvarter söderut. Vips var de 43 sekunderna borta och då går det ju fint att hävda att det var Tensonmannen som sköt Palme – vilket Skivis mycket riktigt gör. Men det resultatet uppnår han genom direkt lögn rörande Fauzzis position, genom vilken han sedan kan sopa de 43 sekunderna under mattan.
För om han inte ljuger och sopar under mattan så faller hans teori i bitar. Då talar vi om den teori han hela tiden haft och den tes han hela tiden drivit, men utan att uppge för sina tittare att det är det han håller på med. Istället försöker han får sin tes att framstå som ett naturligt och rentav oundvikligt resultat av objektiv analys.
Det är lömskt som attan, särskilt för dem som inte är så väl bevandrade i Palmemordet och som därför lätt går på sådana här fällor och fulknep som Skivis lägger ut och använder sig av. I sitt arbetssätt påminner han därför starkt om Jeremiah Björkman (eller är det Karlsson?) som också håller på med den här typen av förtiganden och småmanipulationer.
Intressant nog har både Skivis och Jeremiah i stort sett samma inställning till vittnet Morelius' uppgifter om en väntande "Dekorimaman" som sedan skjuter Palme. Efter diverse krumbukter för att uppnå det på förhand bestämda och önskvärda resultatet – nämligen att Morelius' Dekorimaman i själva verket är vittnet Björkman – så drar de här filurerna slutsatsen att Morelius' uppgifter inte är mycket att hänga i granen. Däremot är de värdefulla i alla de andra avseenden som stödjer Skivis & Jeremiahs egna förutfattade meningar. Då förvandlas Morelius' hux flux till ett pålitligt och relevant vittne.
Även här är det naturligtvis så, att Morelius måste gaslightas och dennes Dekorimaman undanröjas för att bereda vägen för det på förhand bestämda resultatet att Tensonmannen sköt Palme.
Det här förfarandet fortsätter naturligtvis även efter skotten, där vittnet Jeppssons uppgifter måste skruvas och manipuleras för att få ihop det till att det är Grandmannen (= Tensonmannen) som denne ser springa förbi byggbarackerna inne på Tunnelgatan och vidare uppför trapporna till åsen. Man trixar då med kroppslängden och även med ytterplaggen, där piketpolisen Wikströms andrahandsuppgifter får träda in istället för Jeppssons egna utförliga ord i flera förhör.
Sedan trixas det naturligtvis även med "kepsmössan", dvs den huvudbonad som varken är någon keps eller någon mössa utan någon slags hybrid. Det här är ju annars Jeremiahs specialitet, där han till och med gett sig in på handgriplig mörkläggning genom att göra experiment där han drar ner belysningen tills man inte längre kan se någon skillnad mellan keps och mössa. I verkligheten säger Jeppsson förstås keps, och detta utan några större tvivel eller reservationer. Morelius och Björkman däremot sätter en sotarmössa typ "gökbo" på mördaren. Är det verkligen samme man de sett?
På den frågan ger Skivis ett resolut svar, nämligen att det vore "orimligt" att ett tjog vittnen skulle ha missat en eventuell andre man som redan befann sig inne i gränden när skotten avfyrades. Jeppssons eget brev till polisen om att han inte var helt säker på att det verkligen var mördaren han sett, det avfärdar Skivis med en fnysning. Så Jeppsson måste alltså gaslightas, detta utöver den redan noterade förvanskningen av de vittnesuppgifter denne lämnat till polisen och även under ed i domstol.
Men än värre än så är den totala gaslightingen av Lisbeth Palmes uppgift – först till polisen och sedan både i tingsrätten och hovrätten – om vart mördaren tog vägen efter skotten. Där säger Lisbeth att mördaren korsade Tunnelgatan till dess södra sida när han sprang inåt gränden, och att han då dröjde sig kvar en längre stund vid barackernas västra ände (som vetter mot mordplatsen) där hon såg honom stå och glo minst en minut efter skotten.
Det här "lilla problemet" satsar både Skivis och Jeremiah på att försöka tiga ihjäl. För om det är riktigt som Lisbeth säger så kan ju mördaren inte samtidigt ha sprungit förbi barackerna och vidare uppför trapporna till åsen – vilket är deras förutfattade mening och det på förhand bestämda resultatet av deras fejkanalyser.
Just det här momentet i fejkandet kröns i Skivis' fall av att han även manipulerar vittnet Nieminens signalementsuppgifter på mannen hon såg uppe på David Bagares Gata, och naturligtvis går de här manipulationerna i precis samma riktning som alla andra smålögner och manipulationer, nämligen att även Nieminen misstagit sig på färg och form på ett sådant sätt att hennes signalement egentligen inte liknar den gärningsman som Björkman och Morelius beskriver.
Här bör noteras att det bara är dessa två vittnen – Björkman och Morelius – som ser hela mordförloppet inklusive sekunderna före skotten. Alla andra vittnen ser det hela i efterhand och på avstånd. Om man ska karakterisera gärningsmannen, vilket ju är vad Skivis sätter sig för med i den här videon, så måste man väga in alla sådana faktorer istället för att dra vittnena över en kam och nå fram till någon slags enkla genomsnitt. Likväl är det vad Skivis gör, och då kommer han fram till att gärningsmannen är medelålders, medellång och normalklädd, och han rör sig på ett lagom normalt sätt, dvs vare sig perfekt eller starkt avvikande.
I slutänden blir det lite skrattretande, när Skivis med myndig stämma kungör att mördaren minsann måste vara 178-180 cm lång (dvs ganska exakt medellång), och att han har ett normalplagg på sig som varken är någon jacka eller rock, och som varken är långt eller kort utan når precis lagom långt ner på låret. Huvudbonaden är något som liknar en "jeepcap", och som utmärker sig av att varken ha någon färg eller form, och den är varken någon keps eller mössa utan en normalhuvudbonad. Det är rena snurren alltihop, men när hjulet snurrat färdigt så är det huset som kammar hem potten. För det är så som spelet är riggat.
https://www.youtube.com/watch?v=DYjJPrrFhlU&pp=ygULcGFsbWVtb3JkZXQ%3D
Som alltid finns det förtjänster, och tidvis rentav stora förtjänster, med Skivis' utläggningar. Här har han använt någon slags mjukvara för att framställa egna "fantombilder", vilket jag tyckte var ett kul och bra grepp – detta även om det kanske inte alltid blir hundraprocentigt träffsäkert och i värsta fall kan leda tankarna fel på det sätt som alltid blir fallet med fantombilder. Men för videoformatet funkar det alldeles utmärkt och blir ett verktyg inte bara i analysen utan även för att göra framställningen visuellt intressant för tittarna.
I mångt och mycket håller jag med om den del av Skivis analys, som utmynnar i att det är en och samme "Grandman" som blir sedd av hela raden av vittnen vid Grand och längs vägen till mordplatsen – plus rentav några till som Skivis utelämnar. Dessa utelämnanden av Grandvittnena Falk, Knubb och Dager störde mig något, särskilt när det gäller Falk som ju sett sin "grandman" redan en halvtimme före bioföreställningen.
Det mest tveksamma inslaget i Skivis Grandresonemang tyckte jag handlade om vittnet Thunström och iakttagelsen av en man inne i biosalongen under den tidiga föreställningen av Bröderna Mozart, vilken i och för sig förklarar utelämnandet av Falk från Skivis' historia. Samtidigt menar jag att det utelämnandet i sig säger en del om Skivis' metoder. Han är ganska lömsk och försåtlig i dessa små manipulationer som han tar till för att utan avsiktsförklaring driva sin egen tes lite i smyg. Man måste vara uppmärksam för att se vad han håller på med.
Sådana här småmanipulationer dyker upp lite här och var, och inte bara i den här framställningen utan i alla Skivis' videor. Tigandet om Falk till förmån för Thunström är bara det första exemplet den här gången, men det kommer mera. Till exempel manipulerar han även Fauzzis position när denne hör skotten och gör iakttagelsen av Björkman nere vid Dekorima. Här påstår Skivis rätt och slätt att Fauzzi då befinner sig strax norr om Adolf Fredriks Kyrkogata, vilket är en ren förfalskning av vad som framkom vid vallningen av Fauzzi, och där han uppgav att han varit ett kvarter längre upp vid Kammakargatan.
Vad har då den här grejen för betydelse? Jo genom att förfalska vad Fauzzi uppgivit så ser Skivis till att trolla bort de där besvärliga "43 sekunderna" i tidsdiskrepans mellan paret Palmes och Fauzzis gångtider från mötesplatsen vid La Carterie fram till mordplatsen respektive Kammakargatan. För om man inte sopar dessa 43 sekunder under mattan så blir resultatet att "Tensonmannen" som Fauzzi ser gå efter paret Palme antingen måste passera dem medan de stannar till eller så måste han också stanna till och prata med dem.
Med andra ord är Tensonmannen antingen någon som paret Palme känner eller så är han någon som bara råkat hamna där bakom dem och som knatar vidare söderut när de gör ett uppehåll. Av de två alternativen är det väl ganska uppenbart, menar jag, att det är det förra som gäller, dvs att Tensonmannen känner paret Palme och stannar och pratar med dem någonstans mellan La Carterie och Dekorima. För om han inte känt dem utan fortsatt förbi dem så skulle han ju bara ha hunnit till Apelbergsgatan innan skotten avfyrades och då borde han ha stannat och vänt om som Enocksson & Blomkvist på västra sidan, eller åtminstone borde han ha hört av sig till polisen efteråt.
Om det här "lilla problemet" håller Skivis noggrant tand för tunga i sin framställning. Istället förfalskar han alltså bevismaterialet genom att flytta platsen där Fauzzi hörde skotten nästan ett helt kvarter söderut. Vips var de 43 sekunderna borta och då går det ju fint att hävda att det var Tensonmannen som sköt Palme – vilket Skivis mycket riktigt gör. Men det resultatet uppnår han genom direkt lögn rörande Fauzzis position, genom vilken han sedan kan sopa de 43 sekunderna under mattan.
För om han inte ljuger och sopar under mattan så faller hans teori i bitar. Då talar vi om den teori han hela tiden haft och den tes han hela tiden drivit, men utan att uppge för sina tittare att det är det han håller på med. Istället försöker han får sin tes att framstå som ett naturligt och rentav oundvikligt resultat av objektiv analys.
Det är lömskt som attan, särskilt för dem som inte är så väl bevandrade i Palmemordet och som därför lätt går på sådana här fällor och fulknep som Skivis lägger ut och använder sig av. I sitt arbetssätt påminner han därför starkt om Jeremiah Björkman (eller är det Karlsson?) som också håller på med den här typen av förtiganden och småmanipulationer.
Intressant nog har både Skivis och Jeremiah i stort sett samma inställning till vittnet Morelius' uppgifter om en väntande "Dekorimaman" som sedan skjuter Palme. Efter diverse krumbukter för att uppnå det på förhand bestämda och önskvärda resultatet – nämligen att Morelius' Dekorimaman i själva verket är vittnet Björkman – så drar de här filurerna slutsatsen att Morelius' uppgifter inte är mycket att hänga i granen. Däremot är de värdefulla i alla de andra avseenden som stödjer Skivis & Jeremiahs egna förutfattade meningar. Då förvandlas Morelius' hux flux till ett pålitligt och relevant vittne.
Även här är det naturligtvis så, att Morelius måste gaslightas och dennes Dekorimaman undanröjas för att bereda vägen för det på förhand bestämda resultatet att Tensonmannen sköt Palme.
Det här förfarandet fortsätter naturligtvis även efter skotten, där vittnet Jeppssons uppgifter måste skruvas och manipuleras för att få ihop det till att det är Grandmannen (= Tensonmannen) som denne ser springa förbi byggbarackerna inne på Tunnelgatan och vidare uppför trapporna till åsen. Man trixar då med kroppslängden och även med ytterplaggen, där piketpolisen Wikströms andrahandsuppgifter får träda in istället för Jeppssons egna utförliga ord i flera förhör.
Sedan trixas det naturligtvis även med "kepsmössan", dvs den huvudbonad som varken är någon keps eller någon mössa utan någon slags hybrid. Det här är ju annars Jeremiahs specialitet, där han till och med gett sig in på handgriplig mörkläggning genom att göra experiment där han drar ner belysningen tills man inte längre kan se någon skillnad mellan keps och mössa. I verkligheten säger Jeppsson förstås keps, och detta utan några större tvivel eller reservationer. Morelius och Björkman däremot sätter en sotarmössa typ "gökbo" på mördaren. Är det verkligen samme man de sett?
På den frågan ger Skivis ett resolut svar, nämligen att det vore "orimligt" att ett tjog vittnen skulle ha missat en eventuell andre man som redan befann sig inne i gränden när skotten avfyrades. Jeppssons eget brev till polisen om att han inte var helt säker på att det verkligen var mördaren han sett, det avfärdar Skivis med en fnysning. Så Jeppsson måste alltså gaslightas, detta utöver den redan noterade förvanskningen av de vittnesuppgifter denne lämnat till polisen och även under ed i domstol.
Men än värre än så är den totala gaslightingen av Lisbeth Palmes uppgift – först till polisen och sedan både i tingsrätten och hovrätten – om vart mördaren tog vägen efter skotten. Där säger Lisbeth att mördaren korsade Tunnelgatan till dess södra sida när han sprang inåt gränden, och att han då dröjde sig kvar en längre stund vid barackernas västra ände (som vetter mot mordplatsen) där hon såg honom stå och glo minst en minut efter skotten.
Det här "lilla problemet" satsar både Skivis och Jeremiah på att försöka tiga ihjäl. För om det är riktigt som Lisbeth säger så kan ju mördaren inte samtidigt ha sprungit förbi barackerna och vidare uppför trapporna till åsen – vilket är deras förutfattade mening och det på förhand bestämda resultatet av deras fejkanalyser.
Just det här momentet i fejkandet kröns i Skivis' fall av att han även manipulerar vittnet Nieminens signalementsuppgifter på mannen hon såg uppe på David Bagares Gata, och naturligtvis går de här manipulationerna i precis samma riktning som alla andra smålögner och manipulationer, nämligen att även Nieminen misstagit sig på färg och form på ett sådant sätt att hennes signalement egentligen inte liknar den gärningsman som Björkman och Morelius beskriver.
Här bör noteras att det bara är dessa två vittnen – Björkman och Morelius – som ser hela mordförloppet inklusive sekunderna före skotten. Alla andra vittnen ser det hela i efterhand och på avstånd. Om man ska karakterisera gärningsmannen, vilket ju är vad Skivis sätter sig för med i den här videon, så måste man väga in alla sådana faktorer istället för att dra vittnena över en kam och nå fram till någon slags enkla genomsnitt. Likväl är det vad Skivis gör, och då kommer han fram till att gärningsmannen är medelålders, medellång och normalklädd, och han rör sig på ett lagom normalt sätt, dvs vare sig perfekt eller starkt avvikande.
I slutänden blir det lite skrattretande, när Skivis med myndig stämma kungör att mördaren minsann måste vara 178-180 cm lång (dvs ganska exakt medellång), och att han har ett normalplagg på sig som varken är någon jacka eller rock, och som varken är långt eller kort utan når precis lagom långt ner på låret. Huvudbonaden är något som liknar en "jeepcap", och som utmärker sig av att varken ha någon färg eller form, och den är varken någon keps eller mössa utan en normalhuvudbonad. Det är rena snurren alltihop, men när hjulet snurrat färdigt så är det huset som kammar hem potten. För det är så som spelet är riggat.
Citat:
Det förväntade av en resurstark och höggradigt organiserad typ av GM hade varit att inte alls betrakta rörelser längs okänd rutt i ett folktätt och vimlande city som ett rimligt attentatstillfälle. Samt att även i övrigt agera mer i linje med vad som kan förväntas av en sådan GM.
En GM av den typen hade haft kapacitet att identifiera betydligt rimligare attentatstillfällen och som hade varit mer i linje med det förväntade. Ett sådant är i entrén till huset där makarnas bostad låg vid tillfälle när statsminstern ensam anlände sent på kvällen.
Ett attentat i eller i anslutning till bostaden under förhållanden där GM råder över omständigheterna snarare än omvänt, utfört med ändamålsenlig ammunition och någon form av automatvapen, där avskjuts en handfull skott och det främst i huvudet samt där brukas attiraljer som ljuddämpare och kanske taktiken att lämna kvar vapnet hade burit en tydlig signatur av resursstyrka och organisering.
Även om attentatet såg bara till hälften ut som något liknande detta, så hade det indikerat planläggning. Saken med MOP är dock att det avviker i alla avseenden från ett skisserat "idealfall". Och det hade inte korrigerats av att GM stannat bland folket omkring det som råkade bli mordplatsen och skjutit några skott utdaterad ammunition mot huvudena på de på marken liggande makarna med sin klumpiga revolver innan han avvek.
GM hoppas på tur eller är oinformerad gällande ett skott i ryggen och kan knappast ha reflekterat över sin personliga framtid inför detta dåd. Han framstår snarare som likgiltig i det avseendet.
Sammantaget, enligt mig bär inte dådet det höggradigt organiserade attentatets prägel. Att det ser så taffligt ut bör kunna förklaras i relation till sådan typ av GM. Alternativt så bör man skruva ner organisations- och kapacitetsgraden på attentatsgruppen om det är en sådan man föreslår.
Det är för övrigt mer belysande att fundera på hur attentatet på förhand kan ha framstått för GM snarare än att betrakta utfallet (statsministern dog platt fall av kulan i ryggen och GM kunde enkelt och ganska osedd lufsa därifrån).
En GM av den typen hade haft kapacitet att identifiera betydligt rimligare attentatstillfällen och som hade varit mer i linje med det förväntade. Ett sådant är i entrén till huset där makarnas bostad låg vid tillfälle när statsminstern ensam anlände sent på kvällen.
Ett attentat i eller i anslutning till bostaden under förhållanden där GM råder över omständigheterna snarare än omvänt, utfört med ändamålsenlig ammunition och någon form av automatvapen, där avskjuts en handfull skott och det främst i huvudet samt där brukas attiraljer som ljuddämpare och kanske taktiken att lämna kvar vapnet hade burit en tydlig signatur av resursstyrka och organisering.
Även om attentatet såg bara till hälften ut som något liknande detta, så hade det indikerat planläggning. Saken med MOP är dock att det avviker i alla avseenden från ett skisserat "idealfall". Och det hade inte korrigerats av att GM stannat bland folket omkring det som råkade bli mordplatsen och skjutit några skott utdaterad ammunition mot huvudena på de på marken liggande makarna med sin klumpiga revolver innan han avvek.
GM hoppas på tur eller är oinformerad gällande ett skott i ryggen och kan knappast ha reflekterat över sin personliga framtid inför detta dåd. Han framstår snarare som likgiltig i det avseendet.
Sammantaget, enligt mig bär inte dådet det höggradigt organiserade attentatets prägel. Att det ser så taffligt ut bör kunna förklaras i relation till sådan typ av GM. Alternativt så bör man skruva ner organisations- och kapacitetsgraden på attentatsgruppen om det är en sådan man föreslår.
Det är för övrigt mer belysande att fundera på hur attentatet på förhand kan ha framstått för GM snarare än att betrakta utfallet (statsministern dog platt fall av kulan i ryggen och GM kunde enkelt och ganska osedd lufsa därifrån).
Även om allt du säger här stämmer, Roerlig, så är det ändå föga relevant för Palmemordet. Det utesluter måhända en viss typ av organiserat attentat, nämligen det slag som du anser dig vilja se, men det betyder på inte vis att det utesluter alla slags organiserade attentat.
I många och långa inlägg har jag förklarat vad jag kallar för "Hasse Aro dikotomi", nämligen att i och om med att ingen visste vart Palme skulle styra kosan efter bion så måste det handla om ett tillfällighetsdåd. Lägg därtill de 43 sekunderna som i praktiken utesluter Grandmannen (= Tensonmannen) som gärningsman. Det enda sättet att få ihop en ensam gärningsman i ett tillfällighetsdåd blir då att tänka sig att gärningsmannen av en slump möter paret Palme på vägen norrut längs Sveavägens östra trottoar, och att han råkar ha ett laddat vapen på sig och då omgående reagerar genom att vända på klacken, kila ikapp och skjuta. Så ser enmansscenariot ut.
Att jag kallar det för Hasse Aros dikotomi snarare än Hasse Aros enfald beror på att jag är generöst lagd och tycker att hans resonemang är värdefullt även om det grundas på en ohållbar premiss. Han menade nämligen att "ingen kände ju till" att paret Palme ens skulle promenera hem, låt vara just den vägen förbi Dekorima, och därför följer dådets slumpmässighet med nödvändighet av det. Men antagandet om att "ingen kände till" att Palme skulle gå till Dekorima är i sig högst ifrågasättbart. Om det istället förhöll sig så, att "någon kände till" att de skulle komma dit så blir ju mötesscenariot det logiska alternativet till ett rent slumpmässigt dåd.
Dikotomin består alltså i att det finns två alternativ som fungerar. Det ena alternativet är ett rent slumpdåd där Christer Pettersson (eller vem man nu föredrar att stoppa in i den rollen) går med laddad revolver på sig och råkar möta Palme på trottoaren, och bestämmer sig då omgående för att "fimpa den jäveln" – eller något i den stilen. Det andra alternativet är ett mötesscenario där Palme går till Dekorima därför att han på förhand avtalat ett möte där med någon vid den tidpunkten.
Att jag lägger ut om dikotomin beror förstås på, att den utesluter alla de hypotetiska mordscenarier som du gång på gång lägger ut om, men som inget har med Palmemordet att göra. I våra meningsutbyten har jag då framhållit, att vi måste utgå från Palmemordet som det faktiskt skedde, och inte från något av dina fantasifoster som du först bygger upp som små halmgubbar för att sedan omgående avföra dem.
När du avför dem försöker du få det att framstå som att avförandena innebär att mordet icke kan ha varit organiserat. Men det gör de ju inte alls, utan det du avför är bara dina egna fantasifoster – i ett slags slutet kretslopp där du talar med dig själv, men där inget av det du säger har någon relevans för verklighetens Palmemord.
Hur vore det att komma ut ur den där bubblan och istället ta en titt på de faktiska omständigheterna kring Palmemordet? Vi vet ju ändå ganska mycket om hur det gick till, och även om vissa detaljer kan dryftas och debatteras kring ballistiken liksom kring gärningsman och eventuella medhjälpare, så befinner vi oss då i alla fall "nere på Sveavägen" istället för uppe i dina luftslott.
Som sagt menar jag att Hasse Aro hade rätt i sitt påståendet att om – dvs ifall att – ingen på förhand kände till vart Palme skulle styra kosan efter bion så måste det ha rört sig om ett tillfällighetsdåd utfört av en ensam galning (eller "ensamagerande opportunist" eller vad du nu vill använda för krånglig beskrivning). Men detta "om" är inget litet om, utan de uppgifter som framkommit på senare tid (från sköterskorna Österman & Sundh på Sabb) säger att det var Olof Palme som ville gå dit till Dekorima. Vad skulle han dit och göra om han inte skulle mitt i mörka vinternatten träffa någon där?
Lägger man ihop detta som just sagts med alla övriga kända omständigheter så menar i alla fall jag att det tillfällighetsdåd som Hasse Aro försökte att fuska sig fram till genom sin manipulation (med att "ingen visste var Palme skulle styra kosan") i själva verket måste uteslutas. Men eftersom dikotomin ändå är riktig så är det bara tillfällighetsalternativet som ryker, medan det andra alternativet dvs mötesscenariot står ensamt kvar.
Analysen av hur själva skjutningen kan tänkas gå till blir en helt annan under ett mötesscenario än under de scenarion du tänkt dig. Här ligger det restriktioner, inte bara på valet av tid och plats utan även på vilken personal som kan finnas på plats. Här är det inget "mordkommando" som står och spanar vid vissa svaga punkter där man kan tänkas komma åt Palme, utan här handlar det om att hålla Palme invaggad i falsk säkerhet så att han inte inser att han gått in i ett bakhåll mitt i den öppna stadsmiljön.
Ett sådant attentat mot Palme måste även beaktas ur mörkläggningssynpunkt. Hur kan man försäkra sig om att locket åker på i efterhand? Om mötet handlar om att "hämta post" från en kurir från östsidan – till exempel inför den planerade Moskvaresan i april – så har man i alla fall med automatik försäkrat sig om Lisbeths tystnad, och säkerligen även om andra i den svenska säkerhetstjänsten. En sådan posthämtning, även om den i sig inte inneburit något märkvärdigt, skulle ju lätt kunna feltolkas av skandalpressen som landsförräderi, typ att Palme var KGB-agent och skulle sälja ut landet.
Vad jag försöker säga här ännu en gång – och det här får man visst upprepa eftersom du själv bara mekaniskt upprepar din halmgubbe om att attentatet inte gick till som det borde ha gått till om du själv finge bestämma – det är att det finns många andra aspekter på ett attentat av det här slaget, inklusive de ovan nämnda men många därutöver. Vad de sammantaget innebär är att dina invändningar mot hur mordet gick till inte har någon som helst relevans för saken. Palmemordet gick till som det gick till, och eftersom vi kan utesluta att det var ett tillfällighetsdåd utfört av en ensam galning så återstår bara ett mötesscenario. Det är vad vi har att spela med här, och då tycker jag att vi borde tala om det och inte om några fantasifoster som saknar kontakt med verkligheten.
Avslutningsvis vill jag påminna om den där listan med 300 politiska mord som du tidigare dängt i huvudet på folk för att liksom visa att du verkligen vet vad du talar om. Men när jag sist synade det kortet så fick jag veta att listan var gammal och föga relevant för Palmemordet. Likväl ville jag gärna att vi skulle få se den där listan så att själva skulle avgöra dess värde för analyser av det här slaget. Men tji fick vi. Därför upprepar jag den förfrågan här igen. Hur vore det att plocka fram den där listan?
Citat:
Även om allt du säger här stämmer, Roerlig, så är det ändå föga relevant för Palmemordet. Det utesluter måhända en viss typ av organiserat attentat, nämligen det slag som du anser dig vilja se, men det betyder på inte vis att det utesluter alla slags organiserade attentat.
Om man får komma med det lilla tipset att fokusera mer på att läsa texten än att läsa in vad du menar är min uppfattning om sådant som inte avhandlas i det inlägg som kommenteras.
Jag argumenterar i inlägget inte mot något typ av attentat. Utan blott för att MOP framstår, i sammanfattning, som taffligt i utförandet och inte vad åtminstone jag skulle förvänta mig av en kvalificerad insats. Och exemplifierar med att beskriva ett attentat jag utan att tveka skulle bedöma som utfört av en avancerad och välorganiserad GM.
Och slutklämmen var att detta förhållande bör kunna förklaras av den som förfäktar teorier med en kvalificerad typ av GM, alternativt så kan sådana förespråkare fundera på att skruva ner sin GM:s kapacitetsgrad. Många gör redan något av detta. Ett annat alternativ är såklart att argumentera för att jag har fel och att attentatets utförande framstår som kvalificerat.
Svårare än så var det inte, Packetipiketen.
Citat:
I många och långa inlägg har jag förklarat vad jag kallar för "Hasse Aro dikotomi", nämligen att i och om med att ingen visste vart Palme skulle styra kosan efter bion så måste det handla om ett tillfällighetsdåd. Lägg därtill de 43 sekunderna som i praktiken utesluter Grandmannen (= Tensonmannen) som gärningsman. Det enda sättet att få ihop en ensam gärningsman i ett tillfällighetsdåd blir då att tänka sig att gärningsmannen av en slump möter paret Palme på vägen norrut längs Sveavägens östra trottoar, och att han råkar ha ett laddat vapen på sig och då omgående reagerar genom att vända på klacken, kila ikapp och skjuta. Så ser enmansscenariot ut.
Att jag kallar det för Hasse Aros dikotomi snarare än Hasse Aros enfald beror på att jag är generöst lagd och tycker att hans resonemang är värdefullt även om det grundas på en ohållbar premiss. Han menade nämligen att "ingen kände ju till" att paret Palme ens skulle promenera hem, låt vara just den vägen förbi Dekorima, och därför följer dådets slumpmässighet med nödvändighet av det. Men antagandet om att "ingen kände till" att Palme skulle gå till Dekorima är i sig högst ifrågasättbart. Om det istället förhöll sig så, att "någon kände till" att de skulle komma dit så blir ju mötesscenariot det logiska alternativet till ett rent slumpmässigt dåd.
Dikotomin består alltså i att det finns två alternativ som fungerar. Det ena alternativet är ett rent slumpdåd där Christer Pettersson (eller vem man nu föredrar att stoppa in i den rollen) går med laddad revolver på sig och råkar möta Palme på trottoaren, och bestämmer sig då omgående för att "fimpa den jäveln" – eller något i den stilen. Det andra alternativet är ett mötesscenario där Palme går till Dekorima därför att han på förhand avtalat ett möte där med någon vid den tidpunkten.
Att jag lägger ut om dikotomin beror förstås på, att den utesluter alla de hypotetiska mordscenarier som du gång på gång lägger ut om, men som inget har med Palmemordet att göra. I våra meningsutbyten har jag då framhållit, att vi måste utgå från Palmemordet som det faktiskt skedde, och inte från något av dina fantasifoster som du först bygger upp som små halmgubbar för att sedan omgående avföra dem.
När du avför dem försöker du få det att framstå som att avförandena innebär att mordet icke kan ha varit organiserat. Men det gör de ju inte alls, utan det du avför är bara dina egna fantasifoster – i ett slags slutet kretslopp där du talar med dig själv, men där inget av det du säger har någon relevans för verklighetens Palmemord.
Hur vore det att komma ut ur den där bubblan och istället ta en titt på de faktiska omständigheterna kring Palmemordet? Vi vet ju ändå ganska mycket om hur det gick till, och även om vissa detaljer kan dryftas och debatteras kring ballistiken liksom kring gärningsman och eventuella medhjälpare, så befinner vi oss då i alla fall "nere på Sveavägen" istället för uppe i dina luftslott.
Som sagt menar jag att Hasse Aro hade rätt i sitt påståendet att om – dvs ifall att – ingen på förhand kände till vart Palme skulle styra kosan efter bion så måste det ha rört sig om ett tillfällighetsdåd utfört av en ensam galning (eller "ensamagerande opportunist" eller vad du nu vill använda för krånglig beskrivning). Men detta "om" är inget litet om, utan de uppgifter som framkommit på senare tid (från sköterskorna Österman & Sundh på Sabb) säger att det var Olof Palme som ville gå dit till Dekorima. Vad skulle han dit och göra om han inte skulle mitt i mörka vinternatten träffa någon där?
Lägger man ihop detta som just sagts med alla övriga kända omständigheter så menar i alla fall jag att det tillfällighetsdåd som Hasse Aro försökte att fuska sig fram till genom sin manipulation (med att "ingen visste var Palme skulle styra kosan") i själva verket måste uteslutas. Men eftersom dikotomin ändå är riktig så är det bara tillfällighetsalternativet som ryker, medan det andra alternativet dvs mötesscenariot står ensamt kvar.
Analysen av hur själva skjutningen kan tänkas gå till blir en helt annan under ett mötesscenario än under de scenarion du tänkt dig. Här ligger det restriktioner, inte bara på valet av tid och plats utan även på vilken personal som kan finnas på plats. Här är det inget "mordkommando" som står och spanar vid vissa svaga punkter där man kan tänkas komma åt Palme, utan här handlar det om att hålla Palme invaggad i falsk säkerhet så att han inte inser att han gått in i ett bakhåll mitt i den öppna stadsmiljön.
Ett sådant attentat mot Palme måste även beaktas ur mörkläggningssynpunkt. Hur kan man försäkra sig om att locket åker på i efterhand? Om mötet handlar om att "hämta post" från en kurir från östsidan – till exempel inför den planerade Moskvaresan i april – så har man i alla fall med automatik försäkrat sig om Lisbeths tystnad, och säkerligen även om andra i den svenska säkerhetstjänsten. En sådan posthämtning, även om den i sig inte inneburit något märkvärdigt, skulle ju lätt kunna feltolkas av skandalpressen som landsförräderi, typ att Palme var KGB-agent och skulle sälja ut landet.
Vad jag försöker säga här ännu en gång – och det här får man visst upprepa eftersom du själv bara mekaniskt upprepar din halmgubbe om att attentatet inte gick till som det borde ha gått till om du själv finge bestämma – det är att det finns många andra aspekter på ett attentat av det här slaget, inklusive de ovan nämnda men många därutöver. Vad de sammantaget innebär är att dina invändningar mot hur mordet gick till inte har någon som helst relevans för saken. Palmemordet gick till som det gick till, och eftersom vi kan utesluta att det var ett tillfällighetsdåd utfört av en ensam galning så återstår bara ett mötesscenario. Det är vad vi har att spela med här, och då tycker jag att vi borde tala om det och inte om några fantasifoster som saknar kontakt med verkligheten.
Avslutningsvis vill jag påminna om den där listan med 300 politiska mord som du tidigare dängt i huvudet på folk för att liksom visa att du verkligen vet vad du talar om. Men när jag sist synade det kortet så fick jag veta att listan var gammal och föga relevant för Palmemordet. Likväl ville jag gärna att vi skulle få se den där listan så att själva skulle avgöra dess värde för analyser av det här slaget. Men tji fick vi. Därför upprepar jag den förfrågan här igen. Hur vore det att plocka fram den där listan?
Att jag kallar det för Hasse Aros dikotomi snarare än Hasse Aros enfald beror på att jag är generöst lagd och tycker att hans resonemang är värdefullt även om det grundas på en ohållbar premiss. Han menade nämligen att "ingen kände ju till" att paret Palme ens skulle promenera hem, låt vara just den vägen förbi Dekorima, och därför följer dådets slumpmässighet med nödvändighet av det. Men antagandet om att "ingen kände till" att Palme skulle gå till Dekorima är i sig högst ifrågasättbart. Om det istället förhöll sig så, att "någon kände till" att de skulle komma dit så blir ju mötesscenariot det logiska alternativet till ett rent slumpmässigt dåd.
Dikotomin består alltså i att det finns två alternativ som fungerar. Det ena alternativet är ett rent slumpdåd där Christer Pettersson (eller vem man nu föredrar att stoppa in i den rollen) går med laddad revolver på sig och råkar möta Palme på trottoaren, och bestämmer sig då omgående för att "fimpa den jäveln" – eller något i den stilen. Det andra alternativet är ett mötesscenario där Palme går till Dekorima därför att han på förhand avtalat ett möte där med någon vid den tidpunkten.
Att jag lägger ut om dikotomin beror förstås på, att den utesluter alla de hypotetiska mordscenarier som du gång på gång lägger ut om, men som inget har med Palmemordet att göra. I våra meningsutbyten har jag då framhållit, att vi måste utgå från Palmemordet som det faktiskt skedde, och inte från något av dina fantasifoster som du först bygger upp som små halmgubbar för att sedan omgående avföra dem.
När du avför dem försöker du få det att framstå som att avförandena innebär att mordet icke kan ha varit organiserat. Men det gör de ju inte alls, utan det du avför är bara dina egna fantasifoster – i ett slags slutet kretslopp där du talar med dig själv, men där inget av det du säger har någon relevans för verklighetens Palmemord.
Hur vore det att komma ut ur den där bubblan och istället ta en titt på de faktiska omständigheterna kring Palmemordet? Vi vet ju ändå ganska mycket om hur det gick till, och även om vissa detaljer kan dryftas och debatteras kring ballistiken liksom kring gärningsman och eventuella medhjälpare, så befinner vi oss då i alla fall "nere på Sveavägen" istället för uppe i dina luftslott.
Som sagt menar jag att Hasse Aro hade rätt i sitt påståendet att om – dvs ifall att – ingen på förhand kände till vart Palme skulle styra kosan efter bion så måste det ha rört sig om ett tillfällighetsdåd utfört av en ensam galning (eller "ensamagerande opportunist" eller vad du nu vill använda för krånglig beskrivning). Men detta "om" är inget litet om, utan de uppgifter som framkommit på senare tid (från sköterskorna Österman & Sundh på Sabb) säger att det var Olof Palme som ville gå dit till Dekorima. Vad skulle han dit och göra om han inte skulle mitt i mörka vinternatten träffa någon där?
Lägger man ihop detta som just sagts med alla övriga kända omständigheter så menar i alla fall jag att det tillfällighetsdåd som Hasse Aro försökte att fuska sig fram till genom sin manipulation (med att "ingen visste var Palme skulle styra kosan") i själva verket måste uteslutas. Men eftersom dikotomin ändå är riktig så är det bara tillfällighetsalternativet som ryker, medan det andra alternativet dvs mötesscenariot står ensamt kvar.
Analysen av hur själva skjutningen kan tänkas gå till blir en helt annan under ett mötesscenario än under de scenarion du tänkt dig. Här ligger det restriktioner, inte bara på valet av tid och plats utan även på vilken personal som kan finnas på plats. Här är det inget "mordkommando" som står och spanar vid vissa svaga punkter där man kan tänkas komma åt Palme, utan här handlar det om att hålla Palme invaggad i falsk säkerhet så att han inte inser att han gått in i ett bakhåll mitt i den öppna stadsmiljön.
Ett sådant attentat mot Palme måste även beaktas ur mörkläggningssynpunkt. Hur kan man försäkra sig om att locket åker på i efterhand? Om mötet handlar om att "hämta post" från en kurir från östsidan – till exempel inför den planerade Moskvaresan i april – så har man i alla fall med automatik försäkrat sig om Lisbeths tystnad, och säkerligen även om andra i den svenska säkerhetstjänsten. En sådan posthämtning, även om den i sig inte inneburit något märkvärdigt, skulle ju lätt kunna feltolkas av skandalpressen som landsförräderi, typ att Palme var KGB-agent och skulle sälja ut landet.
Vad jag försöker säga här ännu en gång – och det här får man visst upprepa eftersom du själv bara mekaniskt upprepar din halmgubbe om att attentatet inte gick till som det borde ha gått till om du själv finge bestämma – det är att det finns många andra aspekter på ett attentat av det här slaget, inklusive de ovan nämnda men många därutöver. Vad de sammantaget innebär är att dina invändningar mot hur mordet gick till inte har någon som helst relevans för saken. Palmemordet gick till som det gick till, och eftersom vi kan utesluta att det var ett tillfällighetsdåd utfört av en ensam galning så återstår bara ett mötesscenario. Det är vad vi har att spela med här, och då tycker jag att vi borde tala om det och inte om några fantasifoster som saknar kontakt med verkligheten.
Avslutningsvis vill jag påminna om den där listan med 300 politiska mord som du tidigare dängt i huvudet på folk för att liksom visa att du verkligen vet vad du talar om. Men när jag sist synade det kortet så fick jag veta att listan var gammal och föga relevant för Palmemordet. Likväl ville jag gärna att vi skulle få se den där listan så att själva skulle avgöra dess värde för analyser av det här slaget. Men tji fick vi. Därför upprepar jag den förfrågan här igen. Hur vore det att plocka fram den där listan?
Citat:
Även om allt du säger här stämmer, Roerlig, så är det ändå föga relevant för Palmemordet. Det utesluter måhända en viss typ av organiserat attentat, nämligen det slag som du anser dig vilja se, men det betyder på inte vis att det utesluter alla slags organiserade attentat.
I många och långa inlägg har jag förklarat vad jag kallar för "Hasse Aro dikotomi", nämligen att i och om med att ingen visste vart Palme skulle styra kosan efter bion så måste det handla om ett tillfällighetsdåd. Lägg därtill de 43 sekunderna som i praktiken utesluter Grandmannen (= Tensonmannen) som gärningsman. Det enda sättet att få ihop en ensam gärningsman i ett tillfällighetsdåd blir då att tänka sig att gärningsmannen av en slump möter paret Palme på vägen norrut längs Sveavägens östra trottoar, och att han råkar ha ett laddat vapen på sig och då omgående reagerar genom att vända på klacken, kila ikapp och skjuta. Så ser enmansscenariot ut.
Att jag kallar det för Hasse Aros dikotomi snarare än Hasse Aros enfald beror på att jag är generöst lagd och tycker att hans resonemang är värdefullt även om det grundas på en ohållbar premiss. Han menade nämligen att "ingen kände ju till" att paret Palme ens skulle promenera hem, låt vara just den vägen förbi Dekorima, och därför följer dådets slumpmässighet med nödvändighet av det. Men antagandet om att "ingen kände till" att Palme skulle gå till Dekorima är i sig högst ifrågasättbart. Om det istället förhöll sig så, att "någon kände till" att de skulle komma dit så blir ju mötesscenariot det logiska alternativet till ett rent slumpmässigt dåd.
Dikotomin består alltså i att det finns två alternativ som fungerar. Det ena alternativet är ett rent slumpdåd där Christer Pettersson (eller vem man nu föredrar att stoppa in i den rollen) går med laddad revolver på sig och råkar möta Palme på trottoaren, och bestämmer sig då omgående för att "fimpa den jäveln" – eller något i den stilen. Det andra alternativet är ett mötesscenario där Palme går till Dekorima därför att han på förhand avtalat ett möte där med någon vid den tidpunkten.
Att jag lägger ut om dikotomin beror förstås på, att den utesluter alla de hypotetiska mordscenarier som du gång på gång lägger ut om, men som inget har med Palmemordet att göra. I våra meningsutbyten har jag då framhållit, att vi måste utgå från Palmemordet som det faktiskt skedde, och inte från något av dina fantasifoster som du först bygger upp som små halmgubbar för att sedan omgående avföra dem.
När du avför dem försöker du få det att framstå som att avförandena innebär att mordet icke kan ha varit organiserat. Men det gör de ju inte alls, utan det du avför är bara dina egna fantasifoster – i ett slags slutet kretslopp där du talar med dig själv, men där inget av det du säger har någon relevans för verklighetens Palmemord.
Hur vore det att komma ut ur den där bubblan och istället ta en titt på de faktiska omständigheterna kring Palmemordet? Vi vet ju ändå ganska mycket om hur det gick till, och även om vissa detaljer kan dryftas och debatteras kring ballistiken liksom kring gärningsman och eventuella medhjälpare, så befinner vi oss då i alla fall "nere på Sveavägen" istället för uppe i dina luftslott.
Som sagt menar jag att Hasse Aro hade rätt i sitt påståendet att om – dvs ifall att – ingen på förhand kände till vart Palme skulle styra kosan efter bion så måste det ha rört sig om ett tillfällighetsdåd utfört av en ensam galning (eller "ensamagerande opportunist" eller vad du nu vill använda för krånglig beskrivning). Men detta "om" är inget litet om, utan de uppgifter som framkommit på senare tid (från sköterskorna Österman & Sundh på Sabb) säger att det var Olof Palme som ville gå dit till Dekorima. Vad skulle han dit och göra om han inte skulle mitt i mörka vinternatten träffa någon där?
Lägger man ihop detta som just sagts med alla övriga kända omständigheter så menar i alla fall jag att det tillfällighetsdåd som Hasse Aro försökte att fuska sig fram till genom sin manipulation (med att "ingen visste var Palme skulle styra kosan") i själva verket måste uteslutas. Men eftersom dikotomin ändå är riktig så är det bara tillfällighetsalternativet som ryker, medan det andra alternativet dvs mötesscenariot står ensamt kvar.
Analysen av hur själva skjutningen kan tänkas gå till blir en helt annan under ett mötesscenario än under de scenarion du tänkt dig. Här ligger det restriktioner, inte bara på valet av tid och plats utan även på vilken personal som kan finnas på plats. Här är det inget "mordkommando" som står och spanar vid vissa svaga punkter där man kan tänkas komma åt Palme, utan här handlar det om att hålla Palme invaggad i falsk säkerhet så att han inte inser att han gått in i ett bakhåll mitt i den öppna stadsmiljön.
Ett sådant attentat mot Palme måste även beaktas ur mörkläggningssynpunkt. Hur kan man försäkra sig om att locket åker på i efterhand? Om mötet handlar om att "hämta post" från en kurir från östsidan – till exempel inför den planerade Moskvaresan i april – så har man i alla fall med automatik försäkrat sig om Lisbeths tystnad, och säkerligen även om andra i den svenska säkerhetstjänsten. En sådan posthämtning, även om den i sig inte inneburit något märkvärdigt, skulle ju lätt kunna feltolkas av skandalpressen som landsförräderi, typ att Palme var KGB-agent och skulle sälja ut landet.
Vad jag försöker säga här ännu en gång – och det här får man visst upprepa eftersom du själv bara mekaniskt upprepar din halmgubbe om att attentatet inte gick till som det borde ha gått till om du själv finge bestämma – det är att det finns många andra aspekter på ett attentat av det här slaget, inklusive de ovan nämnda men många därutöver. Vad de sammantaget innebär är att dina invändningar mot hur mordet gick till inte har någon som helst relevans för saken. Palmemordet gick till som det gick till, och eftersom vi kan utesluta att det var ett tillfällighetsdåd utfört av en ensam galning så återstår bara ett mötesscenario. Det är vad vi har att spela med här, och då tycker jag att vi borde tala om det och inte om några fantasifoster som saknar kontakt med verkligheten.
Avslutningsvis vill jag påminna om den där listan med 300 politiska mord som du tidigare dängt i huvudet på folk för att liksom visa att du verkligen vet vad du talar om. Men när jag sist synade det kortet så fick jag veta att listan var gammal och föga relevant för Palmemordet. Likväl ville jag gärna att vi skulle få se den där listan så att själva skulle avgöra dess värde för analyser av det här slaget. Men tji fick vi. Därför upprepar jag den förfrågan här igen. Hur vore det att plocka fram den där listan?
I många och långa inlägg har jag förklarat vad jag kallar för "Hasse Aro dikotomi", nämligen att i och om med att ingen visste vart Palme skulle styra kosan efter bion så måste det handla om ett tillfällighetsdåd. Lägg därtill de 43 sekunderna som i praktiken utesluter Grandmannen (= Tensonmannen) som gärningsman. Det enda sättet att få ihop en ensam gärningsman i ett tillfällighetsdåd blir då att tänka sig att gärningsmannen av en slump möter paret Palme på vägen norrut längs Sveavägens östra trottoar, och att han råkar ha ett laddat vapen på sig och då omgående reagerar genom att vända på klacken, kila ikapp och skjuta. Så ser enmansscenariot ut.
Att jag kallar det för Hasse Aros dikotomi snarare än Hasse Aros enfald beror på att jag är generöst lagd och tycker att hans resonemang är värdefullt även om det grundas på en ohållbar premiss. Han menade nämligen att "ingen kände ju till" att paret Palme ens skulle promenera hem, låt vara just den vägen förbi Dekorima, och därför följer dådets slumpmässighet med nödvändighet av det. Men antagandet om att "ingen kände till" att Palme skulle gå till Dekorima är i sig högst ifrågasättbart. Om det istället förhöll sig så, att "någon kände till" att de skulle komma dit så blir ju mötesscenariot det logiska alternativet till ett rent slumpmässigt dåd.
Dikotomin består alltså i att det finns två alternativ som fungerar. Det ena alternativet är ett rent slumpdåd där Christer Pettersson (eller vem man nu föredrar att stoppa in i den rollen) går med laddad revolver på sig och råkar möta Palme på trottoaren, och bestämmer sig då omgående för att "fimpa den jäveln" – eller något i den stilen. Det andra alternativet är ett mötesscenario där Palme går till Dekorima därför att han på förhand avtalat ett möte där med någon vid den tidpunkten.
Att jag lägger ut om dikotomin beror förstås på, att den utesluter alla de hypotetiska mordscenarier som du gång på gång lägger ut om, men som inget har med Palmemordet att göra. I våra meningsutbyten har jag då framhållit, att vi måste utgå från Palmemordet som det faktiskt skedde, och inte från något av dina fantasifoster som du först bygger upp som små halmgubbar för att sedan omgående avföra dem.
När du avför dem försöker du få det att framstå som att avförandena innebär att mordet icke kan ha varit organiserat. Men det gör de ju inte alls, utan det du avför är bara dina egna fantasifoster – i ett slags slutet kretslopp där du talar med dig själv, men där inget av det du säger har någon relevans för verklighetens Palmemord.
Hur vore det att komma ut ur den där bubblan och istället ta en titt på de faktiska omständigheterna kring Palmemordet? Vi vet ju ändå ganska mycket om hur det gick till, och även om vissa detaljer kan dryftas och debatteras kring ballistiken liksom kring gärningsman och eventuella medhjälpare, så befinner vi oss då i alla fall "nere på Sveavägen" istället för uppe i dina luftslott.
Som sagt menar jag att Hasse Aro hade rätt i sitt påståendet att om – dvs ifall att – ingen på förhand kände till vart Palme skulle styra kosan efter bion så måste det ha rört sig om ett tillfällighetsdåd utfört av en ensam galning (eller "ensamagerande opportunist" eller vad du nu vill använda för krånglig beskrivning). Men detta "om" är inget litet om, utan de uppgifter som framkommit på senare tid (från sköterskorna Österman & Sundh på Sabb) säger att det var Olof Palme som ville gå dit till Dekorima. Vad skulle han dit och göra om han inte skulle mitt i mörka vinternatten träffa någon där?
Lägger man ihop detta som just sagts med alla övriga kända omständigheter så menar i alla fall jag att det tillfällighetsdåd som Hasse Aro försökte att fuska sig fram till genom sin manipulation (med att "ingen visste var Palme skulle styra kosan") i själva verket måste uteslutas. Men eftersom dikotomin ändå är riktig så är det bara tillfällighetsalternativet som ryker, medan det andra alternativet dvs mötesscenariot står ensamt kvar.
Analysen av hur själva skjutningen kan tänkas gå till blir en helt annan under ett mötesscenario än under de scenarion du tänkt dig. Här ligger det restriktioner, inte bara på valet av tid och plats utan även på vilken personal som kan finnas på plats. Här är det inget "mordkommando" som står och spanar vid vissa svaga punkter där man kan tänkas komma åt Palme, utan här handlar det om att hålla Palme invaggad i falsk säkerhet så att han inte inser att han gått in i ett bakhåll mitt i den öppna stadsmiljön.
Ett sådant attentat mot Palme måste även beaktas ur mörkläggningssynpunkt. Hur kan man försäkra sig om att locket åker på i efterhand? Om mötet handlar om att "hämta post" från en kurir från östsidan – till exempel inför den planerade Moskvaresan i april – så har man i alla fall med automatik försäkrat sig om Lisbeths tystnad, och säkerligen även om andra i den svenska säkerhetstjänsten. En sådan posthämtning, även om den i sig inte inneburit något märkvärdigt, skulle ju lätt kunna feltolkas av skandalpressen som landsförräderi, typ att Palme var KGB-agent och skulle sälja ut landet.
Vad jag försöker säga här ännu en gång – och det här får man visst upprepa eftersom du själv bara mekaniskt upprepar din halmgubbe om att attentatet inte gick till som det borde ha gått till om du själv finge bestämma – det är att det finns många andra aspekter på ett attentat av det här slaget, inklusive de ovan nämnda men många därutöver. Vad de sammantaget innebär är att dina invändningar mot hur mordet gick till inte har någon som helst relevans för saken. Palmemordet gick till som det gick till, och eftersom vi kan utesluta att det var ett tillfällighetsdåd utfört av en ensam galning så återstår bara ett mötesscenario. Det är vad vi har att spela med här, och då tycker jag att vi borde tala om det och inte om några fantasifoster som saknar kontakt med verkligheten.
Avslutningsvis vill jag påminna om den där listan med 300 politiska mord som du tidigare dängt i huvudet på folk för att liksom visa att du verkligen vet vad du talar om. Men när jag sist synade det kortet så fick jag veta att listan var gammal och föga relevant för Palmemordet. Likväl ville jag gärna att vi skulle få se den där listan så att själva skulle avgöra dess värde för analyser av det här slaget. Men tji fick vi. Därför upprepar jag den förfrågan här igen. Hur vore det att plocka fram den där listan?
Vad vinner du på att ha en överlägsen, plump, nedsättande och oförskämd ton mot de användare som inte slickar ditt arsle eller har en annan uppfattning kring MOP? Du förstör tråden med din alfahanne-retorik. Som jag skrivit förr - du verkar (sanna min ord) lida av Napoleonkomplex. Skärpning!
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
