Citat:
Ursprungligen postat av
Heretic77
När jag skriver att dom båda gjort dumheter så syftar jag på utförandet. Inte vems ide det varit. Utan att veta, så tror jag M hejat på J, bekräftat hennes sjuka synsätt på hur orättvis världen är och att personer förtjänar att hämnas på. Hon säger själv att J fått mycket skit och därefter agerar M på egen hand. Hon ställer upp som alibi och frågar hur attentaten gick.
Precis! Vi vet inte utan tolkar efter våra förutfattade meningar.
Citat:
Man kan ju tänka sig att en normal tjej drar sig ur sådan galenskap. Men faktum är att M stannar kvar och fortsätter agera ut mot samma personer som planerades brännas inne. Vilken sida hon står på är glasklar!
M är ingen dussinvara och kan därför inte jämföras med en dylik. Ska jämförelse göras på adekvat sätt torde det vara med någon med liknande förutsättningar.
Citat:
När J och M träffas så står väl J på toppen medans M precis tagit sig ur träsket. J har pojkvänner, mängder av kompisar, och dagarna fylls av aktiviteter som M gärna vill följa med på. M bjuds helt plötsligt på fester, sleepovers, utflykter, ridturer, simturer osv. Vad har M att erbjudaJ, förutom sin vänskap? Jag tror J på ett uppriktigt sätt uppskattade M s vänskap. Men mycket mer än så hade inte M att erbjuda, medans J var M s fribiljett ut i galenskapen som hon älskade.
Är det ovanstående du menar är Ms utnyttjande av J, att hon inte tackar nej till vad J erbjuder? Jag kan inte se att det är till men för J.
Citat:
Nej, jag tror inte M gjort ett moget övervägande om andras liv och hälsa. Hon har troligen knappt ägnat en tanke åt det. Och det för att hennes känsloregister inte påverkas av sådana saker. Hon saknar sånt som dom allra flesta har. En spärr och empati för andra människor. Det kanske inte är hennes fel i direkt mening, men det är sån hon är!
Om hon inte gjort något överväganden och valt bort andras väl och ve och heller inte anser sig delaktig i Js mordbränningsplaner visar det väl att hon inte tänker längre än näsan räcker, och knappt det, men näppeligen att hon saknar spärrar eller empati?
Om någon gjort en social berättelse av situationerna och förklarat orsak, verkan och konsekvenser för henne tror jag att hon förstått.
Citat:
Att du inte kan se någon likgiltighet hos hennes är förvånande. Hon har agerat totalt känslokallt i situationer som skulle få vem som helst att totalt bryta ihop. Att inte ens hennes föräldrar som känner hennes bäst, märker någon skillnad dagen efter är en stor varningslampa.
Hennes till synes oberörda och likgiltiga beteende dagen efter väcker klart frågor.
Jag tolkar det som bortträngning och förnekande, att hon anammat Js syn om att allt är som vanligt. Och att ljuga är hon inte främmande för. Hur länge sådana försvarsmekanismer sitter kvar, vet jag inte. Troligtvis är det avhängigt av flera faktorer.
Att hon sedan håller sig till illharjenhistorian har väl andra förklaringar.
