Vem är författaren som bröt ihop efter att ha fått dåliga recensioner?

Blir man knäckt av en dålig recension så har man inte varit med om mycket i livet.

Fan vad drygt det är med alla autister i tråden som inte kan utläsa information ordentligt. Läs det här:



Och säg mig: låter det som hon bara "inte kunde ta kritik"? Uppenbarligen blev hon deprimerad för att recensionen dödade hennes karriär och hon blev av med ett för henne meningsfullt samarbete.

Jag fattar att ni i tråden är ensamma och misslyckade och därför inte förstår hur de känns att berövas något som gett ens liv mening, men t.o.m. ni måste ju kunna läsa ordentligt. Varför är ni i litteraturforumet annars?

Charlotta von Zweigbergk

Kenny borde ha varit i porrbranschen, så hade det kunnat bli redig litteratur av det!

Kan ju anta att boken är någon form av självbiografi/autofiktion och alla attacker på boken upplevs som en attack på författarinnan.
Som ett samtal mellan två väninnor, fast i bokform. Det enda hon vill är att vänninan/läsarna ska hålla med henne om allt när hon berättar om hur dum Kenny är.
Men det visade sig visst att en boklansering inte är som ett privat samtal med en helt okritisk väninna.

Men vi har väl inte sett några bevis för att boken verkligen är en nyckelroman och syftar på levande personer?

Det som Måns Wadensjö skriver i sin recension är ju bara en spekulation:
"Vissa platser och händelser som skildras inom ramen för fiktionen har nämligen lätt identifierade motsvarigheter i världen utanför den. Om detsamma gäller karaktärerna som skildras i den, och detta är en nyckelroman, utgör dess publicering ett långt grövre övergrepp än någonting den berättar om.
Det vet jag ingenting om – men medan jag läser kan jag inte låta bli att undra över hur arbetet som lett fram till utgivningen har sett ut, och varför Ordfront Förlag trots allt har valt att publicera denna roman."

Tror du har helt rätt. Här är sågningen i SvD:

https://www.svd.se/a/dlgl0o/spackad-av-klicheer-och-illa-dolt-klassforakt

Betalvägg men i inledningen kan man läsa:

"Som recensent är det alltid tråkigt att upptäcka att den bok man läser inte håller måttet. Det är tyvärr fallet med Charlotta von Zweigbergks nya roman ”Djävulsnyckeln”, och ibland är det lika bra att lägga korten på bordet med en gång: Detta är inte en bra bok. Det är till och med en mycket dålig bok."

Det får räknas som en ganska brutal sågning.

Sen när jag googlade boken såg jag att den ändå har 3,3 av 5 i betyg på Storytel så det är långt från alla läsare (lyssnare) som tyckt den var helt värdelös.

Lotta von Z skrev en bra bok mef Fattigfällan.
Att hon tog så illa vid sig av en recension är ju trist men vi vet ju inte vad som ligger bakom utan kan blott spekulera.

För författarkarriären betyder ju enstaka kritikers sågningar nada. I synnerhet inte för den som beretts plats i TV soffor för att breda ut sig om sitt skrivande.

Jag läste Wadensjös recension och jag tycker den håller en saklig ton. Utmärkt skrivet.
Vad gäller kritiker som misslyckade författare tänker jag på vad nobelprisade Singer skriver i sin biografi. Han fann att de skarpaste kritikerna återfanns bland skribenter som själva inte lyckats skönlitterärt. Deras kritik var oftast klarsynt, hård och exakt

Okej, jag har inte läst boken.
Om känslorna tar över skrivandet på ett negativt sätt så lyser det säkert igenom texten.
Förlaget borde väl ha sett det innan man ger ut boken.

Jag ser att skribenter här tolkar dig olika. Ibland kan det finnas fördelar med att vara kort och koncis med det man vill ha sagt. Det besparar även läsaren en massa tid.

Okej, vem är Kenny? Gafflande flashbackare vill veta.

Margit Richerts recension av Djävulsnyckeln:
https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/86r4g1/den-enda-som-blir-misshandlad-ar-lasaren

Precis. Det här handlar om en en person som fått dålig kritik för första gången i sitt liv.

Jan G?