Fan vad drygt det är med alla autister i tråden som inte kan utläsa information ordentligt. Läs det här:
Citat:
När Karins roman fick de där två kritiska recensionerna var det alldeles tyst från förlaget
"när det här hände så kände jag mig bara så fruktansvärt lämnad."
"alla uppdrag bara försvann, ingen ville anlita mig efter att de här två recensionerna så grundligt slagit fast vilken dålig författare jag är."
Och säg mig: låter det som hon bara "inte kunde ta kritik"? Uppenbarligen blev hon deprimerad för att recensionen dödade hennes karriär och hon blev av med ett för henne meningsfullt samarbete.
Jag fattar att ni i tråden är ensamma och misslyckade och därför inte förstår hur de känns att berövas något som gett ens liv mening, men t.o.m. ni måste ju kunna läsa ordentligt. Varför är ni i litteraturforumet annars?