Citat:
Ursprungligen postat av
fragola
Lite om kulor och bly.
Isotopstudier av kulor tog sin början i under slutet av 1970-talet (Stupian 1975), så tekniken var fortfarande tämligen ny, men redan högt ansedd när den tillämpades på Palmekulorna. Framåt millennieskiftet började dock röster höras som gjorde gällande att förfarandet inte hade riktigt den beviskraft som tidigare antagits.
Det visade sig nämligen vid närmare undersökning att de värden på blyisotopsammansättningen som mäts kan variera inom en och samma blyleverans, inom en och samma smälta, och till och med inom en och samma förpackning patroner (NFC 2020013393, Forensic Analysis 2004, Randich mfl 2002).
Samtidigt kan man fortfarande ganska tydligt se skillnader mellan exempelvis olika tillverkare (som ofta håller sig med olika leverantörer av bly) (Andrasko m fl 1993), men man bör vara noga med att testa minst fem kulor per ask (Sjåstad, Simonsen & Andersen 2014, Sjåstad, Lucy & Andersen 2016), vilket inte alltid varit fallet (och kanske inte heller alltid möjligt) i Palmeutredningen.
Isotopstudierna bör helt enkelt behandlas med större försiktighet än vad man insåg på 1980- och 1990-talen, även om resultaten inte är irrelevanta. Två extremt olika prover kommer antagligen inte från samma förpackning, men det kan alltså finnas smärre skillnader inom samma ask. Ur det perspektivet kan metoden användas för att med stor sannolikhet avvisa ett gemensamt ursprung, men inte lika gärna för att bevisa att ett sådant föreligger.
Slutsatsen att mordkulorna inte kommer ur Göte B:s gula ask blir därmed inte helt självklar, och faktiskt inte ens den gamla sanningen att de göts i november 1979 – kulorna tillverkas i stora mängder åt gången, och gjutningen sker inte nödvändigtvis samma dag som kulorna förses med mantel och tändsats (det vill säga blir till patroner), och det är datum för det sistnämnda som (enligt Winchesters interna kodsystem) anges på askens flik. Koden 3PM7 utläses alltså som 7 november 1979, men själva blykroppen kan ha tillverkats på något av flera datum strax innan detta. Kulor ur en och samma göt kan därmed hamna i förpackningar med olika flikmärkning, och omvänt kan också en och samma ask innehålla kulor gjutna vid olika datum. Man bör därför undvika att stirra sig alltför blind på just den exakta datummärkningen. Det visar sig faktiskt att nio kulor som analyserats inom utredningen överensstämmer väl med Palmekulorna, och flera av dessa hade flikmärkningen 3PM7 (i några fall fanns inte förpackningen kvar), men ur sådana askar har även testats kulor med annan isotopsammansättning (XA17627-4). Prov som kommer nära, men utan att exakt matcha mordkulorna, hämtades ur askar stämplade 65PM6 och 3PM9, vilka även de utläses som november 1979, men andra dagar under den månaden. Tillverkningsdatum och isotopprofil är alltså någorlunda tätt kopplade till varandra, men utan att motsvara varandra perfekt.