• 1
  • 2
2023-09-02, 11:58
  #1
Medlem
Jag har misslyckats med allt jag företagit mig inom vuxenlivet. Bakom mig har jag misslyckade utbildningar, arbeten och ett socialt liv som inte längre existerar. Har aldrig haft en partner eller gjort något försök att skaffa en trots att det är något jag saknat länge. Mitt liv är extremt tomt och jag tror inte min hjärna är kapabel att skapa ett liv där jag är lycklig. Det är som att min emotionella mognad stannade av vid 15. Senaste halvåret har jag gått in i ett missbruk av opioider från och till och jag vill inte ens rädda mig själv. Jag tar brutala doser sett till min erfarenhet och på något sätt känns min lott i livet klar. Jag kommer antagligen dö i 20-årsåldern efter ett kortare missbruk. På något vrickat sätt känns det mer hederfullt än att fortsätta försöka leva ett fortsatt enkelt och ensamt liv i flera årtionden. Tror ni min inställning faktiskt kommer hjälpa mig att slippa stress och sorg under den period jag har kvar? Finns det någon risk att min inställning rubbas under denna period eller kommer den bara bli starkare i och med att missbruket blir starkare?
__________________
Senast redigerad av kidnappadIRL 2023-09-02 kl. 12:04.
Citera
2023-09-02, 12:04
  #2
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kidnappadIRL
Jag har misslyckats med det allt jag företagit mig inom vuxenlivet. Bakom mig har jag misslyckade utbildningar, arbeten och ett socialt liv som inte längre existerar. Har aldrig haft en partner eller gjort något försök att skaffa en trots att det är något jag saknat länge. Mitt liv är extremt tomt och jag tror inte min hjärna är kapabel att skapa ett liv där jag är lycklig. Det är som att min emotionella mognad stannade av vid 15. Senaste halvåret har jag gått in i ett missbruk av opioider från och till och jag vill inte ens rädda mig själv. Jag tar brutala doser sett till min erfarenhet och på något sätt känns min lott i livet klar. Jag kommer antagligen dö i 20-årsåldern efter ett kortare missbruk. På något vrickat sätt känns det mer hederfullt än att fortsätta försöka leva ett fortsatt enkelt och ensamt liv i flera årtionden. Tror ni min inställning faktiskt kommer hjälpa mig att slippa stress och sorg under den period jag har kvar? Finns det någon risk att min inställning rubbas under denna period eller kommer den bara bli starkare i och med att missbruket blir starkare?

Har du pengar? Vad gör du om dagarna?
Citera
2023-09-02, 12:06
  #3
Definiera vad framgång är för dig och bry dig inte om andras definitioner om vad som gäller dig. Inget är ditt fel utan Sverige är på ren svenska knullat om du inte föds som adelsman eller vacker kvinna.
__________________
Senast redigerad av talmannenBS 2023-09-02 kl. 12:08.
Citera
2023-09-02, 12:07
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av misternicee
Har du pengar? Vad gör du om dagarna?

Nej det mesta går till knark. Jag gör ingenting utom att gå promenader och punda typ
Citera
2023-09-02, 12:09
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av misternicee
Har du pengar? Vad gör du om dagarna?
Missade du att TS skriver att han knarkar?
Citera
2023-09-02, 12:09
  #6
Medlem
Ditt missbruk kommer eskalera snabbt och snart hjälper inte ens hästdoser för att hålla dej nollad till livet , då kommer valet , att helt sluta med skiten och börja leva ett vettigt liv eller ta en sista fix in i dimma och mörker .

tror förståndet du ändå har kvar i dag när du ändå startade denna tråd , kommer leda dej till det rätta valet , när du läser mitt inlägg nu här .
Citera
2023-09-02, 12:10
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av talmannenBS
Definiera vad framgång är för dig och bry dig inte om andres definitioner om vad som gäller dig. Inget är ditt fel utan Sverige är på ren svenska knullat om du inte föds som adelsman eller vacker kvinna.

Framgång skulle jag mäta i dom relationer jag lyckas eller inte lyckas bygga. Jag behöver inte tjäna 60 000kr i månaden för att bli lycklig men i den sociala hierarkin så är jag närmare a-lagarna än vanligt folk.
Citera
2023-09-02, 12:11
  #8
Medlem
Slutaljugnubogs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av kidnappadIRL
Jag har misslyckats med allt jag företagit mig inom vuxenlivet. Bakom mig har jag misslyckade utbildningar, arbeten och ett socialt liv som inte längre existerar. Har aldrig haft en partner eller gjort något försök att skaffa en trots att det är något jag saknat länge. Mitt liv är extremt tomt och jag tror inte min hjärna är kapabel att skapa ett liv där jag är lycklig. Det är som att min emotionella mognad stannade av vid 15. Senaste halvåret har jag gått in i ett missbruk av opioider från och till och jag vill inte ens rädda mig själv. Jag tar brutala doser sett till min erfarenhet och på något sätt känns min lott i livet klar. Jag kommer antagligen dö i 20-årsåldern efter ett kortare missbruk. På något vrickat sätt känns det mer hederfullt än att fortsätta försöka leva ett fortsatt enkelt och ensamt liv i flera årtionden. Tror ni min inställning faktiskt kommer hjälpa mig att slippa stress och sorg under den period jag har kvar? Finns det någon risk att min inställning rubbas under denna period eller kommer den bara bli starkare i och med att missbruket blir starkare?
Köp en one way ticket till Thailand.
Hitta nått skitjobb och rök gräs och lev för dagen.
Här är det mörkt kallt och hårt. Allt är om material och Gud har glömt oss.
Stick från Sverige. Springer man inte i hamsterhjulet av en anledning finns det ingen anledning att leva här alls.
Citera
2023-09-02, 12:12
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av xxxgirls
Ditt missbruk kommer eskalera snabbt och snart hjälper inte ens hästdoser för att hålla dej nollad till livet , då kommer valet , att helt sluta med skiten och börja leva ett vettigt liv eller ta en sista fix in i dimma och mörker .

tror förståndet du ändå har kvar i dag när du ändå startade denna tråd , kommer leda dej till det rätta valet , när du läser mitt inlägg nu här .

Jag tror om detta ultimatium kommer så bör det vara en tillräcklig morot för att göra det avsiktligt.
Citera
2023-09-02, 12:12
  #10
(FB) Vilka råd skulle ni ge en 25-årig förlorare

Kanske att läsa tillbaka här kring vad du tänkte för två månader sedan, och vad folk sa till dig då kan ge lite perspektiv denna mörka helg?

Jag har kollat lite på din postningshistorik. Det verkar som om du skyddar dig mot din känsla av misslyckande genom att vara lite smådryg här och där i ämnen som fotboll och inköp av narkotika. Klart livet känns sorgligt och tomt just nu om det är allt du har?

Men jag har också läst att du hade vänner förr och var rapp i käften då, så helt omöjligt kan det inte vara att vända livet igen. Ensam och stillsam verkar inte vara för dig. Det är det vanliga, du behöver träffa folk, orka vara sårbar. Lättare sagt än gjort såklart.
Citera
2023-09-02, 12:15
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kidnappadIRL
Jag har misslyckats med allt jag företagit mig inom vuxenlivet. Bakom mig har jag misslyckade utbildningar, arbeten och ett socialt liv som inte längre existerar. Har aldrig haft en partner eller gjort något försök att skaffa en trots att det är något jag saknat länge. Mitt liv är extremt tomt och jag tror inte min hjärna är kapabel att skapa ett liv där jag är lycklig. Det är som att min emotionella mognad stannade av vid 15. Senaste halvåret har jag gått in i ett missbruk av opioider från och till och jag vill inte ens rädda mig själv. Jag tar brutala doser sett till min erfarenhet och på något sätt känns min lott i livet klar. Jag kommer antagligen dö i 20-årsåldern efter ett kortare missbruk. På något vrickat sätt känns det mer hederfullt än att fortsätta försöka leva ett fortsatt enkelt och ensamt liv i flera årtionden. Tror ni min inställning faktiskt kommer hjälpa mig att slippa stress och sorg under den period jag har kvar? Finns det någon risk att min inställning rubbas under denna period eller kommer den bara bli starkare i och med att missbruket blir starkare?

Jag tänker inte hindra dig från att göra vad du vill i livet, men är detta verkligen det?

Sen tvivlar jag starkt på att det du skriver verkligen stämmer. Du är deprimerad och känner så ja, men det är ju ingen opartisk källa att fråga sig själv när man mår piss, eller hur?

Det enklaste sättet att ta sig någonstans är att skaffa rutiner för det. Det är bara du som kan göra det.

Tycker att punda ihjäl sig borde vara ditt sista alternativ, finns det verkligen inget annat som du hellre vill göra?
Att livet suger och är jobbigt, och att vi måste jobba för det vi har, eller för det vi vill åstadkomma, det är lika för alla, men många (som du) tror att andra alltid har det lättare i livet.

Det har de inte, de prioriterar bara annorlunda än dig.
__________________
Senast redigerad av Cooltrayne 2023-09-02 kl. 12:18.
Citera
2023-09-02, 12:16
  #12
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kidnappadIRL
Jag tror om detta ultimatium kommer så bör det vara en tillräcklig morot för att göra det avsiktligt.

Jag tror att livsgnistan räddar dej , underskatta aldrig aldrig den

att jag svarade i din tråd , va för att få dej att inse , pundandet ger bara än mer lidande och det eskalerar snabbt till verklig missär , bespara dej det lidandet det medför och börja lev i stället
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in