Citat:
Ursprungligen postat av
Ericcca
Hon har ju helt klart en poäng i att det finns olika typer av exhibitionism, men hon utvecklade inte varför vissa anses finare eller fulare än andra.
Exhibitonism som "ätstörningar, sjukdomar och de obekväma känslorna kring sin kropp "är ju fin exhibitonism i den bemärkelsen att det är saker som personer till vardags är obekväma att uttrycka till andra än sin psykolog, och då kan det ju var nyttigt befriande att se att man inte är ensam om detta utan även finns hos offentliga personer.
Jag kan tom sträcka mig att det finns något exhibitionistiskt värde i när hon är "elak" och öser galla mot en bok skriven av canceröverlevare, i att gå emot strömmen som säger "men så där kan du ju inte säga" och ändå säga obekväma och brutala sanningar i ett sammanhang där man annars förväntas ljuga snällt.
Men däremot finns det ju inget gott som kan komma ifrån att exhibitionistiskt fläka ut grov förnedringssex till offentligheten annat än möjligtvis för den grövre porrindustrin, och att hon gynnar tidigare hatobjekt gör ju inte direkt under för trovärdigheten.
Citat:
Ursprungligen postat av
Sagodjur
Skugge tycks ha upptäckt sin sexualitet, en ökad frihet och acceptans och stolthet över sin kropp och det är något jag tror många kan avunda.
Det är väl snarare tragiskt att det då tar sådana former, jag hade en tjejkompis som växte upp som ful ankunge och upptäckte sin undertryckta sexualitet rätt sent som tyvärr tog uttryck i slampig hypersexualitet och att njuta av att bli sedd som en billig slampa.
När den fasen gick över så insåg hon att det faktiskt inte var någon höjdare att småstället där hon bodde såg ner på och inte tog henne på allvar, men hon kunde iaf flytta till en större stad och börja på nytt blad. Dessvärre tror jag inte att LS som offentlig person har samma möjligheter utan detta är något hon får dras med resten av livet.
Citat:
Ursprungligen postat av
SexgalenZombie
Tack!
Jag kände faktiskt till henne redan på sent 90-tal, och förändringen från då är häpnadsväckande.
Hon har ju alltid haft något stört över sitt leende och sina artiklar, men tidigare hölls det antagligen under kontroll. Har hon börjat slarva med medicineringen av någon psykisk sjukdom på senare tid?
Hennes föräldrar måste vara stolta. Expressen borde göra en intervju med dom.
Jag hade faktiskt viss begränsad kontakt med henne på 90-talet, och även om hon hade en bitchig och fördömande stil i sina skriverier uppfattade jag ändå henne som en innerst inne rätt harmlös och välmenande person.
Nog för att personer kan förändras genom årens lopp och man inte nödvändigtvis behöver ha samma åsikter som när man var yngre, men när personlighetsförändringen blir alltför radikal är det i regel mycket psykisk ohälsa inblandad, och i synnerhet om det är självdestruktiv sådan.