Citat:
Ursprungligen postat av
Moduka
Det värsta är en förlamande trötthet. Varje steg jag tar föregås av en tanke. Jag väljer att plocka av vinbären framför hallonen för då kan jag sitta ner. Jag är inte bara sömnig utan liksom helt slut. Har inte ångest men sover dåligt. Fast tröttheten i kroppen beror inte endast på sömnbrist. Känns som jag befinner mig i ett vakum. Det är svårt att förklara känslan. Tack så mycket för ditt engagemang och dina tips! ❤️
Bättre att sitta ner och plocka vinbär än att ligga raklång och däckad. det vakuum du upplever att du lever i är sannolikt en mild dissociation/derealisation påföljt av ångest och abstinens. det är obehagligt och frustrerande men det går över, och plötsligt befinner man sig utanför dendär bubblan igen och världen känns verklig. det viktiga är att hålla sig sysselsatt så gott det går och interagera med den riktiga världen - precis som du gör i denna tråden.
kämpa och vänta ut tröttheten och hopplösheten, det kommer inte pågå för evigt. låt dig själv vara trött och försök göra saker som tidigare har ingett trygghet - se om en serie eller film du gillar och ät något som känns bra i magen och i själen.
det är kämpigt som fan men jag tror verkligen att du kan uthärda det, om andra klarar det och tar sig ut på andra sidan gör du det också. <3
hoppas att du får lite sömn inatt och att saker känns lite bättre när du vaknar!