Citat:
Ursprungligen postat av
skrumpelnubb
Ateister har moral men vad betyder det egentligen? Att ateister innerst inne egentligen inte är ateister utan de har en medfödd fruktan för en transcendent makt som är större än dem själva, en makt vilken de i slutändan kommer att få stå inför och svara för sina handlingar? Är människans samvete om rätt och fel ett Gudsbevis som ateisterna undertrycker?
Måste moralen bygga på en fruktan? Det tycker inte jag. Som ateist ser jag god moral som rätt och rationellt. Som människa vill jag hjälpa andra människor. Det är en känsla jag har. Det är också rationellt eftersom jag tjänar ju på fred, samarbete och att andra människor får leva väl, utbilda sig, arbeta, så att vi tillsammans som mänsklighet kan uppfinna saker som gör livet bättre för oss alla inkl mig själv.
Nästan alla har den här medfödda, självklara moralen i oss. Vi behöver ingen kyrka eller en tro på något högre väsen för att vara begåvade med en grundläggande humanistisk moral.
De riktigt omoraliska är oftast drabbade av psykiska åkommor t.ex psykopati eller narcissism. De är inte normala, psykiskt friska och därför brister deras moral. Sådana människor finns även i kyrkan. Vilket bevisar att kristendomen inte alls leder till god moral automatiskt. Kristendomen irrelevant för god moral.