"Stander Gang" - (2003)
https://www.imdb.com/title/tt0326208/
Thomas Jane, David O'Hara, m.fl.
---
Biografisk film om en av Sydafrikas mest ökända bankrånare och hans gäng - "Stander-gänget."
Huvudfiguren, Andre Stander, växte upp som en polisman som blev den allra yngste poliskaptenen i landets historia.
Men säg den lycka som varar, och efter att ha blivit kommenderat som kravallpolis under en demonstration, som slutade i en masskjutning (var han också sköt ihjäl en försvarslös kille) så tappade han greppet om tillvaron.
Han blev så sur på sig själv och systemet att han bara gick rakt in i en bank och rånade den på sina pengar.
Så lätt ... tänkte han.
Det där kan jag ju göra igen ... tänkte han också.
Och sagt och gjort, så gjorde han just det.
Han slösade inte någon tid, utan gick in med hela sin själ och sitt hjärta och rånade banker i Johannesburg som om han aldrig gjort något annat.
Och så fräck var han, att han strax efter rånet även kunde återvända till brottsscenen tillsammans med övriga polismän för att delta i förhören av brottsoffren.
Till deras stora ... häpnad.
Nåja ...
Såg den lycka som varar, som sagt.
Och den som fångade honom var hans bästa vän och kollega.
Nu blev det fängelse i Pollsmoore som väntade.
Där lärde han känna andra bankrånare.
Dvs det var där fröet till gänget, "Stander-gänget" började gro.
Och nu visste hela Sydafrika vem han var och vad han gjorde.
Han blev värsta kändisen. Det blev nästan en belöning för bankdirektörerna att ha fått äran att bli rånade av självaste Andre Stander ...
Många bankrån blev det.
Och många pengar som de, gänget, kunde roa sig me och sadla sportbilar och slott, segelbåtar, och tjo flöjt.
---
Filmen är Definitivt en film som glamoriserar bankrånare. Det går det inte att sticka under en stol med.
Om det finns något moraliskt överslätande i den, så har man sett fel.
För filmen är inget annat än ett oblygt försökt till helgonförklaring.
---
Filmen som så, hade sina kvaliteter, liksom sådant som inte var fullt lika bra.
Det som var bra, däremot, det kunde på sina ställen faktiskt vara mycket bra.
Men ändå var det inte ens nödvändigtvis sådant som hade med filmens övergripande tema att göra.
Som tex hur filmen inleds med en av de allra bästa, i mitt tycke, skildringar av ett större sydafrikanskt upplopp. Det var filmat så att man som tittare nästan kunde känna att man verkligen var där, i verkligheten.
Men varför göra en så bra scen när filmen som sådan ju inte ens handlar om det som visades.
Det känns kanske lite ... dumt.
Och problemet med en film som handlar om Många, många, bankrån - som nästan alla ser likadana ut - är ju att det blir lite för alldagligt till slut.
Tjusningen går liksom förlorad.
Det blir bara en upprepning av ... av samma som innan.
Och skådespelarna ...
Thomas Jane, huvudpersonen, var ju bara en sådan där vanlig snygging som brukar få huvudrollerna.
Birollerna däremot, de var betydligt bättre. Särskilt O'Hara, som gjorde en trovärdig porträttering av en tuff bankrånare - trots stora brillor. Det vittnar om hans talang med tanke på hur han annars gjort sig känd för att spela veklingar och fegisar, osv.
Men inte här. Här visar han att han har mer bakom västen än vad som fått komma fram dittills.
---
Därför kan man inte säga att det var en jättebra film.
Den Hade kunnat vara så mycket bättre, om det bara hade varit en skickligare filmskapare vid rodret.
Betyder blir lägre än 4, men högre än 3.
Bestäm själv, den som vill ...
Se den, ni som vill.