Ord och uttryck som du stör dig på [Sammanfogad tråd]

Jag stör mig på den användningen av ordet har överlag. Så fort någon (halv-)offentlig person utsätts för kritik eller helt enkelt bara inte får medhåll, kallas det numera för hat.
Konstigt, överdrivet och urholkar betydelsen av ordet hat.

Tankesmedja.
Sjukt bra. (Speciellt om det uttalas "Sjuuukt bra")
Otroligt. Varianten som ofta hörs i radio och TV "Otrrroligt")

Håller tummar och tår.

Håll tummarna och håll sedan käften!

För 20 år sedan sa man i Sverige "Jag tycker ..." men det uttrycket verkar ha blivit ersatt med ett mer engelskt uttryck "Jag tänker ..." (I think ...). Det stör jag mig på.

Ordet "sjukt" har jag för mig betyder "icke önskvärt hälsotillstånd". Sedan några år förefaller ordet mer ha blivit ett allmänt förstärkningsord som inte har något med den egentliga betydelsen att göra.

Fast det är lite skillnad, även om "Jag tänker" kan användas istället för "Jag tycker", Att tycka något är mer "fast". Man står för en fast åsikt om något. T.ex. "Jag tycker att kärnkraftsmotståndare är hjärndöda typer" eller "Jag tycker att rökning borde börja tillåtas på uteserveringar igen"- "Jag tänker" är mer att uttrycka vad och hur man tänker, kanske för att förklara en tankegång man har.

T.ex. "Jag tänker att det här skulle kunna vara ett alternativ för dig, med tanke på att..."

Gillar inte folk som nästan bara pratar i metaforer utan att egentligen veta vad de pratar om eller hur det låter för den som lyssnar, eller som åberopar universella lagar och presenterar dessa som absoluta sanningar.

T.ex. folk som säger att "När en person försvinner ur ditt liv var det meningen att denne skulle göra det", som menar att "universum" släpper in och ut folk ur personers liv för att de ska "lära sig något av det"-. Ofta är det kvinnor som säger så, menandes att mannen ska minsann vänja sig vid att bli lämnad och låta bli att sakna kvinnan som lämnade, eftersom "det var meningen" att hon skulle lämna.

Men när de själva blir lämnade av någon de tycker mycket om så är det förstås annat ljud i skällan.

Jag kan väl till viss del förstå att det kan vara lite så, men i min värld är det fel att säga åt andra att de måste vänja sig vid att personer försvinner ur deras liv för att "Det var meningen att de skulle göra det", då det knappast gör personen gladare, snarare tvärtom.

Just det, det är skillnad och precis därför blir det konstigt när folk säger saker som att "Jag tänker att vindkraft är bra." En anglocism .. kallas det så?

Inte bara det. Det finns knappt ens ord för befogad kritik i språket längre. Vi lever i en svartvit värld där alla yttranden kan kategoriseras som antingen vänliga eller fientliga. Om någon sagt något om oss - eller någon annan - som vi inte gillar, så pratar vi om "påhopp", "racka ner på", "dissa" eller "hata på". Motsatsen är att "hyllas" och "få kärlek".

Kritiker har det allt tuffare, för de blir allt oftare hårt ansatta när de inte ensidigt hyllar ett verk. Då blir de nämligen omedelbart "haters", och förpassas till fiendesidan.

Just ordet "tänker" har på senare år blivit ett utfyllnadsord som sällan tillför något. Vissa fastnar dessutom i ett uttryck och lägger in det i var och annan mening med resultat att man istället för att lyssna på vad personen säger börjar räkna antalet "tänker" eller annat liknande ord.

Det är ju inget nytt att förstärkningsord kommer från andra betydelser. »Galet« var ju rätt flitigt använt ett tag: »Galet bra« exempelvis. Andra mer skruvade förstärkningsord är till exempel »skit«: »Skitbra«.

Är fullt medveten om det, än värre med uttryck som ibland kan göra att det går att missförstå texten riktigt, exempelvis något som innehåller ordet "grym". Finns fler motsvarande ord också.

Någon idé varför dessa betydelseskiftningar uppstår?