Citat:
Ursprungligen postat av
Larsens
Hänvisa till EU-domstolens mål C-439/19. Se punkt 120-121.
https://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf;jsessionid=9DECF3FE1D566E32422D97C84B 45F1F3?text=&docid=243244&pageIndex=0&doclang=SV&m ode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=233479
Lycka till!
Edit: Du bör kontakta advokat Percy Bratt och be om hjälp. Han företräde kvinnan i Mrkoll-målet.
Edit 2: Det är skit viktigt att du upplyser den svenska domstolen om EU-målet som länkades ovan.
Skrev såhär citat i ärendet " EU-domstolen (C-439/19 - B v. Latvijas Republikas Saeima). Här är en sammanfattning av fallet och dess betydelse:
I detta fall handlade det om en fråga om förenligheten mellan lettisk lagstiftning och dataskyddsförordningen (GDPR) när det gäller publicering av personuppgifter om personer som tidigare varit föremål för straffrättsliga påföljder. Den lettiska lagstiftningen tillät publicering av sådana uppgifter på ett offentligt register.
EU-domstolen fann att en sådan allmän publicering av personuppgifter inte var förenlig med GDPR. Domstolen betonade att rätten till skydd av personuppgifter är en grundläggande rättighet och att den endast begränsas om det är nödvändigt och proportionerligt för att uppnå ett legitimt syfte. Domstolen konstaterade att i detta fall översteg den lettiska lagstiftningen de nödvändiga och proportionella inskränkningarna och utgjorde därför en kränkning av rätten till skydd av personuppgifter.
Detta beslut från EU-domstolen fastställer vikten av att följa dataskyddsförordningen och att säkerställa att behandlingen av personuppgifter är förenlig med grundläggande rättigheter. Det ger vägledning för medlemsstater och andra aktörer när det gäller publicering av personuppgifter och betonar behovet av att vara noga med att respektera individens rätt till integritet och skydd av personuppgifter.
Sammanfattningsvis kan EU-domstolens beslut
1. Tillämplighet av dataskyddsförordningen: EU-domstolen bekräftar att dataskyddsförordningen (GDPR) är tillämplig på behandlingen av personuppgifter, inklusive brottsdomar.
2. Rätt till integritet och skydd av personuppgifter: EU-domstolen klargör att det finns hinder för nationell lagstiftning som gör brottsdomar tillgängliga för allmänheten utan att kräva ett särskilt intresse av den som begär informationen.
3. Principen om unionsrättens företräde: EU-domstolen fastslår att principen om unionsrättens företräde hindrar nationella domstolar från att upprätthålla verkningarna av en nationell lagstiftning som är oförenlig med unionsrätten. Detta stärker min argumentation mot Lexbase och deras publicering av brottsdomar och de som har gallrats, att vifta med utgivningsbeviset och påstå att verksamheten gör journalistisk, akademisk och konstnärlig konst? är falskt, Lexbase är ett enkelt företag som livnär sig på sårbara grupper och fortsätter aktivt förstöra mitt liv och får mig lida psykiskt varje dag och hindrar mig ifrån leva normalt liv.
Sammantaget ger EU-domstolens beslut en stark rättslig grund för att hävda mina rättigheter.
"