SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Den där logiken gick förbi mig. Om community är en gemenskap, varför då inte kalla Lunarstorm för en gemenskap snarare än för ett samfund?

Det är som att fråga: varför inte säga "relation" "istället för "förhållande".

"Förhållande" är en teknisk term för sammanhållning, medan relation är en faktisk statusmarkör för tillståndet. Du kan ha ett förhållande utan en relation. Det vill säga ni lever separata liv i huset och vill göra slut.

"Samfund" är då motsvarigheten till förhållande här.

Om det aktuella samfundet har interna spänningar är det inte lämpligt att beteckna det som en gemenskap. Önskar man att inte yttra sig om det eventuella tillståndet utan endast gruppen rent tekniskt, så använder man samfund.

När Svenska Akademien var i blåsväder och folk lämnade hade det knappast varit lämpligt att benämna dem som en gemenskap. Men det var ett samfund..

Det där måste vara dina hemkokta definitioner. Jag har aldrig stött på en text som gjort den boskillnaden mellan förhållande och relation, eller gemenskap och samfund. SO från 2021 anger bara den religiösa betydelsen av samfund, och SAOL från 2015 anger dessutom betydelsen förening i största allmänhet, med exemplet lärda samfund. Gemenskap definieras i SAOB som samhörighet, nära förbindelse och i SO som (känsla av) positiv samhörighet. För Akademien är det alltså, utöver den religiösa kopplingen gas samfund, graden av organisation som är den väsentliga skillnaden. En gemenskap är alltså en samling människor som tillsammans har något gemensamt, men som inte har någon fast organisation, medan samfundet har en ledning och en organisation. Det är denna skillnad i organisationsgrad, snarare än någon skillnad i samhörighet eller uppfattningar, som anges som det väsentliga i ordböckerna. Och att en community som Lunarstorm saknar organisation och ledning, och därför är att betrakta som en gemenskap snarare än som ett samfund är väl ganska klart?

Jo, jag håller med. Så varför säger hon inte gemenskaper?

Community är inte ett svenskt ord.

Det behöver ju inte ha någon djupare orsak än att hon vet vad det fenomen hon vill beskriva heter på engelska, men inte på svenska, och därför använder det engelska ordet också på svenska. Är hennes val mer genomtänkt är min gissning är att hon uppfattar gemenskap som ett alltigenom abstrakt substantiv - själva känslan av samhörighet, snarare än den grupp av människor som känner den där samhörigheten med varandra - och därför inte använder det t ex om så pass konkreta företeelser som användargrupper.

Nej, men det kan bli...

"Gemenskaper" är mindre abstrakt än communities. Faktum kvarstår att en svensk representant använder ett engelskt ord i en tv-sänd debatt för att beskriva ett samhällsfenomen, och du är okej med det? Hon kan säga internetgrupperingar, gemenskaper över nätet, vad som. Men den lågbegåvade kossan tar till engelskan givetvis och vill framstå som "hipp".

Det går ju inte att backa tillbaka och få hennes ord osagda. Jag tror inte att hon sade det för att vara »hipp«. Jag tror helt enkelt att hon inte kände till några alternativ. Det är ju vanligt att ord på olika fenomen plockas in direkt från engelska (USA) och namnges med det utan att det uppstått en svensk benämning, även om det finns lämpliga alternativ rent språkligt.

Jag kan tycka att det är mycket värre när företeelser som i alla tider haft svenska namn plötsligt får en amerikaniserad etikett påklistrad. Exempelvis när alla talade om benchmarking på 90-talet trots att det inte var något annat än jämförelser som man tidigare gjort. Likaså det oändligt fåniga narrativ som inte är något annat än en berättelse.

Narrativ är åtminstone konsekvent med svensk språkstruktur. -ties är inte svenska för fem öre.

Skriver man: Där han också har varit eller där han också var. Skriver ni: Jag har varit där eller jag var där.
Använder man som i skriftspråk?

Det blir olika betydelser. "Där han också har varit", betyder att han har varit där någon gång i livet. Det kan vara länge sedan. "Där han också var" syftar på ett bestämt tillfälle, när någon annan redan nämnd person också var där. Samma gäller frågan om "jag". "Jag har varit där någon gång, det vet jag bestämt." "Jag var där i fredags."

"som" kan mycket väl användas i skriftspråk, men för att svara bestämt på frågan måste jag se ett exempel.

Kan du komma med ett exempel när det är fel att använda som i skriftspråk.