Varför är jag inte bra på något?

Aningen trångsynt påstående.

Förmågan att inte ge upp är nästan större än talang på längre sikt.
Nilfisk gjorde 5000 prototyper innan han slog igenom med dammsugare.

Picasso var inte särskilt bra heller och han gjorde konstverk varje dag. 100 av 50 000 blev mästerverk.

Vad betyder "sprider dig tunt"? Förklara gärna närmare det. Jag förstå vad en generalist är ungefär.

Tyvärr krävs det oftast mycket jobb för att bli riktigt bra på något.
Och då behövs även passion för att orka sig genom de tuffa platåerna man når under vägens gång.

Många vill idag bli bra på mycket, men de flesta ger upp efter några dagar då de märkte att det inte var så lätt, sedan hoppar de på nästa grej, och nästa grej.
Och så fortsätter det.

Man kan inte bli bra på allt, troligen kommer du heller inte bli världens bästa på något heller.

Slash är bra på att spela gitarr och måla, mer än så vet jag inte om han kan.
Björn Borg kunde spela tennis.
I princip har de har fått lägga ner hela sin vakna tid på sin passion.

I arbetet är det likadant, vill man nå långt så får man tyvärr sitta mycket på sin fritid och förkovra sig i sitt yrke.

Sedan har vi alla olika fallenhet för saker, men det hindrar inte att man kan bli så bra man kan i något.

Jag t.ex. spelar gitarr, och har gjort så i många år.
Känner att jag är ganska duktig, men det har tagit oändligt antal timmars övning.
Utmana sig, testa nya saker, förstå inlärningsprocessen.
Vidare tränar jag mycket och anser mig vara stark. Även det har tagit 10-15 års träning.
Jobbet lägger jag ner massor av tid på, sitter mycket på min fritid och förkovrar mig. Anser mig vara riktigt duktig i mitt yrke. Har jobbat i över 20 år i samma yrke.
Så den mesta av min tid har gått till arbete, träning, gitarr och mina barn.
Har helt stängt av sociala medier sedan många år tillbaka.
Om jag surfar runt på Youtube är det enbart för avsikt att finna nya uppslag för att kunna utveckla mig i det jag anser vara produktivt och givande för mig.

Så det tar tid, och det kräver envishet.

Sluta slösurfa, sluta jämföra dig med andra, sluta kolla på alla dessa nollor som bara fjantar runt på Instagram och liknande sidor.
Lägg ner alla sociala medier, använd din tid och energi till produktiva saker.

Inget av det där betyder ett skit ändå. Något som ALLA kan vara bra på är att vara en fin person. Universum belönar alltid snälla och kärleksfulla personer i längden. Allt annat vi strävar efter i samhället är bara trams skapade av våra egon. En illusion vi skall ta oss ur.
Tänker inte flumma iväg med spiritualitet nu dock men ta till dig mitt budskap så kommer du att se världen annorlunda. Älska dig själv som du är och var en genuint fin person. Magi kommer att börja ske kan jag lova dig.
Stäng av internet och alla distraktioner ett tag. Gå och sätt dig vid en sjö i din ensamhet och reflektera.

Jag är bra på gymnasienivå, men inte på universitets- och högskolenivå. Med andra ord, medelmåtta.

Varför det?
Jag tror de flesta personer som är högst medelmåttiga kan leva lyckliga liv, bara de trivs och där är det oftast ensamheten (inte någon saknad superförmåga) som är problemet.

Vad är det som är trångsynt med detta?

De flersta människor är just medelmåttiga och inte speciella.

Problemet är snarare att du lever i en tid som påstår det.

Jag har inte varit ensam i hela mitt liv och har aldrig accepterat mig själv som en medelmåtta. Då kanske jag är undantaget snarare än regeln, men jag tror det finns en hel del människor där ute som har lika höga krav på sig själva.

Trångsynt att inte förstå att alla människor fungerar olika.

Givetvis är människor olika och jag talar inte om alla. Men innebär detta att du är olycklig på grund av din medelmåttighet, trots att du är i en bra relation?

Du kanske inte är bra på något även om du hade velat så därför är det kanske mer soft att surfa på nätet, och när det dessutom inte finns någon match som spelas och en pokal att vinna som du skulle kunna sälja och få något för.
Kanske är du bra på att vara just en slösurfare och överlevare. Alla behöver inte vara Christopher Columbus och åka till Amerika när Amerika redan är upptäckt.

Jag hade sagt, vad vill ni mig. Spela ni i Allsvenskan enligt era regler. Jag spelar fotboll enligt mina regler i min division. Om jag vill punktera bollen eller göra självmål på laget som hämnd för att jag fick sitta på bänken förr förra matchen så gör jag det när eller om jag vill, punkt slut.

Jag jobbar hårt för att inte bli en medelmåtta som behöver slita ihjäl sig fram till pensionen. Vad det har att göra med min relation förstår jag inte?