Citat:
Ursprungligen postat av
Undringar
Det har inte jag eftersom Ida drack som alla andra i sin närhet på festerna. Precis som du dricker jag knappt och har aldrig gjort, jag ”behöver” inte det för att våga prata med andra, slappna av, våga dansa eller vad det nu kan vara. Och sen tycker jag inte det är gott om det inte är en väldigt svag cocktail eller pyttelite vin av bra kvalitet till en god middag. Men det är jag, flera av mina vänner går ut och festar ibland och kan dricka flera öl/drinkar/glas champagne eller vad det nu kan vara. Jag hade personligen varken velat eller klarat det tror jag, men jag vet att det är normalt. Jag tycker inte jag har rätt att hindra min make från att dricka så mycket han vill. Hade han däremot blivit fullare än andra så att det stack ut hade jag skämts och blivit orolig. Då menar jag redlöst berusad, så att han inte kunnat gå eller ta vara på sig själv, men det har aldrig hänt. Han kan och vill dock gärna dricka mer än mig när vi är på fest, men det gör nästan alla vuxna som inte är nykterister.
Du återkommer hela tiden till att alla andra drack lika mycket som Ida och jag har svårt att förstå hur du tänker. Om de suttit i parken med ett gäng alkisar, hade det varit ok att vara stupfull då bara för att alla andra är det? Arvid har bara en fru, självklart bryr han sig om hennes alkoholkonsumtion oberoende av hur mycket eller lite de andra dricker.
Om jag är ute med min fru och hon tycker det är obehagligt när jag blir för full, då anpassar jag mig efter henne så vi kan ha trevligt tillsammans. Vad vore poängen annars? Att jag ska ha kul medans hon mår dåligt och skäms över sin man? Då kan jag lika gärna gå ut själv, utan henne.