Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Ja, han ska nog inte räknas in där. Jag hade bara för mig att det pratats om våldsamheter gällande honom.

Och det är klart, det kan ju vara första gången. Men då vill jag ha det till en yngre person. Jag har svårt att se att en person som kan göra något sånt här tar sig ens till 30-årsdagen utan att ha blivit känd av polisen. Det är ju faktiskt inte ett enstaka brott under bråkdelen av en sekund vi pratar om här heller. Man måste ju även räkna in att personen faktiskt både hade tillgång till vapen och gick skarpt beväpnad på stan. Antingen av en slump eller efter att ha gått och hämtat. Båda alternativen är ju en övervägd handling och ingenting helyllekillar brukar syssla med.

Det här håller jag med om. Man får inte glömma att man bara killgissar gällande det här. Ingen kan veta om det är en ensam gm eller organisation med så här lite info.

Personligen tycker jag det mesta lutar åt en organisation, men det är ju min subjektiva bedömning.

Vad menar du är den fakta som talar för en ensam gm?

Du är väl ändå inne på något gällande CA, han kängade ju till en hund i närheten av sin bostad på Hälsingegatan (om jag minns rätt adress) samt tryckte upp ett par ungdomar mot väggen i närheten av t-banan eftersom dom stört/trakasserat honom under en resa på t-banan, han dömdes väl för hundincidenten, men vill få dessa utbrott till efter MOP (men jag kan minnas fel).

Att bära vapen till vardags är det väl få som gör (men vad vet man?), samtidigt vet man ju väldigt lite om folk (även på den tiden). Folk med propert och städat yttre blev väl sällan blixtvisiterade av polisen på gatan på den tiden, inte idag heller? Och vem vet, personen kanske bar ett vapen av en särskild anledning just den här kvällen, en anledning som inte behöver vara kopplad till MOP, och då tog personen chansen. Men då är vi ju inne på ett starkt Palmehat, och/eller rejält överförfriskad, kanske i kombination med en personlighetsstörning?

Du ska ha tack. Allt det här tål naturligtvis att grunnas på och även att synas i sömmarna. Om följdfrågor eller funderingar uppkommer längs vägen så är det bara att "plinga" på mig här så ska jag göra mitt bästa för att svara på det.

Om Sonny Björk så menar jag att han är – eller var, för han är väl pensionerad nu – en mycket duktig polis och kompetent tekniker. Dessutom verkar han vara en hygglig prick i största allmänhet. Inte för att jag känner honom personligen, men det är det intryck han ger mig.

Samtidigt måste man förstå, att poliser arbetar i team och att det under Palmeutredningen rådde mycket grupptryck i utredningen, särskilt under de år som man hade siktet inställt på Christer Pettersson. Man utvecklade en slags allmän samsyn på saken, och de som inte var med på det tåget klämdes ut ur gruppen i en selektionsprocess. Det här pågick ju i ett antal år, och då hinner mycket folk komma och gå.

Så det finns "naturliga" förklaringar till varför det blir på det sättet, särskilt om ledningen är svag och anfrätt av tunnelseende. För i poliskåren råder det "kåranda" och det är i mångt och mycket en "militär" organisation med befälsordning och där man måste ha folk som gör vad de blir tillsagda. Även det gör att vissa personlighetstyper passar in bättre i organisationen, medan bångstyriga fritänkare får problem och kan som regel inte bli kvar i det långa loppet.

Sätter man in Björk i det här sammanhanget så är det egentligen inget märkligt att han försökt göra sitt bästa för att hjälpa till med den tekniska sidan av att "få fast" Palmes mördare. Problemet är bara den samsyn som rådde kring att Christer Pettersson var mannen som gjort det, och då färgades precis allt man gjorde av den förutfattade meningen. Delar man ledningens uppfattning i den saken på samma sätt som Björk gett uttryck för så blir det högsta dygd att gå deras ärenden genom att plocka fram teknisk bevisning som kan leda till en fällande dom.

Björk har då i sin övertygelse kanske övertalat sig själv att han är bättre skickad att avgöra var den där "spökrikoschetten" hamnade än vad de två vittnena – Svensson och Palm – är. Om du läser inläggen på det här forumet så kan den inställningen och det beteendet ändå inte framstå som konstigt. Här på forumet formligen kryllar det av folk som gärna justerar både det ena och det andra i vittnesiakttagelser för att få dem att passa med sina egna förutfattade meningar.

I Björks fall heter den förutfattade meningen att Christer Pettersson sköt Palme och då anpassar han materialet för att passa den tesen. Lite tillspetsat kan man säga att utredningen under en tid skräddarsyddes för att sätta dig Christer Pettersson. Det handlade i min mening om ren "railroading" som uttrycket går i Amerika.

Tittar man på saken från moralisk synvinkel så ter det hela sig minst sagt klandervärt. Men mitt jobb här är inte att sitta och peka finger och fördela ut skulden för sådana här kapitala misslyckanden. För saken är att Björk ändå bara ingick i ett sammanhang där "hela kåren" drog i samma riktning. Då ska det mycket till för att stiga ur ledet och protestera. Björk må vara en hyvens prick i största allmänhet men dit går han nog inte. Han är ingen Gösta Söderström, på gott och ont.

Det viktiga i mina inlägg om ballistiken handlar därför inte om personen Sonny Björk utan det handlar om vad som gick snett i utredningen och hur man kan fixa det. För om man inte har ordning på ballistiken så kan man inte reda ut hur mordet gick till. Och om man inte kan reda ut hur mordet gick till så kan man heller inte lösa det. Därför är det oerhört viktigt att få rätsida på ballistiken, för den är en förutsättning för framgång med att lösa fallet.

Det här begrep jag inte själv förrän jag började tackla ballistiken i Kennedymordet för några år sedan, men när jag insåg hur förhållandevis små ballistiska detaljer förändrade bilden av hela förloppet så att man fick "ett helt annat mord" så förstod jag även att det är där man måste börja, och att det är ett grannlaga jobb som måste företas med stor uppmärksamhet på detaljer. Även i fallet Kennedy har samtliga ballistiska utredningar misslyckats, och därför har man helt enkelt aldrig klarlagt hur mordet gick till. Där talar vi om nästan 60 år av famlande i mörkret. Med Palme är det ju ändå "bara" 37 år.

Det är min uppfattning att ballistiken i Palmemordet lägger sådana restriktioner på "ekvationen" för hur mordet gått till att vi med en närmast häpnadsväckande precision kan säga hur skjutningen gick till. Så är det även med Kennedymordet, men på den amerikanska sidan upptäckte jag att den nyheten var allt annat än välkommen hos "privatspanarna". De flesta av dem har hållit på och harvat med Kennedy under decennier och deras förutfattade meningar om hur det gått till utgör så att säga deras "religion". Det blir som att försöka resonera med sektmedlemmar, fakta och logisk analys biter helt enkelt inte.

Med Palmemordet tycker jag ändå att det verkar vara lite öppnare, även om det även här finns många som klänger sig fast vid ohållbara ståndpunkter som de utvecklat med stor möda och under lång tid. För om man lagt ner så mycket tid och energi på något så drabbas man gärna av "Concorde-syndromet", vilket innebär att man fortsätter i inkörda hjulspår vare sig det är vettigt eller ej. Därför menar jag att man alltid måste ha en sak i huvudet när man arbetar med sådant här: "Leder det jag nu håller på med framåt mot en lösning, och i så fall hur?" Om man inte kan besvara den frågan för sig själv håller man nog på med fel saker.

Visserligen ser mannen på Falks fantombild vid en hastig titt ut att ha en kalott på huvudet om man bortser från resten av huvudbonaden som fantombilds-operatörerna av någon outgrundlig anledning gjort ljust diffus trots att Flaks uppfattat det som en mörk huvudbonad. Så viss likhet finns med din "fantombild" .

Men den saknar ju skärm, öronlappar och kopplingen till skidåkning. Så här ser min egen "fantombild" ut om man får lov att fortsätta skämta lite. https://i.imgur.com/mmRSHXz.jpg

Fantombildernas krig! Här skrattar man gott. Jag kan väl undslippa mig nu, att när jag knackade ut den posten hade jag något om "väldigt litet brätte" på tungspetsen, men avhöll mig från det eftersom jag inte visste hur du skulle ta det. För om du tittar en gång till så ser du att skärmen är så liten att den inte finns. Kejsarens nya skärm, den bidde inte ens en tummetott.

I alla fall verkar vi vara på samma våglängd när det gäller "egendomligheten" i Grandmannens huvudbonad. Det är i alla fall ingen vanlig toppluva direkt.

När den diskussionen inleddes så handlade det om "flygledaren" Erikssons iakttagelser av en man med ruskigt utseende och en gulaktig mössa på huvudet. Även om man kanske är frestad att föreslå här att propellermössan kanske tillhör flygledaren själv så kvarstår skämt åsido faktum att den huvudbonad som Eriksson beskriver på mannen knappast kan vara samma som Grandmannens pjäs.

Frågan blir då om Eriksson sett någon annan man än Grandmannen vi talat om. Ända från början har jag hållit öppet för det, men har svårt att få grepp om allt och liksom bestämma mig. Inte för att man behöver bestämma sig utan det går fint att lämna frågor öppna, i alla fall så länge de inte har någon direkt och avgörande betydelse för målet att lösa fallet.

Som jag ser saken är det i alla fall fullt möjligt att Christer Pettersson varit där utanför biografen, men i så fall misstänker jag att Eriksson rört ihop sina minnesbilder och fått ordningen och tiderna om bakfoten. Som jag tidigare visat är det högst troligt, om inte helt säkert, att Eriksson går in på Grand redan vid 23.04 och då frågar Storhök om hon jobbar där. Enligt det scenariot går han emellertid ut igen när han inte kan få svar på sin fråga om när "Amadeus" slutar.

I förhören med Korhonen framgår att hennes iakttagelse av gubben vid pelaren utanför entrédörrarna gjordes vid 23.06. Den exakta tidsangivelsen har förbryllat mig lite, för det framgår inte hur den framkommit. Den mest troliga förklaringen är att Korhonen tittat på klockan alldeles innan de går ut och därför kan säga precis på minuten när iakttagelsen gjordes. Den angivna tiden stämmer också förträffligt med hela min tidsanalys av förloppen vid Grand, för redan en eller två minuter senare börjar folk rinna ut från "Bröderna Mozart" och då måste Storhök & Korhonen iväg innan dess.

Att flygledaren varit in i foajén och talat med Storhök tar jag som sagt för högst troligt, rentav nästan säkert. Det har han gjort medan Korhonen var på toaletten så vi kan sätta tiden till 23.04, direkt efter Ekot slutat på radion. Det är det scenario som ligger närmast till hands för Erikssons första räd.

Men sedan går han ut igen, vilket är ett beteende som i sig innehåller information. För om han bara skulle vänta på att "Amadeus" slutar så är det väl bättre att sitta inne i värmen i foajén än ute i en iskall bil. Varför går han då ut igen? Och varför är han så intresserad av att få veta när "Amadeus" slutar? Om han sitter i värmen i foajén så slutar väl filmen när den slutar. Han kan läsa en kvällstidning i lugn och ro medan han väntar på att föräldrarna ska komma ut från biosalongen.

Ändå går han ut igen, han stannar inte kvar i foajén fastän han nu kommit in i värmen. Kanske är han orolig för bilen. I så fall finns otäckingen kvar därute kring hörnet norr om entrén. Då vill han sitta i bilen ifall att den labile otäckingen företar sig något. Så kan det vara. Men kanske vill han även köra en sväng på stan, dra en repa och titta på någonting därute. Så kan det också vara, och det ena utesluter heller inte det andra.

När Eriksson gått ut igen tar det bara någon enstaka minut förrän besökarna på "Bröderna Mozart" börjar välla ut. Det berättar han om, och då sitter han i bilen. Men han senarelägger det i tiden, till 23.15 eller rentav 23.20 (han ger två olika bud). I praktiken uppfattar han det som "kvart-tjugo över", men i verkligheten slutar filmen redan vid 23.10. Vid pass 23.15 har folkmassan skringats.

Det är då han säger att han går in till Grand, och då lyckas han ta reda på när filmen slutar (kl 23.35) och sedan säger han att han väntar därinne ända tills filmen slutar och föräldrarna dyker upp. Även här har jag mina tvivel.

För jag tror snarare att han visserligen suttit i bilen tills "Bröderna Mozart"-folket kommit ut och i stort sett skringrats, och att han gått in då – fast kring 23.11 snarare än 23.15. Därinne har han fått reda på när "Amadeus" slutar och då inser han att han har ganska gott om tid. Då går han ut en andra gång till bilen och kliver in och sätter sig i den. Det ser Pia Engström medan hon står och pratar med sina kamrater med Robert Gustavsson i spetsen. Klockan är då 23.12 och Pia går strax till bussen.

Sedan står Pia vid busshållplatsen och iakttar då sällskapet Palme vid Bokcirkeln. De avslutar sitt samtal vid 23.14-23.15 och går åt varsitt håll. Pia följer då paret Palme med blicken när de går söderut längs kyrkogården och ända ner till korvkiosken. Klockan är 23.16 när hon släpper dem borta vid korvkiosken och tittar på annat. Det är i det skedet som iakttagelsen av "silverbilen" görs, när den kör iväg söderut längs Sveavägen. Det är alltså samma bil som hon sett en man kliva in i några minuter tidigare. Enligt min uppfattning är det då sannolikt Eriksson som kör iväg.

Men Eriksson berättar inte att han kör iväg, utan i förhören säger han att han satt i foajén under tiden mellan "Bröderna Mozart" och "Amadeus" slutade. Han säger emellertid inte ett barr om vad han företog sig därinne under de första 15 minuterna, men däremot berättar han om hur Roger Östlund kommer in och försöker skaffa växel och ringa. Jag tycker det är lite märkligt att han inget säger om de 15 minuter som leder upp till den östlundska fasen. För Östlund kommer inte in till foajén förrän vid 23.30, alltså bara fem minuter innan "Amadeus" slutar.

Min intuitiva gissning om det här är att Eriksson drog en repa på stan med den fina bilen, men sedan ville han av någon anledning inte berätta om det. Kanske handlar det förtigande inte om polisen utan om föräldrarna, men det kan ju även handla om att han inte vill svara på följdfrågor om vart han styrde kosan om han berättar att han tagit en sväng. Det kan till exempel handla om att han varit uppe på Malmskillnadsgatan och tittat på horor. Det är kanske inget man vill att föräldrarna ska höra, och inte heller är det något man vill ska sitta i ett förhörsprotokoll som kanske blir offentligt.

Att Eriksson gått tillbaka ut till bilen igen säger mig i alla fall att han inte tänkt vänta på föräldrarna i foajén, och i och med att alternativet – att vänta i en iskall bil – är så pass oattraktivt så menar jag att det finns andra motiv till att gå ut igen. Det KAN ju rentav vara så att Eriksson hittat på hela historien om otäckingen i den gulaktiga mössan. Inte för att jag tror det, men helt och hållet kan det inte uteslutas. Däremot misstänker jag att han överdrivit sina iakttagelser om den mannen, och att överdrifterna har något att göra med Erikssons egna förehavanden med bilen.

Är det Christer Pettersson han ser? Det kan absolut inte uteslutas. Om man tänker sig att Pettersson skulle frakta ett halvkilos parti den kvällen för Sigges räkning så torde lite "förspan" ingå i det jobbet. Han vill kolla in Sigges bostad och se om polisen har span på den, och det gör man då kanske från den utkikspunkten på hörnet av Grand. När han sedan ser polisens narkotikaspanare köra därifrån blir kusten klar upp till Sigge. Att Pettersson skulle fungera som kurir för Sigge är heller inget konstigt, för Pettersson var inte lätt att råna och Sigge ville kanske inte bli tagen med ett halvt kilo på sig.

Något i den stilen skulle jag kunna tänka mig om Erikssons otäcking. Men otäckingen är ändå inte otäckare än att Eriksson vågar sig fram till dörrarna och in på Grand. Att han sedan går ut igen kan bero på att otäckingen är kvar därute, och då vill Eriksson vakta bilen. Annars skulle han nog vänta inne i värmen tills någon dyker upp som kan svara på när "Amadeus" slutar. Sedan när "Bröderna Mozart"-klungan kommit ut och Eriksson går in en andra gång är otäckingen borta, precis som han säger i förhören.

Det som stör mig i det här är att Knubbs gubbe, som alltså är urtypen för "skidturist Domus 1960", står precis på den plats där otäckingen enligt Eriksson skulle ha stått. För mig ska det mycket till att otäckingen precis då ska bege sig iväg och istället omgående ersättas av Domus 1960 som framstår som en tönt. Beauty is in the eye of the beholder, men kan en och samme gubbe verkligen uppfattas som en Christer Pettersson-typ av en iakttagare men som en Domus 1960 av en annan? Det är för mig väldigt långsökt.

Det här problemet besvärar mig, och då är det Eriksson som blir "odd man out" i sin beskrivning av mannen. Alla andras beskrivningar pekar åt samma håll, med Storhök & Korhonen kanske lite vid sidan av men inte så radikalt. Men Erikssons är helt ute i lingonskogen. Hur kan det komma sig? Är det två gubbar där trots allt, där Grandmannen avlöser otäckingen just före 23.10? Eller finns det någon annan förklaring till det här? Jag vet inte svaret, men tar gärna emot dina (eller era) tankar om saken.

Enligt alla som såg händelsen sköts Palme av en person, som ensam sprang från platsen. Under den tid han sågs hade han ingen kontakt med någon annan. Han yttrade inga ord eller något som antyder motiv innan han försvann.

Hur de stora konspirationerna kommer in i detta är en aning lustigt, då det på platsen inte finns minsta spår av ytterligare en inblandad person. Det är en ensam person på platsen som utför mordet, fakta är att det inte finns några belägg över huvud taget för en medhjälpare på platsen. Visst, inte omöjligt att det finns medhjälpare på andra ställen, men det är inget som någon har kunnat påvisa med minsta hållbara belägg.

Det har aldrig gått att belägga att mordet sker till följd av avlyssning eller spaning, tvärtom uppvisar hela händelsen mellan Grand och mordplatsen att det är något som sker där och då.

I grunden är mordet på Palme väldigt likt mordet på Anna Lindh. En redan beväpnad person får syn på en människa som för honom är ansvarig för något som upprör, följer efter en bit och agerar på en plats dit offret bestämt sig för att gå och som som GM tycker passar. Hade inte teknikens framsteg skett mellan 1986 och 2003 så hade kanske inte heller det mordet lösts.

Tycker att det faktum att inte ett ord yttrats på så sätt att det lett till en lösning mer talar för att det inte finns någon annan som vet något snarare än att en grupp kollektivt håller käft livet ut.

När en så profilerad, i vissa kretsar idoliserad, person mördas, har beundrare väldigt svårt att ta att han föll offer för det meningslösa våldet. Han var för stor för att dö i rännstenen, det måste ligga något annat bakom, trots att allt det vi kan se av mordet klart tyder på just det meningslösa våldet.

Bevis? Så klart inte, men det går klart att värdera händelseförloppet.

Det håller jag med om, faktan från platsen verkar peka på en ensam gm. Men att dra till att han troligtvis är ensamagerande för det är fortfarande en gissning. I vanliga fall hade det ju varit nästan märkligt att ens börja leta efter fler inblandade under sådana här förhållanden. Men statsmannamord är inte som vanliga mord. De har sin helt egna statistik. Och i den är grupper väldigt vanliga förövare.

Vi har ju dessutom uppgifterna om WT-män och diverse olika flydende män i riktning från brottsplatsen att ta i beaktning. Det är uppgifter som kan tyda på en grupp.

Visst kan vi ha en diskussion om Tensonman contra Dekorimaman såsom varandes gärningsmannen.
Jag återkommer per omgående i frågan,då den naturligtvis är av vital betydelse.
Jag kommer redogöra för förloppet pre mordet från LOPs avmarsch utanför bokhandeln,och jag kommer att motivera varför jag finner att utifrån materialet förefaller det rimligt klart att vittnet Anders B är den person som Inge M säger sig ha bevittnat utanför Dekorima cirka 15-20 sekunder innan LOP uppenbarar sig norrifrån.
Under tiden så undrar jag om du gjort ett tidsschema för ovan nämnda förlopp?
Jag anser att alla intresserade bör göra ett sådant.Det kommer naturligtvis inte att stämma exakt på sekund,men avstånd i relevanta tid och rum senkvällen den 28 Februari 1986 är så skarpt begränsande att de allra flesta bör hamna ganska nära varandra likafullt.

Det finns endast fyra personer på eller i direkt närhet av mordplatsen när skotten faller.
Detta är helt klart utifrån befintligt material.
Där finns makarna Palme.
Där finns..på cirka fem-sju meters avstånd..vittnet Anders B.
Där finns också den person som skjuter Olof Palme.
Någon annan finns inte där i skottögonblicket.
utifrån materialet står det klart att gärningsmannen knappast kan röra sig om annan än den s.k Tensonmannen alternativt den s.k Dekorimamannen.
Vi vet också att båda inte befinner sig på brottsplatsen.Sålunda måste en av dem elimineras från diskussionen.
Vem av dem som skall bort är en av nyckelfrågorna.
Jag är rimligt säker på att det är den s.k Dekorimamannen som skall bort.

Som jag ser det är den NF ser betydligt mer intressant än Dekorimamannen.

Ser man sedan också till hela situationen kring IM och hur han berättar om sina upplevelser är det tydligt att hans minnesbild inte stämmer överens med verkligheten.

Det är, som jag ser det, AB som är Dekorimamannen IM ser, sedan förväxlar han GM och AB när skotten faller.