Citat:
Ursprungligen postat av
sybel
Hur klämskadorna på handen/ev. händerna liksom tryckskadorna på benen kommit till, lär vi nog aldrig få veta. Det är inte ens säkert att J vet.
Klämskadan på höger hand (vänster hand var oskadad) kan enligt utlåtandet ha uppkommit i samband med att armar och händer har trycks ner mot golvet.
Här är J:s ursprungliga version av natten:
Citat:
Alla tre går in i lägenheten och Johanna visar Tove runt då hon inte varit i lägenheten innan.
Därefter sätter sig Tove och Johanna i köket medan Maja sätter sig i vardagsrummet. Johanna och Tove sitter mitt emot varandra runt bordet närmast fönstret.
I de första förhören är M och J överens förutom att M menar att hon aldrig var med på någon rundvisning;
M sätter sig i vardagsrummet, J och T går in till köket. Hon beskriver också hur de sitter i förhållande till varandra, vilket också M får beskriva vid ett av förhören. Alltså kan man fastslå att tjejerna sätter sig i köket för att prata, precis som J föreslog på Nöjet och som T sade till sin pojkvän vid sista samtalet - de skulle prata ut. Även M säger att J bad henne leta upp T på Nöjet för att hon ville prata med henne.
M vidhåller köksdelen genom samtliga förhör, medan J däremot ändrar sig helt och hållet och påstår att överfallet har ägt rum
några minuter efter ankomsten. Som M:s advokat också anmärkte; att kl var
02:00 enligt J, men dunsarna hördes en halvtimme senare.
Då får man fråga sig varför hon drar tillbaka sin ursprungliga version om ett bra samtal i köket fram tills 02:30. Det finns naturligtvis en anledning till att J skippar köket i sitt erkännande; jag vill påstå att hon är ute efter att skapa tid och utrymme för chock och förvirring, se till T flera gånger, känna på pulsen, irra omkring i lägenheten, sätta sig ner med M i vardagsrummet för att diskutera vad de ska ta sig till.
Om hon vidhåller sin första redogörelse av natten, såsom hon och M kommit överens om, så innebär det samtidigt att T blir överfallen runt 02:30. Hon är då inne med T badrummet då hon hör ringklockan 02:32. - Hur ska hon förklara att hon redan 10 minuter senare är på språng i trapphuset?
Hon inser ju själv att det talar för en kallsinnighet i situationen och ett snabbt agerande när hon tänker flytta T:s cykel några minuter efter mordet.
Därför måste hon lägga in dunsarna en halvtimme innan och hoppas på att dessa kan förklaras på annat sätt. Det primära här för henne är
trovärdigheten; hon har berövat T livet och måste nu upprätta en fasad utåt sett av irrationellt handlande orsakat av chock och overklighetskänslor i situationen.
Reaktionen måste justeras utifrån att det var en olyckshändelse.
Citat:
När Johanna kommer till tröskeln så ser hon hur Maja trillar omkull och ramlar på golvet och Johanna visar att Maja trillar på sin vänstra axel/ sida och att hon sedan slår huvudet i golvet och det blir en duns.
Byt bara ut M mot T så berättar J redan i sina första förhör hur delar av förloppet har gått till. Vänstra axel/sida säger J, men mera troligt att hon menar Höger sida, då två av huvudskadorna är belägna där.
Citat:
Två duschstänger som ligger på golvet rasslar till när Maja ramlar i golvet.
Duschstängerna låg till vänster.
Citat:
Maja sparkar benet mot väggen för att komma till toaletten men det går inte utan hon spyr på golvet vid en brunn och lite i toan och rätt mycket överallt.
T sparkar mot väggen, vilket grannen också vittnar om när han står utanför dörren.
/.../
Citat:
Johanna torkar rent med hushållspapper på golvet i toan och det gör hon ett bra tag från det att grannen plingade på och hon tror att det var efter 02.30.
J har koll på tiden, för det överensstämmer med grannens vittnesmål.
Citat:
Sedan går hon iväg och träffar grannen i trappuppgången
När hon är med Maja inne på toaletten så hör hon hur det plingar på dörren men hon tar ingen notis om detta. Johanna säger att det är ett par minuter från att Maja dunsat i golvet till dess att det plingar på dörren.
Detta är intressant; grannen säger 2-3 minuter, J säger 2 minuter. Då får vi nog tro på
c: a 2 minuter för det verkar rimligt med grannarnas agerande direkt efter att de hört taket skaka.
Den tid J uppger att hon torkar rent med hushållspapper efter att grannen plingat på, tolkar jag som den tid strypningen tar.
I de första förhören håller hon sig nära sanningen för att minnas, byter ut T mot M, ersätter strypningen med kräkningen.
Med stor sannolikhet har tjejen som vill bränna alla sina fiender, ett personlighetssyndrom som gör att hennes hjärna reagerar annorlunda på rädsla, stress och ångest, tänker i första hand på primär psykopati. Utan tvivel så uppvisar hon i vilket fall högst mörka tankegångar och osunda reaktioner - det är nog alla överens om.
Många reagerar med fasa på hur bisarrt hon uttrycker sig, vilka djävulska planer hon har haft och genomfört, hur målmedveten hon har varit under strypningen, de udda och märkliga reaktionerna i samband med och efter dumpningen.
Då får man nog också inse att mycket i hennes erkännande har sin grund i en högst egensinnig personlighet där hennes intentioner kan te sig oförståeliga för oss övriga.
Rättsläkaren kunde utförligt redogöra för det djupa trycket på halsartärerna med frånvaro av petekier samt skador på vänstra halsartären.
Hon bedömde det som mycket möjligt att T hade fått betydande blodtrycksfall och sänkt aktivitet i samband med strypningen. Hon informerade också att om man kommer åt en viss punkt som reglerar puls och blodtryck så kunde det röra sig
sekunder.
Jag hoppas och tror att även tingsrätten lyssnar och tar in de ovanliga skador T hade på halsartären.