Stora tråden om Pasta Carbonara

Som nämnts ovan. Receptet på carbonara innehåller inte grädde. Om det ska visa något är det möjligen att jag är läskunnig. Rätter ändras och modifieras. Finns massa gipskatter som går apskit när de får se kebabpizzor. Sedan beställer de en men muttrar surt att "de e gött men fan inte riktig pizza".

Berätta gärna om din livsstil och socioekonomiska förhållande.

Vad gäller gräddens eller mjölkens vara eller icka vara i autentiska italienska recept så är pasta a la bolognese ett bra exempel där även vissa traditionella italienare tycker att ragun ska ha en skvätt grädde eller mjölk i sig.

Därför att äkta carbonara görs på antingen ägg/pecorino eller parmigiano reggiano, inte grädde eller creame fraiche.
Det är ÄKTA italiensk carbonara.
Kolla youtube så ser du att många italienska kockar gör så.

Kom ihåg pasta vattnet också

https://youtu.be/AvO8UPbIH30

Det är individer okapabla att tänka utanför boxen. Det är inte bara carbonara som förpestats av dessa kioskmongon. Även glassriket har infekterats av deras bad energy vibes. Dom hänger i glasstråden med en strut uppkörd där bak och predikar om hur deras hemmagjorda glass nog allt är den godaste glassen. När man läser sånt vill man ju bara gråta. Men samtidigt skratta åt deras naivitet då dom bevisligen inte utsatt sina fagra smaklökar för sias vår finaste salt karamell.

Ingen expertis krävs, det är en enkel rätt på några få ingredienser... Kallar du folk som kan använda en tvättmaskin för tvättexperter också?

Så är det. Självutnämnd expert söker social upphöjelse i form av erkännande, bekräftelse, beundran och avund. I vissa sällskap så fungerar det och i värsta fall så kan experten få nöja sig med relativ upphöjelse genom att försöka sänka någon annan.

Jag tror även att fenomenet till viss del kan drivas utav en rädsla för att presentera en egen åsikt, om den egentliga sakfrågan, huruvida maten är god.

-Det här smakar förjävligt!
-Det här är skitgott!
-Det smakar likadant!

Säger man något sådant så kan ju vad som helst hända. Andra kanske inte håller med och det går inte att peka på objektiva fakta som bevisar att man har rätt.

Hamnar man i minoritet i en sådan konflikt så kan det vara socialt förödande. -Haha, Åke tycker inte grädde! -Åke, ska du inte ha lite grädde på pannkakorna? -Nej, förlåt, jag glömde att du inte gillar det! Alla fnissar åt Åke!
-MEN FÖR HELVETE! DET ÄR BARA I CARBONARAN SOM JAG INTE GILLAR GRÄDDE!!!!

Nä, sådana där situationer vill man inte riskera att hamna i, så man väljer det trygga alternativet att skrävla, om vad som är en äkta carbonara istället. Ett ämne som man dessutom anser sig vara expert på. Tryggare kan det inte bli.

Vad heter min rätt då?
Och vad heter spaghetti med kyckling eller pizza med ananas?
För de "finns inte heller"!

Jag gillar bbq sås. Häller du de på pannkakorna blir jag sur. Vill du skratta åt mig då är du välkommen. Jag skulle heller inte tricks ett glas barolo till frukost.


Grädde i i pasta kan vara gott men om det fundamentalt ändrar smaken är det väl ändå skillnad på receptet? (Ja det är en skillnad).

Och jag kan presentera mina åsikter utan rädsla, då jag är ganska självsäker på mig själv.

Jag tror snarare det är tvärt om. De som inte köper att de de lagar något annat är rädd för något nytt, utan behöver intala sig att det är något annat för att de ska våga sig på att smaka.

Exakt.

Det är ju f-n helt crazy att folk kallar ett av världens allra billigaste, vanligaste och enklaste recept för "det är von-oben att kunna det".

Det är ju frörutm själva pastan bara två ingredienser (ägg och pancetta) och två kryddor (svartpeppar och pecorino).

Hur svårt skall det vara? Är ju komik hur mycket psykologi, ojande och stönande om detta det är i tråden.

Blir ju då komik på hög nivå när man läser "det är en hemsk hel subkultur", "det är besserwissrar i min by", "det är de som inte lyckats i karriären".

Nu gör du antaganden som jag inte känner träffar. Jag skrev nyss att jag finner båda parter likvärdiga i form av onödigt spenderad energi.
Jag ger istället en motfråga, varför känner du irritation över att folk ogillar att gå utanför recept? Upplever du dem som besserwissers?

Nördiga unga gubbar i en ny generation som circlejerkar med pasta istället för verktyg. Samma sak med surdegspizzorna. Titta in i en sån Facebookgrupp en gång så lär ditt hufvud explodera.

Folk är basic. Män gillar att brösta upp sig i diverse sammanhang och vet alltid ”det bästa sättet att..” oavsett hur fel det är eller hur dålig koll de har på allt i närheten (i det här fallet andra pastarätter eller ens annan mat).

Håller f ö med dig, det är efterblivet.

Likvärdiga är de absolut inte.
Om det inte vore för carbonarabögar som lägger sig i vad andra lagar för mat skulle det inte finnas ngt problem.

Det är ett fenomen som har blivit vanligare och trådens mål är att försöka förstå varför de beter sig som rövhattar när carbonara nämns.

Vilket problem? När, var och hur ofta blir din carbonara ifrågasätt?