Bostadsmarknaden i Sverige just nu!

Ja, priserna behöver stiga en del för att det skall gå runt med nyproduktion.
(De i tråden som tror något annat bör ju lämpligen starta ett företag och sätta igång att nyproducera och sälja. Konkurrensen kommer inte vara stor).

Dock ser jag att en del byggvaror faller i pris. En konsekvens av fallande råvarupriser.
Men stigande lönekostnader lär halta de prisfallen.

Jag har så klart ett hus utomlands där jag bor. Bundet lån på 2.75% i 30 år. Amorteras av på trettio år och sedan tillkommer fastighetsskatt.

Så här kostar det kanske 30k i månaden för ett 6-miljoners hus. Men det är det värt för att relativt nytt hus på knappt 400kvm med trippelgarage, a/c i hela huset, gaseldstäder, sprinklers, marmorbänkar, walk in shower, 5 badrum osv. Tack vare amorteringskrav, fastighetsskatt, rimligare ränta osv så har inte priserna skenat bort från verkligheten förutom i typ Miami, Bay area och en handfull platser.

Skillnaden är ju att i Stockholm får du ett sunkigt radhus i Fittja för dessa pengar.

Hade haft råd med en 4:à på Östermalm kontant men bara för att man har pengar så är man inte korkad och köper saker som är totalt felprissatta som lägenheter i Stockholm.

Men som sagt, om priserna blir rimliga (50-60k per kvm) skulle ändå en liten tvåa eller så på Östermalm kunna bli lockande. Men den skulle vara användas under ett eller två korta besök per år.

Det som däremot skulle oroa mig är risken att Skatteverket skulle få vittring om man hade bostad i Sverige. Är verkligen inte intresserad av att betala 50%+ i skatt för att stötta upp massimporten av unga arga män från fjärran länder. Sedan skulle man så klart vara orolig för bomber och granater också. Något som även det nog snart kommer börja påverka lägenhetspriserna i Stockholm.

Över tid borde löneutvecklingen och bostadspriserna löpa parallellt. Därefter ränteutvecklingen.
Den ränta man betalar är ju ersättning till kapitalet för att kompensera för inflationen.

På sikt ska bör man ha koll på löneutvecklingen, bostadspriserna och hur kapital du bundit i bostaden växer genom ränta på räntaeffekten. I en perfekt värld om man bortser för tillväxt och börsen borde dessa tre kurvor röra sig parallellt.

Räntekostnaden bör motsvara värdestegringen/löneutvecklingen över tid. Ta värdet/inköpspriset på bostaden och dela med din månadslön så ser du de egentliga relationerna.

Om dessa tre kurvor inte rör sig parallellt får man ta sig en funderare...

Tänk om inflation verkligen biter sig fast som på 70-talet och vi får räntor på 10% men även 10% lönelyft så lär ju bostadspriserna öka när folk kan betala mer... Trots den höga räntan blir bostadsfinansieringen inte högre uttryckt som andel av din lön. Om den allmänna löneutvecklingen hakar på inflationen kan folk även betala mer för bostäderna.

Problemet och jokern är väl snarare energipriserna som lär sätta prispress på stora villor i periferin men knappast på bostadsrätter i stora städer. Urbaniseringen lär fortsätta och de höga bränslepriserna lär väl öka efterfrågan på bostäder nära arbetsplatser med utbyggd kollektivtrafik...förutom ett tryggt område och annat.

Med denna ränta. Innebär det den faktiska räntan som bolånetagarna faktiskt får?

Tänk på att vi har en hel generation bostadsköpare som bara sett evig tillväxt och lärt sig att bostäder bara ökar och sen används som insats till större boende etc. etc. Det kommer ta många år innan de fattar att den tiden är slut och att bostäder faktiskt kan kosta pengar också.

Förutsatt RB får ordning på inflationen. Så ja, kanske. I bästa fall.
Men vi kan inte ha negativ realränta hur länge som helst.

Jag tolkar det så eftersom man säger snittränta och inte listränta. Om det nu inte är ett rent skrivfel i artikeln.

När skickade Sverige senast militärt stöd motsvarande fem miljarder kronor till ett krigförande land?

Jämför med något relevant årtionde istället. Det tidigaste relevanta årtiondet för Sveriges del är under första halvan av 1940-talet.

En del bolånetorskar här inne tror och hoppas verkligen att den ekonomiska situationen nu går att jämföra med 1970-talet, 1980-talet eller 1990-talet.

Ja, det gör det. Dock tror jag det beror på vilka rabatter du har som kund. Jag har 1% rabatt. Det innebär att rörliga räntan måste upp på 5%, ca 0.7% upp från dagens listränta, för att jag ska få 4% rörligt. Är lite tveksam att de kommer höja räntan 0.7% u 2023 på banken. Snarare Max 0.5%. Så tippar 3.7-3.8% Max rörligt i slutet av året. Där kommer en del få stora problem när elpriset ligger som det ligger.

Om löneutvecklingen hakar på inflationen så borde folk kunna betala mer för bostäder justerat för ränteutvecklingen då prisstegringarna kompenseras med den allmäna löneökningen.

Ökar allmänt lönerna mer än räntorna finns det skäl att tro att även bostadspriserna följer löneutvecklingen på sikt. Jokern är bränsle/energipriser vilket driver på urbaniseringen och efterfrågan på bostäder nära arbetsplatser/kommunikationer.

Diffen mellan stora villor i periferin och brf i urbana områden lär öka relativt med högre bränslepriser. Energipriser på el samt kostnaden för bil o bränsle lär driva utvecklingen. Särskilt om MP får inflytande.

Du har en passande avatar för du är mentalt ute och cyklar i rymden. Vilken drömgalax lever du i? Det är redan masstrejker i Frankrike och Storbritannien utan någon som helst framgång. Bara det att du skriver att det är en möjlighet att lönerna i Sverige följer med inflationen stinker desperat bolånetorsk. För svenskar är ju bättre än fransmän och britter på att strejka och protestera

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/100-000-sjukskoterskor-strejkar-i-storbritannien

https://www.dagensps.se/varlden/idag-strejkar-hela-frankrike-stora-el-storningar/

Jag är uppvuxen under kalla kriget och hela min uppväxt är präglad av detta inklusive värnplikt, inflation höga nominella räntor (avdragsgilla) under den löpande inflationstakten samt en löneökningstakt över både inflation och den nominella (avdragsgilla) räntan .

Allt sammantaget gjorde att bostäder blev en bra placering under 70-80 talet tills bostäderna levde sitt eget liv, skenade och slutligen kraschade 91-92...

Jag tror att 70-80 talet är relevanta så länge löneökningstakten överstiger både inflation och visserligen höga nominella räntor.