Citat:
Ursprungligen postat av
und-med
Detta betyder att under 4.9 av 365 dagar eller 1,34% av tiden var effekten låg, eller nära noll. När det gäller kärnkraften har även dessa både väntade och oväntade stopp. För ögonblicket står Oskarshamnsverket stilla för ett planerat stopp. Av någon anledning måste tydligen detta ske mitt i vintern. Olkiluoto i Finland kan inte sättas igång för att man har hittat sprickor i kylvattenpumpar. Var detta planerat eller oplanerat? Har var det med den kvarglömda dammsugaren i Ringhals för ett par år sedan?
Det är mer eller mindre normalt med olika driftstopp i under kraftproduktion, trots det så säljer Sverige sitt stora överskott oförtrutet vidare på den helt vansinniga EU-marknaden och producerar fler miljardärer än TWH, tycks det. Troligtvis är varken du eller jag någon av dessa.
Medianvärde på effekten är 2700 MW av 10000 MW installerad vindkraft. Effekten varierar dessutom kraftigt både på kort och medellång sikt. Skall man kunna planerat tillgodogöra sig av den installerade vindkraften måste det i varje ögonblick finnas precis lika mycket reservkraft att tillgå. Därför krävs lätt påslagbar kraft vars kapitalkostnad bör vara låg.
Värmekraft är idealiskt för reglering, företrädesvis naturgas. Så gör man i Tyskland och Danmark. Att reglera vindkraft med vattenkraft, över en viss andel av den installerade effekten beroende på magasinstorlek, är oftast omöjligt och alltid svårartat oekonomiskt, miljö- och kapitalförstörande. Detta gäller förstås i ännu högre grad verkliga och påhittade pumpkraftverk i allt annat än alpin terräng.
Jag menar att man får skilja på tre olika anledningar till att levererad effekt vid behov skiljer sig från installerad effekt.:
1) Revision, service, små normalt förekommande fel.
Här behöver tex KKV stoppas några veckor per år. Utförs normalt när behovet är lågt. Kan förstås också göras vid annan tid tex om ägaren kan tjäna pengar på att elpriset går upp på andra anläggningar eller om det av logistiska skäl blir nödvändigt.
Vindkraft behöver också stoppas av dessa skäl.
2) Oförutsedda fel eller förkortad livslängd. Här blir KKV extra känsliga då det finns få enheter med stor effekt. Kan också vara av typen att man upptäcker fel som måste åtgärdas på samtliga verk som i Frankrike där i princip alla är av samma typ och byggda samtidigt. Däremot har livslängden på KKV ofta visat sig upp till dubbelt så lång som ursprungligt planerat.
Vindkraft drabbas och kan antas drabbas av liknande problem. Exempelvis har man fått stänga en hel del havsbaserad vindkraft mer eller mindre samtidigt.
3) Oförutsägbar produktion. Vindkraft har detta som inbyggd egenskap hos kraftslaget både på kort och medellång sikt. Det är inte så att man genom att bygga fler får ett stabilare medelvärde utan man påverkas också av att vädersystem är stora. Ofta över hela NV Europa. KKV har ytterst stabil produktion ( vilket ju tom kan vara en nackdel när man skall hantera dygnsvariationer om dess andel av produktionen är mycket stor)
Vattenkraften kan bara reglera en viss del. Dessutom är överföringskapaciteten söderut begränsad. Mer vindkraft i norr sparar för närvarande vatten vilket har värde vid torrår men annars måste spilla förbi kraftverken (bra för älvarna kanske) . I söder måste man för varje vindkraftverk reglera på annat sätt eller kunna styra konsumtionen av el.
