Citat:
Ursprungligen postat av
farling
Jag har inga barn själv, och kommer heller aldrig att skaffa några, men jag har så svårt att förstå mig på folk som LÄNGTAR efter att få lämna sitt barn på förskolan. Speciellt sitt första barn!
Man väljer väl att skaffa barn för att man vill ha barn, och spendera så mycket tid ihop med det man bara kan och det finns praktiskt och ekonomiskt utrymme för? Ungen är liksom bara året och Sandra drömmer redan om att få tid för sig själv, de som har alla möjligheter i världen att hålla barnet hemma tills han börjar skolan typ. Så mycket tid kan ju inte hennes "jobb" ta varje vecka? (Här syftar jag inte på manusskrivande etc.utan bloggandet och det runtikring).
Ett barn som är under 3 år har väl dessutom inget egentligt utbyte av att träffa andra barn hela dagarna vad jag förstått?
Jag skolade också in mitt första barn när hon var 1 år. Visst det var blandade känslor, men jag märkte att hon trivdes eftersom hon sprang in skrattandes varje morgon. Att barn under 3 år inte skulle ha utbytte av andra barn stämmer inte. Däremot blir lekarna med andra barn mer avancerade vid 3 år, då de ofta börjar med rollekar, men visst kan de leka med andra barn innan dess, riktigt små barn leker däremot främst själva bredvid andra barn, men de kan ju ändå tycka att det är spännande.
Visst det är jätteroligt att vara föräldraledig och umgås med sitt barn, men det är också otroligt krävande. Jag jobbar ändå i vården, men inget arbetspass är lika jobbigt som att vara hemma med 1-2 barn. Så jag förstår absolut Sandras känslor, att hon längtar efter mer egentid, hon har ju dessutom ett jobb hon trivs med. Sen kommer hon säkert sakna Didrik massor också, men det kan jag också tänka är bra, att har man varit hemma så pass länge, att få en liten paus och få sakna och längta efter lediga dagar då man får umgås hela dygnet igen.
När jag växte upp var det inte lika skamligt att lämna på förskolan som idag. Däremot hade jag en tjej som började samma klass som mig när vi började skolan, som varit hemma fram till dess med sin hemmafru till mamma. Det tog mycket längre tid för henne att komma in i klassen, kändes som hon hade svårt att umgås med andra barn. Didrik kommer väl dessutom inte få några syskon, någon Öppna förskola verkar de inte heller blivit eller någon riktig ”play date” med kompisars barn. Nä jag tror det blir jättebra med förskola snart.