Citat:
Ursprungligen postat av
schipperke77
Eh jo, jag har ju facit i handen? Poängen är just att man inte hade det då.
För de som upplevde 70-talet var det en period av energikriser och ekonomiska kriser som gav upphov till apokalyptiska strömningar, bland dem miljörörelsen - som i sin tur bidrog starkt till den tilltagande byråkratisering du nämner som ett skäl till samhällskollaps eftersom du helt utan grund antar att det är helt omöjligt att förenkla tillståndprocesser.
Jag skulle nog säga att covid-pandemin tydligt visat vad som helt plötsligt kan bli möjligt om det av olika skäl anses nödvändigt. Man kan stänga ned hela samhällen på grund av ett virus med hög dödlighet bland överviktiga och äldre men man kan inte förenkla tillståndsprocesser för gruvor? Allt är möjligt när det anses nödvändigt.
Oljekrisen 1973 betraktas som slutet på efterkrigstidens ekonomiska boom. Det är etablerat och ingenting som jag har suttit och tänkt ut. Jag är inte så förmäten av mig. Vet inte var du fått din period 1950 till 1990 ifrån, men det finns väl säkert någon som hävdar det. Det produceras så mycket teorier att det mesta man kan häva ur sig säkert motsvaras av någon obskyr teori.
Själv har jag svårt att se logiken i 1990, eller 90-talet, som en slutpunkt för efterkrigstidens ekonomiska boom dock. Det var en period av ekonomisk nedgång följt av återhämtning och en ny ekonomisk boom som varade till 2008. För Sveriges del blev det lite annorlunda: för oss var den ekonomiska nedgången i början av 90-talet allvarligare än i andra lander medan 2008-krisen var betydligt mildare, faktiskt märktes den knappt.
Detta om historien. Jag har betydligt svårare att se hur man utan facit i hand kan säga att vår tid minsann markerar slutet på tillväxten och början på en samhällsmässig kollaps. Det är ett mycket djärvt påstående som kräver mer på fötterna än vad som brukar presenteras.
Nej poängen är att alla ekonomiska signaler pekar på att vi har ett betydligt sämre läge nu, när vi knappt kan producera basvaror som täcker egna bruket. Vi vet att utvecklingen fortsatte i tillväxt minst 20 år framåt. Det vi ser i dag är betydligt mer kriser och problem som är svårare att lösa. Den ekonomiska tillväxten som du själv nämnde har redan stagnerat. Det ser inte ut att bli några stora tekniska revolutioner som internet och datorer i framtiden. All forskning kostar många gånger mer för att få fram nått nytt.
På det politiska planet så ska vi alltså lita på att dagens regering som formas 2022 kan få igenom exempelvis infrastruktur byggen i storleksordning 5-6 kärnkraftverk med all infrastruktur runt dem. På en 5års plan. Något som politiken som dominerades av Sossarna utan problem kunde genomföra.
Samtidigt som problem med skolan är ett fenomen jag hörde talas om runt år 2000 och fortfarande fungerar det inte bra. 20år senare.
Covid var bra för att synliggöra problem. Exempelvis sjukvården.
https://sskjobb.se/ (Många annonser handlar om flera platser)
Fattas en 15000 sjuksköterskor, vilket är 15-20% brist. Tror knappt politiker har börjat diskutera det problemet. Är bara en handfull städer som har handlingsplaner. En trevlig överraskning. Det är för övrigt lika stor brist i hela Europa.
1990-talet var ju den period när man flyttade ut stora delar av den Svenska industrin. Den kapaciteten finns inte längre här, utan måste byggas upp. Om vi nu vill ha saker som konstgödsel, cement, mat, och virke. Vi kan ju räkna bort Ryssland som potentiell säljare.
Det är svårt att även som innept ekonomi inte ha en tillväxt efter 1970, Men i dag har du så många grundläggande problem att det är svårt att veta vart man ska börja. Det är hela poängen.
Om du nu inte tror att Ulf Kristersson och Jimmy Åkesson ska frälsa Sverige in i en ny ekonomisk guldålder med lite politisk-magi. Vilket jag har väldigt svårt att se.