Amanda Romares ”Halva Malmö består av killar som dumpat mig”

Tråkigt med en massa störande fel i texten. Man kan ju tycka att förlaget borde ha vett nog att låta texten genomgå korrektur innan tryck. Egentligen ganska konstigt att man inte fixar till sådant. Blivit allt vanligare att bara slafsa ihop en bok utan att bry sig om läsaren. Förlagen tänker inte på läsaren utan bara på penningen

Ställs det några jobbiga frågor om vad Amanda erbjuder, eller är det som vanligt? Kvinnor har rätt till förhållanden med den man de vill ha bara för att de har ett hål.

Jag läste den här boken förra året och det är lätt att läsa den som en självbiografi, vilket jag gjorde. Sedan så fick jag höra att den inte var det - vet inte faktiskt, kalla den autofiktiv men den känns ändå 95% hämtad från egna erfarenheter med tanke på alla självbiografiska likheter med Amandas liv och leverne.

Hursom minns jag den som rätt så bra. Den handlar, trots vad många tror, inte om en tjej som har legat runt och plötsligt vill stadga sig vid 30-strecket. Som jag minns det ville Amanda-karaktären börja dejta efter att knappt ha gjort det alls.

"Halva Malmö" är ett citat från en mening i boken och skall inte tolkas bokstavligt, som vissa har gjort. Tror att det handlar om max ett tiotal killar även om jag inte minns antalet på rak arm.

Mest av allt är väl boken en relativt lättsam, men också smått tragisk första persons-skildring av dagens dejtingkultur med Tinder-appen i fokus.

Känns som att hypen kring boken har dött ut nu, men diskussionen är ju fortfarande intressant. Det är tragiskt att dagens dejtingkultur har blivit så skev för de som vill hitta en stabil livspartner. Samtidigt, miljöerna som Amanda med bihang rör sig i - dejtingappar, nattklubbar, barer, etc. Kanske inte rätt ställen att "leta" på.

Hörde att Amanda skriver igen och det skall bli spännande att se vad som kommer härnäst. Gärna någonting mindre självbiografiskt/"autofiktivt" (även om jag tvivlar på att det sista ordet är rättvisande).

Verkligen. Det borde dessutom vara en billig sak att göra relativt marknadsföringen som för den här boken känns påkostad.


Nyfolkligt!

Spelar ingen roll hur många procent självbiografi det är, den typen av kvinna har inget särskilt bra minne ändå
Det är väl bara att välja en betahanne som hon kan styra exakt som hon vill

Är Hanna en hipster? En manlig sådan? Isf förklarar det ointresset, feminina soyapojkar blir lätt pulveriserade av sådana donnor. Alla up comers har en tendens i kultur- Sverige att överskatta sin egen betydelse, men det gör dem sällan attraktiva. Snarare får de satsa på någon motsvarande lite äldre ner-dekad litteraturkollega, som blir tända på sina egna ord, är halv- alkis, röker, och är allmänt självupptagen, helt utan anledning.

Ni vet väl att om man diskuterar litteraturen så är det en förutsättning att man har läst boken man diskuterar?

Lite rolig titel är det ju i alla fall. Men skulle aldrig läsa tantsnusk.

Jag tycker det är precis tvärtom! AR visar med önskvärd tydlighet och ett humoristiskt grepp alla galna grejer hon gör för att skrämma bort snubbar. Jag upplever inte att boken är en anklagelse mot manligheten. Krävs ju självinsikt för att skriva en sån bok!

Strax klar med denna. Lyckligtvis var allt jag visste om Amanda Romare hur hon såg ut från baksidan (av boken), och det är nog den snyggaste bilden man kan hitta online på henne också :-) Vilket stärker smut-faktorn lite.

Tänker på citatet från Eternal Sunshine of the Spotless Mind menas jag tog mig igenom denna boken. Varför blir jag kär i varenda kvinna som visar mig den minsta lilla bit uppmärksamhet för? Det är A. Fast med män, då. Även om hon överväger att bli bisexuell i ett kort kapitel också.

Denise Rudbergs ord från Adlibris säljtext är en häftig överdrift: Asgarvsframkallande humor. Eventuellt för 16-17-åriga tjejer, men jag tänker att boken snarare främst vänder sig till kvinnor i undre medelåldern? Eller åtminstone de, i alla åldrar, som kan relatera till A. Vilket förvisso säkert är väldigt många. Män som kvinnor. OCD, lite halvblyg, vill att partnern ska vara prinsen på den vita hästen. Nojjar, överanalyserar otroligt. En hel del slutar i ONS, vilket hon borde vara glad för tänker jag, då hon ibland själv initierar dem. Japp, killarna är inte perfekta men av det dussin-eller-så som hon dejtar sig igenom på ca 300 sidor så hade hon lätt kunnat få en schysst kille om hon själv var berädd att ge lite mer, känns det som.

Däremot hade den här boken totalfloppat om den var skriven av en kille.

Hon har publicerat en krönika i DN där hon pratar om sina problem. Herre Gud, efter att ha läst den så kan jag inte förstå hur hon lyckats hitta någon alls. Hennes nuvarande kille måste vara betacuck av rang. Jag blev lite nyfiken och kollade upp honom på Instagram, och mina intryck besannades om att han verkar vara en riktig tönt.
Å andra sidan så är hon inte så mycket att skryta om heller... så de kanske passar ihop.

https://www.dn.se/kultur/amanda-romare-jag-lever-med-tvangssyndrom-och-det-gar-inte-att-dolja/

Betalvägg..